Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1952 - Tillverkningsmetoder inom flygindustrin, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1952
561
Fig. 20. Brännsvetsmaskin för stora arbetsstycken.
plåt. Man anser att metoden skall kunna
användas upp till 6 mm plåttjocklek40-41.
Svetsning
För sammansvetsning av stora plåtar,
exempelvis till bränslebehållare, använder Ryan en stor
motståndssvetsmaskin med 1,5 m gap42. I den
kan man svetsa ihop två plåtar av 4,2 mm
aluminiumlegering, 4 mm austenitiskt
korrosions-beständigt stål eller 7 mm vanligt kolstål.
Elektrodspetsarna kyls med cirkulerande vatten och
kortslutningsströmstyrkan är 105 000 A.
Maximala elektrodtryckkraften är 4 000 kp. Maskinen
kan användas för punktsvetsning, sömsvetsning
och valsvällning. På 8 h kan man göra 30 000
svetspunkter.
Ett särskilt svårt och krävande svetsarbete är
att sätta fast en gasturbinskiva på en turbinaxel
och en speciell teknik härför har utvecklats av
Wright43. Turbinskivorna, som måste tåla hög
temperatur, är av austenitiskt stål med 16 % Cr,
25 % Ni, 6 % Mo, under det att axeln, som ej
blir så kraftigt värmd, är gjord av stål med
0,40 % C, 0,70 % Mn och 1,65—2 % Ni.
Före svetsningen krympes hjulet på axeln,
varvid axeln som har ca 1,4 mm större
ytterdiameter än hålet i hjulet värms till 230°C medan
hjulet värms till 540°C under 2 h.
Under den följande elektriska bågsvetsningen
hålles temperaturen på godset vid i genomsnitt
315° C genom uppvärmning med gaslågor. Som
elektroder används ett ferritiskt AISI-312 stål
med hög kromhalt. Elektroddiametern är 3—6
mm och svetsströmmen 90—280 A. Efter
svetsningen värmebehandlas godset med
uppvärmning till 540° C. Överskjutande svetsmaterial
svarvas sedan bort med hårdmetallverktyg.
Material med samma tvärsektion kan
sammanfogas genom brännsvetsning, vårtid de båda
delarna ligger ände mot ände och hålls fast med
kopparklaimxior eller liknande. I en 400 kVA
brännsvetsmaskin22, fig. 20, kan man svetsa ihop
delar med upp till 130 mm diameter och
maximala fogarean 36 cm2.
Metallimning
Den på senare tid framkomna metoden att i
skalkonstruktioner limma ihop de olika delarna
(Tekn. T. 1947 s. 589 och 1949 s. 835) har
kommit till ökad användning. Den både minskar
tillverkningskostnaderna och möjliggör mycket
släta plåtytor, samtidigt soin påkänningar på
grund av nithål undvikes. Som lim användes
plaster av olika slag (Tekn. T. 1951 s. 281) och
metoden är lämplig för såväl aluminium- som
magnesiumlegeringar44’45.
Vid tillverkningen av Convair’s bombplan B-36
har metoden använts i stor • utsträckning,
speciellt för magnesiumlegeringar44. Detaljer av
sådana legeringar behandlas enligt ett speciellt
anodiskt förfarande, torkas i varmluft, doppas
2 h härefter i zinkkromat, så att man får en
0,005—0,008 mm tjock beläggning, samt torkas
vid rumstemperatur i 24 h eller vid 75°C i 20—
30 min. Efter denna rengöring och förbehandling
av delarna sprutar man på två tunna skikt
"cement" med minst 5 min torktid mellan de båda
påsprutningarna. Efter minst 20 min och högst
8 h torkning kan delarna sättas ihop.
Som bindemedel.används plast, ofta i form av
klibbremsor (fig. 21). Delarna sätts vanligen
ihop i en fixtur och pressas samman med 0,5—7
kp/cm2 tryck. Konstruktionen värmebehandlas
vid 160—175° C i 20—30 min i en varm vätska
eller i ugn; i senare fallet blir totaltiden 1—1,5 h
inberäknat uppvärmningstiden. Fogen skall tåla
minst 175 kp/cm2 skjuvspänning. För att
förhindra korrosion doppar man konstruktioner av
magnesiumlegeringar i zinkkromat.
I jämförelse med nitning spar man ined
metalllimning 4,6 h/m2 vilket gör ungefär 500 $ på ett
B-36 plan. Fördelarna ur konstruktiv synpunkt
och med hänsyn till säkerheten är emellertid av
mycket större betydelse än denna besparing.
Fig. 21. 1’dsättning au klibbremsa för metallimning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
