Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1952 - Råmaterial för alifatisk kemisk industri, av C Olof Gabrielson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 1952
445
Råmaterial för alifatisk kemisk industri
Tekn. lic. C Olof Gabrielson, Örnsköldsvik
Som väl alla vet finns det tre grundläggande
råmaterial för industriell kemisk tillverkning av
alifatiska ämnen, nämligen petroleumkolväten,
stenkol och växtmaterial, främst kolhydrat. I
petroleumkolväten inkluderas då naturgas, i
stenkol både brunkol och antracit. Sekundära
råmaterial av största betydelse för området är
koloxid, acetylen och etylalkohol.
Förhållandena är invecklade, ty råmaterialen
hänger samman i hög grad. Koloxidens ursprung
kan vara både stenkol och petroleumkolväten.
Acetylen görs dels ur koks och antracit, dels ur
petroleumkolväten. Etylalkohol framställs utom
genom den sedvanliga jäsningsprocessen både ur
petroleumkolväten och ur koksugnsgas.
Avsikten är att något belysa sambanden mellan
dessa råmaterial och hur deras tillgänglighet
påverkat utvecklingen i olika länder. Förhållandena
i Sverige skall särskilt betonas. Bara alifatiska
material med korta kolkedjor skall diskuteras,
alltså inga plaster och inte heller fettsyrorna i de
nativa fetterna och feta oljorna.
Historik
Den syntetiska kemiska industri som tillverkar
alifatiska produkter är av relativt ungt datum,
den kom igång först sedan den aromatiska kemin
vuxit sig stark. De första stora alifatiska
produkterna var etylalkohol, framställd ur kolhydrat,
och biprodukterna metanol och ättiksyra från
träkolningen. Med dessa som råvaror kom en
alifatisk syntesindustri i gång. Som exempel kan
nämnas framställning av senapsgas under första
världskriget, för vilken jäsningsalkohol var
huvudråvara.
Under första världskriget kom också acetylen
fram som kemisk råvara. Efter N Grünsteins
upptäckt 1910 av acetaldehydsyntesen ur
acetylen startades den första industriella
anläggningen 1916 i Tyskland. Motsvarande
acetylen-processer drevs vid samma tid fram i Kanada,
närmast i avsikt att via acetaldehyd och
ättiksyra få aceton för kruttillverkningen.
Petroleumgaser torde först ha utnyttjats som alifatiskt
råmaterial i USA, där man började tillverka
glykolprodukter omkring 1923. Den drivande kraften
vid denna utveckling var G Curme. Samma år
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 6 februari 1952.
620.3 : 547.2/.4
började man i Tyskland använda koloxid som
syntesråvara i och med metanolprocessens
genomförande.
USA
Sedan gick utvecklingen snabbt. För att i dag
få en uppfattning om den alifatiska industrins
storlek och främst den nästan explosionsartade
utvecklingen under de senaste 10—12 åren måste
man studera USA:s statistiska uppgifter8. Där
kan man få fram följande siffror på
tillverkningen av alifatiska produkter:
Tillverkning, t
totalt ur petroleum
1925 ...................... 305 000 300
1940 ...................... — 200 000
1945 ...................... — 1 650 000
1950 ...................... 3 900 000 2 500 000
För att undvika dubbelräkning har försök
gjorts att bara ta med de ämnen som görs direkt
ur petroleumkolvätena och ej de produkter som
fås ur sekundära råmaterial. Antalet fabriker
som tillverkar kemiska produkter ur
petroleumkolväten var 1930 10, hade 1940 stigit till 35 och
kommer 1952 att vara 95.
När man här i Sverige ser dessa stora tal över
USA:s produktion av kemiska produkter ur
petroleumkolväten kan man lätt få
uppfattningen att den är en avsevärd del av USA:s
petroleumhantering. Ingenting kan vara mer felaktigt.
Följande siffror efter E Ayres1 ger en klar bild
av proportionerna:
Vo
Bränsle till avsalu ................................................................79,5
Bränsle förbrukat vid förädling, förluster ....................13,0
Asfalt ......................................................................................2,9
Smörjoljor ..............................................................................2,5
Petroleumkoks ......................................................................0,7
Lösningsmedel, textiloljor m.m..........................................0,6
Kemiska mellanprodukter ..................................................0,6
Växer, petroljrtum ................................................................0,2
Den del av utgångsmaterialet som används till
kemiska mellanprodukter är således bara 0,6 %.
Fördelning på olika råmaterial
På samma sätt som för petroleumkolvätena har
framdragits siffror på alifatiska produkter
framställda ur andra råmaterial. Den procentuella
fördelningen av produkter ur olika råmaterial
har omräknats efter kolhalten i produkterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
