Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1952 - Örlogsavdelningen på Statens Sjöhistoriska Museum, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
TEKNISK TIDSKRIFT
Örlogsavdelningen på
Statens Sjöhistoriska Museum
Denna avdelning, vilken redan tidigare uppvisat en
rikedom av fina fartygsmodeller m.m. från äldre och nyare
tid, öppnades i sin helhet på nytt den 28 april 1952, då
prins Bertil förrättade invigningen av den fullständigt
omarbetade och mycket utökade, söder om museets stora
minneshall (fig. 1) i bottenvåningen belägna delen av
samlingarna, belysande svenska flottans utveckling från 1815
fram till 1950-talet.
Samtidigt med denna invigning kunde man högtidlighålla
200-årsminnet av inrättandet av flottans modellkammare i
Karlskrona, Stockholm och Göteborg. I slutet av april
1752 utfärdades nämligen genom kungl, brev bestämmelser
härom. Blott modellkammaren i Karlskrona fick större
omfattning. Samlingarna berikades mycket under F H af
Chapmans verksamhet i denna stad 1780—1808. Efter
skiftande öden förvaras nu i museet de flesta av flottans gamla
skeppsmodeller av vilka många restaurerades på
1890-talet genom Jacob Häggs initiativ. Som bekant var Herman
af Sillén och Jacob Hägg ivriga förkämpar för tillkomsten
av ett marinmuseum i Stockholm. Först i mitten av
1930-talet blev denna tanke förverkligad, då Statens
Sjöhistoriska Museum kunde byggas främst genom medel från
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och samlingarna
ordnas tack vare donationer från stiftelsen och andra, såsom
Henrik Granholm m.fl.
Genom öppnandet av den nya utställningen av marina
modeller och originalföremål, inrymd i sex salar, har
museet efter många års förberedelser nått fram till det
eftersträvade målet, att i sin örlogsavdelning ge besökaren en
åskådlig och levande bild av sjöförsvaret under skilda
perioder alltifrån medeltidens slut. Genom berömvärd energi
och skaparvilja har museidirektören, Gerhard Albe, med
Fig. 2. Mastrummet med modellerna till fregatten
"Josephine" och linjeskeppet "Stockholm"; av den förra ser man
på bilden endast låring och mesanmasten; t.h. en del av
en stormast med löpande gods, block m.m.
hjälp av Gustaf Halldin och andra experter lyckats få till
stånd en örlogsavdelning, som i fråga om moderna
museala arrangemang och instruktiva modeller av fartyg och
sjövapen ända fram till den allra senaste tiden i flera
avseenden torde sakna motstycke i världen. Detta glänsande
resultat har ekonomiskt möjliggjorts genom donationer från
stiftelser, företag och enskilda. Kostnaden för samlingarnas
modernisering och utökning rör sig om stora belopp, ör-
Fig. 1. Minneshallen med
skonerten "Amphion"s
akterskepp i fonden. "Amphion"
byggdes på Djur gårdsvarvet
1778. Fartygen i Gustav III:s
huvudflotta slopades, då
deras tid var ute, på
örlogsvarvet i Karlskrona, men deras
gal jonsbilder bevarades i
"gal-jonsträdgården". När
Sjöhistoriska Museet kom till,
flyttades två av dessa
gal-jonsbilder, 60-kanonskeppet
"Dygden"s och
40-kanon-fregatten "Euredice"s, från
Karlskrona för att i
minneshallen bidra att representera
den gustavianska tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
