Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1952 - Böcker - Vägar till ingenjörskompetens, av Gunnar Roswall - Handbook of industrial radiology, av F Cohn - Modern workshop technology, bd 2, av H Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
TEKNISK TIDSKRIFT
gationen understryker samtidigt att de gjorda
iakttagelserna måste bedömas med hänsyn till just nu rådande
speciella förutsättningar i Storbritannien. Det är till att börja
med vissa huvudpunkter man fäst sig vid.
Först och främst frapperas man av den ofantliga roll
praktiken spelar i utbildningen på alla stadier, även på
högstadiet. Den allmänna tendensen är att låta teorin
komplettera praktiken — i svensk utbildning är väl snarast
tendensen att låta praktiken komplettera teorin. Denna
grundinställning för bl.a. med sig, att industrin i
Storbritannien får mera omfattande utbildningsuppgifter, som
den också i regel med glädje åtar sig. De tekniska
skolorna får också med hänsyn härtill en stark tonvikt på
deltidsundervisning, dvs. undervisning jämsides med arbete
i industrin.
Det är påfallande hur nära och personliga kontakter
industrin har med de tekniska skolorna och deras rektorer
och lärare. Detsamma gäller kontakten med de
examinerade institutionerna (ingenjörssamfunden, City and Guilds
of London Institute m.fl.). Denna kontakt äger rum i flera
olika sammanhang, t.ex. i de lokala skolstyrelserna i fråga
om de enskilda eleverna eller rörande kurser och
organisation, och i den rådgivande rikskommitté, som informerar
undervisningsministeriet.
Ingenjörssammanslutningarnas inflytande på utbildningen
av ingenjörer är mycket stort. Dessa sammanslutningar
— i Sverige närmast jämförliga med Svenska
Teknologföreningen — bestämmer med de högsta statliga
myndigheternas goda minne fordringarna och kontrollerar skolor
och examina för dem, som skall få rätt att inträda i
föreningarna och därigenom erhålla ingenjörskompetens. Man
uppnår på detta sätt, dels att en viss minimistandard
upprätthålles i fråga om den teoretiska utbildningen, dels att
variationer utöver minimistandarden kan förekomma med
hänsyn till de lokala industriernas inriktning. Industrins
inflytande gör sig gällande även genom dessa anordningar,
eftersom föreningarnas medlemmar har den allra närmaste
dagliga erfarenhet av industriföretagens behov och
önskemål.
Det för de tekniska skolorna och utbildningsanstalterna
särkilt utmärkande är att tyngdpunkten är lagd på
deltidsundervisning, då de flesta eleverna arbetar i industrin,
och att den lokala betoningen med sikte på att tillgodose
de lokala företagens behov är stark. Påfallande är att
lärarna i skolorna till stor del utgöres av personer,
anställda i de lokala industrierna. Detta understryker
ytterligare den praktiska inriktningen. I många fall är
undervisningen mycket mångskiftande och avsedd att leda fram
till de olika certifikat och kunskapsbevis, som
teknolog-föreningarna och några andra institutioner uppställt
fordringarna för.
Viktigast av allt är emellertid den stora friheten och
rörligheten inom hela området, friheten från insnörande
regler och föreskrifter från exempelvis statsmakternas sida.
Den allmänna tendensen är i dag att hjälpa duktigt folk
att komma fram, och för att detta skall vara möjligt vill
man hålla flera olika vägar öppna för avancemang även
till de allra högsta posterna. Man är ense om, att det inte
skall finnas bara en väg, det skall finnas många.
Man kan likna det engelska utbildningsväsendet vid en
amöba, som saknar fast form, men ständigt är i stånd att
anpassa sig efter framåtskridandet och den ständigt
förändrade verkligheten, framhöll chefen för det berömda
colleget Regent Polytechnic, J C Jones. Han satte det
engelska systemet i motsättning mot tendenser på andra
håll i världen att göra upp fasta planer för lång tid, vilka
då de äntligen förverkligats i själva verket hunnit bli långt
efter sin tid, eftersom under mellantiden så mycket
förändrats.
