Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1952 - Nya metoder - Geodetisk funktionsräknemaskin, av Sven G Möller - Kontinuerlig mätning av maskindragna glasrörs diameter, av SHl - Mätning av stråldoser, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t O juni 1952
527
värden blir då litet, men många räkneoperationer
erfordras.
Mellan dessa extrema förfaranden ligger ett av K
Ram-sayer i Stuttgart utarbetat interpolationsförfarande med
ett fåtal magasinerade värden samt en- eller
tvåstegsinter-polation. Enstegsinterpolationen kan beskrivas sålunda.
Sin 35c,24 skall beräknas. I maskinen finns magasinerade
sinusvärden för 0C, 2C,... 99c, 100c och
interpolations-värden per minut för intervallen 0C—lc, —2C,... 99°—
100°. Sin 35c,24 skall alltså beräknas såsom sin 35c + 24
gånger interpolationsvärdet. Genom en enkel mekanisk
anordning kan sin 35c = 0,52250 överföras till
produktregistret och samtidigt interpolationsvärdet 0,001333 till
inställningsregistret. Efter multiplikation av 0,001333 med
24, kan i produktregistret avläsas sin 35c,24 = 0,52571.
Detta värde är direkt användbart för addition,
subtraktion och division. För multiplikation måste det genom en
överföringsmekanism transporteras till
inställningsregistret. En sådan mekanism förekommer ej sällan på
räknemaskiner. Antalet magasinerade värden är alltså 100
funktionsvärden och 100 interpolationsvärden, vilka i en
vanlig räknemaskin torde erfordra en volym av ca 500 cm3.
Ramsayer har undersökt noggrannheten i
enstegsinterpolationen och funnit att funktionerna sin x, eos x och
arctg x är särskilt lämpade för enstegsinterpolation. Dessa
funktioner förslår även för den lägre geodesins viktigaste
räkningar, bestämmandet av koordinatdifferenser ur
riktning och sträcka samt omvänt.
Man kan alltså förse en vanlig räknemaskin med en
mekanisk sinustabell (som också kan användas som
mekanisk cosinustabell) och med en mekanisk arctg-tabell.
Kvadrant- och teckenreglerna kan också enkelt
automatiseras. En provmaskin enligt dessa principer har byggts
med utgångspunkt från en vanlig räknesnurra, försedd
med ett extra sifferhjul, spakar för funktionerna sinus,
cosinus och arctg samt för kvadranterna. Merkostnaden
för tillsatsen beräknas till ca 600 kr.
Ramsayer har även undersökt möjligheten för
flerstegs-interpolation. Då noggrannheten stiger med i runt tal en
faktor av 103 per interpolationssteg, kan man med
bibehållen noggrannhet minska antalet magasinerade
värden avsevärt. Om vid enstegsinterpolation minsta antalet
magasinerade värden t.ex. är 5 700, kan detta antal vid
tvåstegsinterpolation minskas till 300, vid tre steg till 70
och vid fyra steg till 30 värden. Särskilt övergången från
enstegs- till tvåstegsinterpolation är alltså synnerligen
utrymmesbesparande (K Ramsayier i Deutscher Verein für
Vermessungswesen sept. 1951). Sven G Möller
Kontinuerlig mätning av maskindragna glasrörs
diameter. Vid en mycket använd metod för kontinuerlig
dragning av glasrör, Danner-metoden (fig. 1), flyter smält
glas från en oljeeldad ugn längs en ränna av eldfast
material, där det bildar ett band, som lindas upp på en
roterande pipa av nikrom klädd med en eldfast mantel. Denna
apparat sitter i en muffel, som hålls vid lämplig
temperatur. Pipan lutar ca 18° inot horisontalplanet, och glaset
Fig. 1. Kontinuerlig dragning av glasrör; 1 band av smält
glas, 2 ränna, 3 skärm för reglering av muffelns
temperatur, 4 gaseldad muffel, 5 brännare, 6 hylsa av eldfast
material, 7 glasrör.
Fig. 2. Apparat för kontinuerlig mätning av glasrörs
diameter; 1 rullar, 2 inställnings skruv, 3 fjäder för ankaret, A
ankare, 5 spole, 6 fjäder för sammanhållning av rullarna.
rinner därför mot dess nedre spets, från vilken det dras
av horisontellt över rullar. Dragapparaten står 30—45 m
från muffeln. Rörets hålrum upprätthålls genom att luft
blåses genom pipan.
Glasrör för medicinska och fysikaliska instrument, vissa
kemiska apparater, lysrör m.m. måste ha bestämda
diametrar inom ganska snäva gränser. Glasrörets diameter
varierar med glasets temperatur på pipan, glasets viskositet,
dragningshastigheten, lufttrycket i pipan, dennas
rotationshastighet och storlek. För att söka utreda vilka av dessa
faktorer, som orsakar ojämnheterna i rördiametern, har
man i Storbritannien konstruerat en apparat, som
kontinuerligt registrerar denna.
Instrumentet (fig. 2) har två rullar, mellan vilka det
stelnande glasröret passerar. Rullarna är fastsatta på
plattor, som båda löper i gejder, varigenom hela
anordningen kan följa glasrörets rörelser i sidled. Två spolar
med järnkärnor är fast förbundna med den ena plattan
och ett med en skruvanordning ställbart ankare med den
andra. Rullarna hålls i kontakt med glasröret av en
spiralfjäder. Ankaret är förskjutbart på en stång men hålls
normalt mot ett anslag av en fjäder. Om rördiametern skulle
öka hastigt, ger denna efter så, att apparaten inte skadas.
De båda spolarna är elektriskt kopplade i en brygga,
vars balans ändras vid ankarets rörelse i förhållande till
spolarna. Härigenom fås elektriska impulser, som över
en förstärkare går till ett registreringsinstrument. Detta
ritar en kurva över variationerna hos glasrörets diameter.
Av de resultat, som hittills uppnåtts, framgår, att
rördiametern varierar periodiskt, och det är därför tydligt, att
man skall rikta uppmärksamheten på faktorer, som själva
har periodisk karaktär. Man har ännu inte lyckats reda
ut, vilka variationernas viktigaste orsaker är, men det
anses troligt, att de är mekaniska, t.ex. hylsans
rotationshastighet eller lufttrycket i röret.
Ehuru det beskrivna instrumentet konstruerats för
experimentändamål, torde det med mindre ändringar kunna
användas för kontinuerlig driftkontroll. Genom att
använda flera par av rullar, vilkas axlar bildar olika vinklar
med varandra, kan avvikelser från cirkelrunt tvärsnitt
upptäckas (D Antrich & D G Osborne i Engineering
5 okt. 1951). SHl
Mätning av stråldoser. Av särskilt intresse för skyddet
av personal, soin arbetar med radioaktiva preparat, är
instrument för mätning av mottagen stråldos (jfr Tekn. T.
1950 s. 767, 1951 s. 571). Hittills har man mest använt
jonkammare, fickelektroskop och fotografisk film. Alla dessa
apparater har emellertid vissa nackdelar. En jonkammare
(Tekn. T. 1951 s. 569) kan t.ex. urladdas av annan
anledning än strålning.
Elektroskopet är en mer komplicerad apparat än
jonkammaren. Det arbetar enligt samma princip som denna
men visar direkt hur stor urladdning, som skett. Moderna
elektroskop är ytterligt känsliga precisionsinstrument. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
