Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1952 - Bilkonstruktion och trafiksäkerhet, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
375
tresse. Utom de allmänt kända föreskrifterna för
vissa avstånd för den starkaste ljusfläcken från
strålkastaren i vertikal och horisontell led,
räknat från strålkastarens centrallinjes skärning
med en skärm på 7,5 m (25 ft) avstånd framför
bilen, har SAE uppgjort ett rutat schema med ett
antal punkter, som kan lokaliseras i förhållande
till två varandra vinkelrätt skärande linjer enligt
fig. 19. Schemat tänkes anbringat på en skärm
vertikalt framför bilen, så att strålkastaraxlarna
faller i dess horisontella linje och
skärningspunkten för korset mitt mellan strålkastarna.
Genom bokstavsbeteckningar för schemats båda
axlar och siffror för antal grader ovanför resp.
nedanför och till höger resp. till vänster om dem
kan varje särskild punkt lokaliseras. Sidan i
varje ruta anger en grads avvikning till höger
eller vänster om korsets vertikala linje eller
uppåt respektive nedåt från den horisontella
linjen, räknat från bilen.
På basis av detta schema anges nu för varje
särskild punkt lämpliga minimi- eller
maximivärden för ljusstyrkan, hänförda till bestämda
avstånd mellan fotometer och ljuskälla, för
strålkastare ca 20 m (60 ft). Härigenom erhålles en
fullt exakt normering av strålkastareljuset för
belysningsstyrka på olika avstånd, ljusets
spridning och ljuskäglornas läge i förhållande till
bilen. Liknande normer för strålkastarnas
halv-hjus, för parkeringsljus, dimljus, etc. finnes även
uppgjorda.
Viktigt är, att helljusets ljusstyrka rättar sig
efter bilens maximalhastighet. Diagrammet, fig.
20, har utarbetats av de amerikanska
strålkastar-fabrikanternas sammanslutning. I Tyskland
gäller andra normer, men även där finnes
bestämmelser, som kombinerar bilhastighet och
ljusstyrka. Man utgår härvid från, att bromsvägen
vid normalt väglag och normala bromsar måste
vara kortare än strålkastareljusets räckvidd.
Normer för ljusstyrka och placering av
parkeringsljus, körriktningsljus etc. finnes. Dylika
signal- och avgränsningsljus måste dels vara
synliga på visst minimiavstånd och inom vissa
vinklar och dels måste ljusets uppgift lätt kunna
uppfattas av medtrafikanter med minimal risk för
missförstånd.
Om bromslampan kan sägas, att dess egenskap
att fungera endast då bromspedalen tryckes
ned icke är tillfredsställande. Bilarna retarderas
starkt även i många andra fall än vid
broms-pedalens påverkan, t.ex. vid stigningar och
genom motorns bromsning, särskilt vid körning på
lägre växel i stark trafik, etc. Lampan borde
fungera med hjälp av en accelerationsregulator
av pendeltyp eller liknande den bromsregulator,
som beskrivits i det föregående. Kanske det vore
fördelaktigt att starkare accelerationer framåt
även markerades, vilket de nämnda apparaterna
lätt kan ombesörja. (Vid kolonnkörning får man
Fig. 19. Ljusstyrka i olika punkter på en belyst skärm vid
hel- och halvljus enligt SAE:s normer. Maximal ljusstyrka
får enligt normerna ej överstiga 75 000 cd i någon punkt;
halvljus skall inkopplas inom 500 ft (165 m) avstånd från
mötande bil.
t.ex. inom armén använda särskilt avdelat
signalfolk för detta ändamål.) Att bakljus och
bromsljus utgår från samma lampa och endast
åtskiljes genom ljusstyrka, är självfallet
olämpligt.
I detta sammanhang kan till slut framhållas,
att reflektorer borde komma till användning i
mycket högre grad än vad som är fallet, såväl
för att markera fordonens dimensioner som för
vägmärken o.d. (Kvaliteten hos reflektorer mätes
i "lambert", där 1 lambert är 1 lm reflekterat
ljus per cin2 av reflektorns yta.) Den tyngre
trafiken med begränsad hastighet borde förses med
tydligare avgränsningsljus baktill.
Karosserier
Nuvarande betydande plåtmassor, som
"pryder" personbilarnas frampartier, är i många fall
direkt trafikfarliga genom att de försämrar
bilförarens sikt. De helsvetsade strömlinjeformade
karosserierna har betytt ett stort framsteg för
bilarnas vägegenskaper, trafiksäkerhet och
ekonomi. En brist är, att lastbilshytter och
skåp-karosserier ännu i stor utsträckning byggs av
småverkstäder med otillräckliga resurser. De
erbjuder föraren föga skydd vid kollisioner och
dikeskörningar.
Personbilarna, som sedan 10—15 år tillbaka är
Fig. 20. Ljusstyrka för en bils båda strålkastare som
funktion av bilens hastighet, enligt amerikanska
strålkastar-fabrikantnormer (vid minsta bromssträcka på torr
betong-väg samt vid klar natt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