I ett särskilt avsnitt redogöres för
ingenjörssammanslutningarna och fordringarna för medlemskap, dvs. för
ingenjörskompetens, samt för kraven på teoretiska
kunskaper. I ett avsnitt om ingenjörsutbildningen sammanfattas
de fyra huvudvägarna till ingenjörskompetens och
medlemskap i ingenjörssammanslutningarna samt övergångar
mellan olika utbildningsvägar. Här behandlas både
universitetsvägen och andra utbildningsvägar, särskilt "den
långa vägen", vilken senare tycks föredras av
storindustrierna. Härigenom anser man sig nämligen få en
rekrytering på bred bas genom att de begåvade aspiranterna kan
väljas ur hela kadern av unga lärlingar och arbetare i
industrin — en garanti för att det värdefulla folkmaterialet
tas till vara och samtidigt får sin rättvisa chans. Genom
den långa praktiken uppstår det också en
förstahands-kännedom om verkstädernas och arbetsplatsernas dagliga
problem, som inte är lika lätt att uppnå för den, som
direkt från ett universitet börjar sin praktiska utbildning i
ett industriföretag.
I ett avsnitt om den lägre tekniska undervisningen
redogöres främst för möjligheten att via den hela imperiet
omspännande examensinstitutionen City and Guilds of
London Institute förvärva kompetensbevis på olika grader av
yrkesskicklighet och teknisk utbildning, som yrkesarbetare,
ritare, tekniker etc.. Omkring 80 000 examina av detta slag
avlägges per år, varav ca 7 000 i länder utanför England.
I ett sista avsnitt om industrin och den tekniska
utbildningen får man en inblick i hur industrin tar hand om
sina unga aspiranter och i samverkan med skolor etc.
hjälper dem in på den mest ändamålsenliga utbildningen.
I ett par översiktliga diagram lämnas en grafisk
överblick av vägarna för teknisk utbildning i Storbritannien
med genomsnittlig åldersmarkering i marginalen. England
är förmodligen den enda nation, som lyckats skapa en
generalplan för teknisk utbildning på alla stadier med
möjlighet för alla att nå den utbildningsnivå som passar
vars och ens personliga förutsättningar. Rapporten
framhåller att möjligheter för yrkesmannen att förverkliga en
dylik högre målsättning fram till arbetsledare- och
ingenjörsutbildning även efterlysts i Sverige, bl.a. i en
artikelserie i Arbetsledaren av Gunnar Hansson. Det ena
diagrammet ger ett exempel på utbildningsvägarna vid en engelsk
storindustri.
De i den medföljande litteraturförteckningen nämnda
skrifterna och böckerna har överlämnats till STF. R
Kristenssons föredrag den 6 november 1951 om "Kontinentalt
och engelskt i ingenjörsutbildningen" återges in extenso
som bilaga. Gunnar Roswall
Handbook of industrial radiology, 2:a uppl., redigerad
av J A CrowtER. Edward Arnold, London 1949. 218 s., ill.
21 sh.
"Icke förstörande materialprovning" har blivit möjlig
främst tack vare röntgenteknikens stora framsteg de
senaste decennierna. I materialprovarnas arsenal finns nu
förutom röntgenapparater även radioaktiva isotoper, vilka
ofta är billigare och enklare att använda än
röntgenutrustningar. Emellertid fordrar dessa nya hjälpmedel för att
rätt kunna utnyttjas och ge det önskade resultatet en
ingående kännedom om fysikaliska principer, apparatur,
tillvägagångssätt och skyddsåtgärder.
I denna bok ger en grupp engelska specialister från
Institute of Physics en välskriven och relativt uttömmande
handledning i materialprovning med röntgen- och
gamma-strålning. Varje avsnitt har skrivits av sin speciella
expert och därigenom har boken tillförsäkrats ett stort mått
av vederhäftighet. Några nackdelar genom denna
uppdelning, t.ex. upprepningar eller luckor, ofta förekommande
i på liknande sätt redigerade handböcker, har ej kunnat
upptäckas. Däremot har, på grund av atomteknikens
snabba utveckling, de konstgjorda radioaktiva ämnenas
användning för gammaradiografi ej mer än hunnit
förutsägas i denna upplaga. F Cohn
Modern workshop technology, bd 2: Machine tools and
metrology, redigerad av H Wright Baker. Cleaver-Hume
Press, London 1950. 514 s., 295 fig., 16 tab. 32 sh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
