Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1952 - Franskt flyg, av Bertil M Westergård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
405
Franskt flyg
Flygdirektör Bertil M Wester gård, Stockholm
Frankrike var en gång i tiden föregångslandet
i Europa, när det gällde flygets utveckling. Så
t.ex. utbildades vårt lands flygpionjärer vid
franska flygskolor och våra första flygplan byggdes
i Frankrike medan svenska tekniker utbildades
vid franska skolor. Denna ställning kunde
emellertid landet av olika anledningar, såsom inre
stridigheter och ekonomiska bakslag, icke
upprätthålla, utan det blev förbigånget av de övriga
stormakterna.
Den tyska ockupationen under det andra
världskriget medförde till slut, att all forskning,
utveckling, konstruktion samt utprovning av
flyg-materiel helt blev stoppat under den tid då
övergången till höghastighetsflygning ägde rum,
varför man kan säga, att det franska flyget var
helt förlamat när kriget slutade.
Detta insåg de ledande i Frankrike. För att
hinna i fatt utvecklingen startades år 1946 ett
väldigt organisationsarbete, som från grunden skulle
bygga upp flyget, från forskning till
serieproduktion.
Högre flygteknisk utbildning
Redan tidigt upprättades i Paris en skola för
flygteknisk utbildning, vilken skola år 1928
utvecklades till en flygteknisk högskola, École
Nationale Supérieure de l’Aéronautique. Genom
beslut år 1940 och senast 1946 har högskolans
stadgar ändrats för att bättre passa den
flygtekniska utvecklingen. Studietiden vid skolan är tre
år, av vilka det första året användes för
utbildning i de grundläggande teoretiska ämnena
såsom matematik, mekanik, fysik, kemi,
elektricitetslära och hållfasthetslära. De två följande
läsåren ägnas huvudsakligen åt tillämpade
ämnen, varvid flygplanteknik, motorteknik samt
radio- och radarteknik är de centrala ämnena,
kring vilka de andra grupperar sig. Utbildningen
är helt inriktad på flygtekniska ämnen, varför
ämnen såsom metallografi, förbränningslära och
elektricitetslära sysslar uteslutande med
flygtekniska problem. Som ett kuriosum kan
nämnas, att flygfotografering och meteorologi
exempelvis ingår i kursplanerna.
Som elever vid skolan antas
ingenjörsaspiran-ter vid det franska flygvapnet,
inträdesberätti-gade franska studerande, officerare och
tjänstemän från militära staber och statliga verk samt
629.13(44)
utlänningar med samma kompetens som de två
sistnämnda kategorierna.
För inträde till högskolan fordras för den första
kategorien elever att ha genomgått en första
utbildning som ingenjörsaspirant med godkänt
betyg. Inträdet vid högskolan sker i detta fall
från och med dess andra utbildningsår.
Omedelbart efter genomgången högskola utnämnes
aspiranterna till flygingenjörer vid flygvapnet,
varvid de erhåller sin tjänsteställning alltefter
de avlagda betygen.
De civila teknologerna vid högskolan kan vinna
inträde till första årskursen, om de har avlagt
en examen motsvarande studentexamen med
visst minimibetyg i matematik och mekanik.
För de inträdessökande, som avlagt examen vid
vissa tekniska skolor, och vilka alltså har visat
sig ha teoretiska kunskaper motsvarande det
första studieåret vid högskolan, börjar
undervisningen från och med andra året.
De officerare och tjänstemän som följer
undervisningen under andra och tredje läsåret måste
innan de kommenderas till högskolan avlägga
vissa prov före inträdet för att därmed visa att
de kan följa undervisningen med behållning.
Avlagd högskoleexamen berättigar till
erhållande av vissa statliga befattningar före andra
med-sökande.
Fig. 1. ONERA.s högkvarter vid Chatillon-sous-Bagneux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
