- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
560

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1952 - Tillverkningsmetoder inom flygindustrin, av Torsten Widell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

560

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 18. "Hydro-Tel" fräsmaskin med 50 hk drivmotor för
spindeln.

och sliptiden är 7—8 min för varje sida,
inberäknat tid för uppsättning och nedtagning av
arbetsstycket ur fixturen. Ett band, som är 1,65 m långt
kan användas för slipning av 15 skövlar.

Efter grovslipningen värmebehandlas skovlarna
för spänningsutjämning varefter de färdigslipas
med arbetsmånen 0,75 mm på varje sida.

Borrning och driftning

Mångspindliga borrmaskiner är vanligen inte
ekonomiska, emedan tillverkningsserierna är för
små. Det är också svårt att övervaka att alla
borrar är skarpa. Om borren inte är friskärande kan
rostfritt stål och andra gasturbinmaterial bli
hårda genom bearbetningen, varvid både borrar
och arbetsstycken kan förstöras.

En maskin speciellt lämpad för arbeten i
gasturbinmaterial har kommit fram hos Pratt &
Whitney. Maskinen har tre individuellt
inställbara spindlar, som kan arbeta utan dyrbara
jig-gar och fixturer. Bordet har diametern 1 170
mm och är lagrat på kullager så att det lätt kan
vridas39.

Driftning, som ofta är billigare än fräsning,
användes exempelvis för att göra grantoppsformen
på skovlarnas infästningsdel. Båda sidorna av
bladets rot kan formas i en operation med stor
noggrannhet39.

Hopsättningsmetoder

Den klassiska metoden för hopsättning av
flygplansdelar är nitning, som visserligen ännu an-

vändes i stor utsträckning men som dock har
gått tillbaka, dels på grund av att färdigpressade
och specialtillverkade större detaljer alltmer
börjar användas, dels på grund av ökad användning
av svetsning och metalliinning. Svetsningen
användes dock företrädesvis för maskindetaljer.

Nitning

I de äldre nitade konstruktionerna fick
nitskallarna sticka ut utanför plåten, så att ytan blev
mycket ojämn. Vid användning av nitade
konstruktioner måste man emellertid numera på
grund av de höga flyghastigheterna se till att
ytan blir så slät som möjligt på vingar och andra
flygplansdelar utsatta för luftströmningen.

Nitskallarna måste därför försänkas i plåten.
Det är emellertid förenat med svårigheter att
göra dessa försänkningar när metallen är kall,
såväl att begränsa deformationen i plåten till
minsta möjliga areal som att få djupet på
försänkningen tillräckligt.

En lösning på detta problem har man fått genom
att vid försänkningen använda lokal elektrisk
uppvärmning med lågspänd ström. Elektroderna
är helt av stål, då det visat sig olämpligt att
använda koppar. De är utformade som stämpel och
pressdyna, båda värmeisolerade på sidorna, så
att plåten utanför försänkningen inte skall
värmas och slå sig utan hålla sig plan. Med denna
metod kan man göra 40 försänkningar per minut.
En strömstyrka på 2 500 A vid 4,5 V användes
för 0,9—1,2 mm plåt och 2 000 A för 0,3 mm

Fig. 19. Fyrspindlig maskin för fräsning av skövlar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:50:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free