Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1952 - Böcker - Das Flüssigkeitsgetriebe bei spanenden Werkzeugmaschinen, av H Lindberg - Praktische Stabilitätsprüfung mittels Ortskurven und numerischer Verfahren, av Sven Malmström - The landslide at Sköttorp on the Lidan river, av G Lbg - Note sur le déssalement de canaux maritimes, av G Lbg - TNC: 9. Proportionalitet m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
TEKNISK TIDSKRIFT
mycket läsvärd del av boken, där den beskrivande texten
på ett utmärkt sätt kompletterar de många bilderna och
schematiska figurerna, vars tydlighet trots detaljrikedomen
i allmänhet icke lämnar något övrigt att önska. Man kan
finna kopplingsscheman på de flesta verktygsmaskiner,
där hydraulik hittills tillämpats, alltifrån supportsvarvar
till läppmaskiner. De tyska konstruktionerna dominerar
givetvis, men de är icke allenarådande.
En utförlig innehållsförteckning samt ett sakregister gör
det lätt att hitta i boken.
Icke blott studerande, och driftfolk som vill "veta mera"
om hydrauliska drivanordningar på verktygsmaskiner,
utan även mer eller mindre erfarna konstruktörer torde
kunna få rikt utbyte av denna bok. H Lindberg
Praktische Stabilitätsprüfung mittels Ortskurven und
numerischer Verfahren, av Felix Strecker. Springer,
Berlin 1950. 189 s., 101 fig. 15 DM.
Denna bok försöker att ge en allmän framställning av
fysikaliska systems stabilitet utan att anknyta till eller
utgå från något bestämt slag av tekniska apparater. Förf.
tycks själv vara teletekniker, men han har, såsom
framgår av hans förord, undvikit det vanliga sättet att
behandla svängande system med växelströmsteorins
tänkesätt och terminologi. Detta innebär nämligen, att man
förblandar specialfall och allmänt fall. Man kan ställa
upp en allmän teori, som gäller för svängande system och
deras stabilitet. Teorin för strömkretsar bör uppfattas som
en speciell tillämpning av denna teori.
Boken är praktiskt inriktad och avser att göra
konstruktörer inom exempelvis servo- eller förstärkarteknik
delaktiga av de nya metoder för stabilitetsundersökningar
som den moderna forskningen frambringat. Boken börjar
med en teoretisk översikt, som är klar och kort, men dock
tillräcklig för att en praktiker verkligen skall kunna
förstå och till fullo utnyttja de behandlingsmetoder, som
sedan genomgås. Förf. lyckas att på ca 60 sidor ge en god
och för de flesta praktiska fall tillräcklig behandling av
sitt ämne. Bokens nästa del ger en fördjupad
framställning av teorin och ett stort antal praktiska exempel,
huvudsakligen hämtade från växelströmsteorin.
I den sista delen behandlas bedömanden av
stabilitetsgrad och icke linjära system.
Mot boken kan man möjligen rikta den kritiken, att den
första delen, som torde vara den praktiskt värdefullaste,
borde vara lika välförsedd med praktiska exempel som
den andra delen. Förf:s lovvärda initiativ att ge en allmän
framställning har resulterat i en rad nypräglade termer,
som är svåra att hålla reda på och svåra att översätta.
Boken kan emellertid på det varmaste anbefallas. Stilen
är lättläst, avvägningen mellan teoretiska och praktiska
exempel i stort sett god och författaren har en
avundsvärd förmåga att göra sina teoretiska resonemang
lättbegripliga. Sven Malmström
The landslide at Sköttorp ön the Lidan river, av Stien
Odenstad. Geotekniska Institutet, proceeding nr 4,
Stockholm 1951. 40 s., 6 pl. 4 kr.
Det med kartor, diagram, fotografier och anaglyfbilder
illustrerade häftet utgör en redogörelse för de omfattande
undersökningar, som Geotekniska Institutet utfört vid den
landrutschning i Lidan vid Sköttorp, som inträffade i
februari 1946.
