Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1952 - Franskt flyg, av Bertil M Westergård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
TEKNISK TIDSKRIFT
Flygteknisk forskning
För grundforskningen har inrättats en särskild
central anstalt, Office National d’Expériences et
de Recherches Aéronautiques, förkortat ONERA.
Denna anstalt har utfört en inventering av
befintliga och för framtiden erforderliga
försöksanläggningar. Dessutom har program uppgjorts
för samordning av försöks- och
forskningsarbetet vid olika institutioner och företag. Troligen
har härvid det mesta arbetet gått åt att utforma
de nya försöksanläggningarna samt att hos
regeringen genomdriva beslut om anslag till deras
byggande, varför det Övriga har fått stå tillbaka.
Arbetet är i princip upplagt så, att ONERA
utför forskning på kommersiell bas dvs. mot
beställning av staten, firmor eller utlandet. De
firmor, som har egna försöksanläggningar, får
använda dessa. Om icke beställningar erhålles
ingriper ONERA endast när nya problem inom
flygtekniken uppstår, där pengar, personal eller
forskningsresurser icke räcker till på den plats
där problemet har uppkommit. Anstalten utför
i detta fall en utredning, som visar hur mycket
pengar som erfordras, hur många forskare och
vilka försökställen som bäst lämpar sig för
arbetet i fråga. För dessa utredningar finns en stor
stab, centralplaneringen. Sedan utredningen har
verkställts inlämnas den till luftfartsministeriet,
som utfärdar nödvändiga beställningar.
När en undersökning lämnar forskningsstadiet
och börjar inlemmas i ett projekt, övertas
arbetet av luftfartsministeriets tekniska departement,
dvs. något av de statliga företagen eller av
industrin. Flygplan- och motorprototyper faller
alltså icke under ONERA:s verksamhetsområde,
såvida icke några nyheter finns för särskild
utprovning, då anstalten har rätt att följa
utvecklingen.
Arbetet vid ONERA ledes av en generaldirektör,
som till sitt förfogande har en central
administration. Denna sköter de rent administrativa
uppgifterna men samordnar även det tekniska
arbetet, som är uppdelat på ett antal olika
huvudavdelningar såsom aerodynamik,
motorteknik, material, hållfasthet, utrustning och
grundläggande teorier. Arbetet i samband med
uppförandet av nya byggnader samt
försöksanläggningar ledes dock av den statliga
byggnadsstyrelsen, varför ONERA icke belastas härmed.
Till sitt förfogande har generaldirektören även
ett särskilt vetenskapligt råd, vars ena hälft
kommer från ONERA:s ledande vetenskapsmän,
medan den andra hälften är sammansatt av
utvalda vetenskapsmän utanför organisationen.
Onera:s högkvarter är beläget i Paris, där de
olika avdelningarna, som tidigare har varit
utplacerade i olika delar av staden, helt nyligen
sammanförts i en stor byggnad vid
Chatillon-sous-Bagneux, fig. 1. Här finns, förutom lokaler
för den administrativa personalen, även
utrymmen för de olika fackavdelningarnas
hjärntrus-ter. I organisationen sysselsättes för närvarande
omkring 500 akademiker och högskoleingenjörer
samt omkring 1 500 annan personal, och
resultatet av arbetet rapporteras utåt i ONERA:s egen
tidskrift, La Recherche Aéronautique.
Försöksanläggningar i övrigt har samlats till
vissa centraler belägna på olika ställen i
Frankrike och i norra Afrika. Vindtunnelanläggningar
finns sålunda i Toulouse, Chalais-Meudon,
Modane, Lille, Cannes, Alger och Mont Lachat.
En sammanställning av viktigare data för
tunnlarna ges i tabell 1. Den största av dessa
anläggningar är den i Modane, fig. 2, tidigare beskriven
i Tekn. T. 1949 s. 406.
En annan tunnel av intresse är jättetunneln vid
Chalais-Meudon, vars uppbyggnad i princip
framgår av fig. 3. Mätsträckans dimensioner, 8 X 16
m, gör det möjligt att utföra mätningar på
mycket stora modeller eller rent av hela flygplan,
om spännvidden understiger 12 m. Genom att
luften suges in i tuneln direkt från den fria
luften blir tunneln i hög grad beroende av vädret
och kan vid vissa väderleksförhållanden icke
användas. Annars har tunneln utrustats med en
mängd anordningar för att underlätta arbetet
därstädes. Mätrummet kan avstängas från
ytterluften genom nedfällbara väggar, när arbete skall
utföras. Vägningarna utförs på fem vågar, från
vilka tryckta viktbiljetter erhålles när avläsning
skall ske. Övervakning av mätföremålet under
mätningarna kan ske genom ett periskop från
Fig. 2. J ättevindtunneln vid
Modane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
