Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1952 - Film vid utbildning i prestationsbedömning, av Paul F Fornallaz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Simogram för tempot "Sticka in kårnstiften", så
som kärnmakaren A utförde det.
Fig. 8. Sex olika kärnmakares simogram för tempo "Sticka
in kårnstiften".
vid denna första analys avläsa
elementarfunk-tionerna, anges dessutom i skisser händernas och
fingrarnas ställning vid de fem karakteristiska
tidpunkter, som pilarna anger. Som tidsenhet
användes 1/1000 min (1 "milliminut").
Arbetaren A använder följande arbetsmetod:
med höger hand griper hon två stift, flyttar över
det ena till vänster hand, sticker in det andra i
den ena kärnan, flyttar över det återstående till
höger hand och sticker sedan in detta i den
andra kärnan.
Denna arbetsmetod verkar så självfallen, att
det kunde tyckas vara överflödigt att
detaljanalysera den. Mot denna uppfattning kan följande
anföras. Filmerna över de sex kärnmakarnas
arbete har visats för ett stort antal personer, vilka
omedelbart efteråt har fått ta del av motsvarande
analyser. Hittills har ingen vederlagt påståendet
att filmanalysen ger en väsentligt grundligare
kännedom om arbetsmetoderna än vad ett
betraktande av själva filmen ger.
Fig. 8 visar simogrammen för alla sex arbetarna
jämsides. För att dra slutsatser ur dem behöver
man inte ens komma ihåg vad varje färg
betyder. Redan genom en hastig blick på diagrammet
kan man konstatera olikheten i färgföljd och
därmed även i rörelseföljd hos de olika
arbetarna. Man ser att endast arbetarna B och C
använder exakt samma metod; i deras simogram
är färgföljden densamma. Hos sex arbetare, som
är väl lämpade och inövade för ett och samma
arbete, kan vi alltså konstatera fem olika
arbetsmetoder.
Det kan måhända tyckas att denna olikhet i
arbetsmetoder a priori är ett fel, och att man
genom god instruktion borde kunna få alla
arbetarna att tillämpa det mest ekonomiska
rörelse-schemat. I detta fall förekommer emellertid
handformning av sådana kärnor som i exemplet
endast för små serier. Kärnmodellerna är
dessutom så olika, att man inte kan använda samma
arbetsmetod för samtliga modeller. Vidare måste
samma arbetare flera gånger under dagens lopp
byta modell och därmed arbetsmetod. Om man
då skulle ge henne föreskrift om att hon skall
göra rörelsemomenten i en viss följd, som är
mest ekonomisk, skulle hon ofta ha hela partiet
färdigt, innan hon fullt hade lärt sig den
föreskrivna arbetsmetoden. För resten är det tvivel
underkastat, om en enhetlig metod verkligen vore
Fig. 9. Hur speciella egenskaper hos arbetarna påverkar
medelbedömningarna av en bedömargrupp.
Fig. 10. Arbetsintensitet för sex olika kärnmakare vid
utförandet av samma tre tempon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