Ur sammanfattningen inhämtas att redan före raset hade
leran höga påkänningar. Utlösningen kan ha orsakats av
flera faktorer såsom erosion i åbrädden, ökad vikt av
växtligheten, försvagning av leran på grund av urlakning
av salt samt framför allt genom ökning av
grundvattentrycket, vilket förmedlades av ett sandlager. Ett brott i
gränsytan mellan leran och sanden spred sig snabbt åt
landsidan. Glidytor, parallella med ån och med 45° lutning,
utbildades i sicksack linjer. De så uppkomna lerkilarna,
vilka rutschade, förblev odeformerade. G Lbg
Note sur le déssalement de canaux maritimes, av J
Lamoen, E Miehrtens & J SwiNE. Acad. Roy. Belgique
Bull. Classe Sci. Ser. 5. Bryssel 1951. 8 s., 5 fig.
Vid vattenståndsväxlingar i kanaler med sluss mot havet
kan salt vatten strömma in till skada för växtligheten.
Bräckt vatten lär även vara särdeles tilltalande för mygg.
Försök har visat, att man, genom att fördjupa ett stycke
av kanalen och från denna fördjupning ordna en
rörförbindelse direkt till havet, kan vid lämplig tryckskillnad
avlägsna det tyngre saltvattnet från kanalen.
Utström-ningen regleras genom att man med elmotståndsmätning
prövar salthalten just ovanför rörintaget. G Lbg
TNC
9. Proportionalitet m.m.
Om det råder proportionalitet mellan två storheter säger
man att den ena ändras i proportion till den andra, t.ex.
att accelerationen ändras i proportion till kraften. Analogt
säges också t.ex. att accelerationen ändras i omvänd
proportion till vikten. I fråga om adjektivet proportionell har
det anmälts tvekan, huruvida det bör heta proportionell
med eller mot, omvänt proportionell med eller mot. I
uppslagsböcker finner man oftast proportionell mot. Liknande
användning av "mot" har man i "svarande mot", men några
flera fullt jämförliga exempel är det inte lätt att uppleta.
Den vanliga prepositionen i sådana fall är "med":
likformig med, jämförlig med, överensstämmande med,
ekvivalent med, parallell med, osv. Mot denna bakgrund sett
måste proportionell med också godkännas, särskilt som
det fått insteg i bl.a. vissa uppslagsböcker.
Även den som säger proportionell med kan känna en
dragning åt "mot" i: omvänt proportionell mot, därför
att "omvänt" anger ett slags motsats. Detta skäl är icke
hållbart. "Omvänt" är en bestämning till adjektivet
proportionell och kan inte påverka valet av den preposition som
förbinder adjektivet med ett följande substantiv. Man bör
alltså använda samma preposition efter omvänt
proportionell som efter proportionell, vare sig man nu föredrar
med eller mot.
I en handbok för ingenjörer står: "Viskositeten hos en
vätska sjunker snabbt med temperaturen." Den som är
sakligt insatt i förhållandena förstår nog författaren rätt;
denne tror sig ha uttryckt motsatsen till att viskositeten
stiger med temperaturen. Men i verkligheten innebär
uttrycket ingen sådan motsats. Att stiga med temperaturen
är att stiga tillsammans med, i sällskap med temperaturen,
och att sjunka med temperaturen är att sjunka i sällskap
med temperaturen, alltså att sjunka när temperaturen
sjunker. Handboksförfattaren har i stället menat:
Viskositeten hos en vätska sjunker snabbt när temperaturen
stiger.
Detta fel är inte ovanligt. Professor Erik Wellander
anför några likartade fall i Riktig svenska: "En viss
slyngel-aktighet försvann med åren och visdomen" (försvann även
visdomen?). "Med den nya regimen i Kina försvinna
mandarinhattarna" (dvs. den nya regimen kommer, och
hattarna försvinna!). — Uttrycket "med tiden" får dock,
oberoende av nyssnämnda resonemang, tolereras i betydelsen:
allteftersom tiden går. Att t.ex. en epidemi går tillbaka
med tiden kan inte tolkas som att den går tillbaka när
tiden går tillbaka; tiden, i denna betydelse, löper
oföränderligt i samma riktning och kan inte vändas. Likaså
vore det alltför pedantiskt att se något fel i uttrycket: han
hade med åren blivit allt dystrare; "med åren" betyder
inte "tillsammans med åren", utan: allteftersom åren gick.
Den ovan nämnde handboksförfattaren skulle enligt ett
ibland använt uttryckssätt också kunna ha sagt: ... sjunker
snabbt med ökande temperatur. Denna formulering är
bättre än den ur handboken citerade, dock kanske inte
helt invändningsfri; den ökande temperaturen sjunker ju
inte. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
