Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1952 - Film vid utbildning i prestationsbedömning, av Paul F Fornallaz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 maj 1952’
497
lämplig för alla arbetare, utan hänsyn till deras
individuella förmåga och egenart. Det är därför
— åtminstone för schweiziska förhållanden —
ofrånkomligt att ge arbetarna en viss frihet vid
val av rörelseschema och att vädja till deras eget
initiativ.
Misstag vid val av metod kan sålunda inte
undvikas på detta sätt. Det gäller därför att hålla
arbetarnas kritiska sinne vaket genom att man
gör dem uppmärksamma på de arbetsmetoder
som är mest ofördelaktiga —- inte bara för
företaget utan även för dem själva — och att man
som kontrast framhäver de rationella metoderna.
Här är åter filmen till god hjälp. I varje
industribransch kan man ta upp några typiska
arbetsprocesser och visa resultatet för arbetarna.
Personer som är sysselsatta i industrin är i
allmänhet disponerade för visuell påverkan, och detta
gör att de är speciellt mottagliga för
argumentering via film.
Denna tanke ledda mig för någon tid sedan in
på ett försök att framställa en populärfilm, som
skulle vara begriplig inte endast för fackmän
utan för vem som helst. Resultatet blev filmen
"Besser überlegen, leichter arbeiten, mehr
pro-duzieren". Erfarenheterna av denna film visar
tydligt, att en effektiv orientering av arbetare,
verkmästare och verktygskonstruktörer med
hjälp av ett enkelt och upplevt exempel är till
stor nytta för rationaliseringssträvandena. En
dylik orientering bidrar till att undanröja
missförstånd och skapar därigenom en behaglig
atmosfär av samarbete hos alla som deltar i
arbetsprocessen. Vid alla försök, som genomfördes
på liknande sätt som handformningen av kärnor,
kunde konstateras, att en god prestation var
beroende inte så mycket av snabbheten i rörelser —
dvs. av den fysiska ansträngningen hos arbetaren
— som av en i detalj utstuderad arbetsmetod.
Med andra ord: man måste appellera till
arbetarens medverkan som tänkande och skapande
individ.
I det tidigare nämnda fallet kunde bl. a.
följande konstateras (fig. 9): arbetaren E, soin
uppvisade den lägsta prestationsgraden,
överskattades vanligen med 6 %, medan arbetaren A, som
presterade mest, underskattades med 6 %. Detta
bekräftar de iakttagelser som gjordes redan vid
analys av gång. Vidare konstaterades hos samma
arbetare från tempo till tempo avvikelser i
prestationsgrad om 20 % och mera (fig. 10). Härav
följer, att en bedömning av prestationsgraden
kan göra anspråk på noggrannhet först sedan
arbetsstudiemannen har fått tillfälle att
tillräckligt grundligt sätta sig in i denna svåra metod.
Som första exempel har behandlats ett av de
enklaste fallen av fritt arbete. Som andra
exempel skall jag nu ta ett arbete vid maskin:
svarvning med kopiersvarv. Vad som intresserar är
inte maskinens prestation, utan arbetarens. Vi
Fig. 11. Sammansättning av en övningsfilm: samma
arbetsprocess (vid kopiersvarvning) har utförts sammanlagt
trettio gånger av sju olika arbetare.
skall alltså inte syssla med den tid då maskinen
är igång, utan med arbetarens byte av
arbetsstycke. För att spara tid väljer vi en speciellt
kort analys. Fig. 11 visar tiden för samtliga
styckebyten som filmades. Trots att
driftledningen ansåg samtliga arbetare, som deltog i
försöken, vara tillräckligt lämpliga och inövade för
arbetet, kan man konstatera betydande
skillnader i tidsåtgång.
Svarven som användes är så konstruerad, att
den är lätt att köra, trots att den uppfyller alla
krav som man bör ställa på en modern maskin
med avseende på produktion och kvalitet. Den
greppföljd som arbetaren har att iaktta är
ständigt densamma (fig. 12), och svarven kan därför
betjänas även av personer som icke är utbildade
svarvare. Trots maskinens enkla skötsel kan en
uppmärksam iakttagare av filmen se att de olika
arbetarnas arbetsmetoder skiljer sig från
varandra. Ännu tydligare framgår detta av en
detaljanalys av rörelserna.
Fig. 13 avser att klargöra arbetsoperationen
"Starta". För detta ändamål skulle ett simogram
vara för komplicerat, och man har därför gjort
Fig. 12. Manövergreppens ordningsföljd vid
kopiersvarvning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
