Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1952 - Glasull som isoleringsmaterial på fartyg, av Birger Folin och Greger Sandberg - Andras erfarenheter - Färg- och lackkemisk forskning i Sverige, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1952
583
Fig. 5.
Pinnar för
markering av [-glasullmattor,-]
{+glasullmat-
tor,+} t.v. med
riliad skruv,
t.h. med
rör-nit; 1
tryck-bricka, 2
pinne, 3 svets.
En metod att fästa glasullsmattor, som vunnit stor
utbredning i USA och på senare tid även i Sverige (ehuru
hittills icke på fartyg), grundar sig på användning av
svetspistol. Mattan lägges därvid mot bordläggningen eller
skottet, och en spik med stort huvud, fastsatt vid
pistolens chuck, föres genom mattan. Vid kontakten med
skrovet svetsas spiken elektriskt till detta. Pistolen började
användas vid byggandet av Liberty-fartygen och är
mycket arbetsbesparande.
För fastsättning av innerklädseln har en mångfald
metoder kommit till användning. Man kan klä insidan med
trä, fiber- eller plastplattor, eller med metallplåt, främst
galvaniserad plåt eller aluminiumplåt. Många
isoleringsfirmor använder panel av trä (fig. 6). Man skruvar fast
t.ex. 2" X 6" läkt längs spant, vinkeljärn etc. och på dessa
fästes en panel av späntade bräder. Genom att man kan
nöja sig med ett lag U/4" virke inbesparas dryga
arbets-och materialkostnader.
Av olika anledningar har man numera i stor
utsträckning övergått till att klä kyllastrummen invändigt med
galvaniserad plåt eller aluminiumplåt. Fogen göres i
allmänhet med överlappning och med något tätningsmedel
av plast eller liknande massa mellan skarvarna. Vid dessa
innerklädslar av plåt måste man ha uppmärksamheten
riktad på att undvika köldbryggor. De genom dessa
uppkomna transmissionsförlusterna är långt större än man
vanligen föreställer sig.
Fukt i kyllastrum
Om fukt av någon anledning kommer in i en
glasullsisolering, behöver man inte — som fallet är med tidigare
använda isolermaterial — riva ner den fuktiga isoleringen
Fig. 6. Glasullens långa fibrer gör det möjligt att fylla
spantfacken innan innerklädseln monteras.
och ersätta den med ny. Genom glasullens låga
diffusions-motstånd, som vid praktiska beräkningar kan sättas lika
med luftens, kan isoleringen torkas ut, om man överst på
innerväggarna upptar hål eller slitsar. Fukten diffunderar
då in på kylelementen och på de nedkylda varorna. Man
har genom prov kunnat fastslå att den mängd fukt som
en glasullsisolering upptar under drygt 20 dygn i
fuktig-hetsmättad luft, torkas ut på ett dygn, niir den omgivande
fuktighetshalten minskas till 90 °/o.
Andras erfarenheter
Färg- och lackkemisk forskning i Sverige. Redan när
Färg- och Fernissfabrikanternas Förening (FFF) bildades
1938 funderade man på att inrätta ett för de anslutna
företagen gemensamt forskningslaboratorium. Dessa planer
förverkligades dock först 1944 då ett laboratorium
inrättades i provisoriska lokaler. År 1950 kunde det emellertid
flytta till KTH:s Institution för färg- och lackkemi och
fick då moderna lokaler och modern utrustning.
Laboratoriet drivs av en stiftelse, Svenska Färg- och
Fer-nissindustrins Forskningslaboratorium, till vilken nu 14
av-Sveriges största färg- och fernissfabrikanter är anslutna.
Dess uppgift är främst att biträda vid lösandet av
tillverkarnas problem och bedriva forskning. Då det är intimt
förbundet med Institutionen för färg- och lackkemi, gör
det samtidigt tjänst vid utbildandet av ingenjörer för
färg-och lackindustrin. Läroämnet färg- och lackkemi vid KTH
tillkom 1942 på initiativ av FFF. I samband med
forskningslaboratoriets överflyttning till KTH ställde stiftelsen
medel till högskolans förfogande för omändring av
special-lärarbefattningen till professur.
En av laboratoriets mest aktuella uppgifter är att bringa
klarhet i frågan om maskinriven färg ger en mindre
hållbar målning än handriven. Man har nämligen då och då
påstått att så skulle vara fallet, därför att
pigmentpartiklarnas struktur undergår förändringar vid maskinrivning. På
laboratoriet har man maskin- och handrivit zinkvitt,
bly-vitt och litopon i linolja och därefter undersökt pigmentet
i elektronmikroskop. Så stark förstoring behövdes, då
pigmenten är mycket finkorniga (0,001—0,01 mm). Resultatet
har otvetydigt visat att pigmentpartiklarna inte förändras
vid maskinrivning på valsverk som är den vanligaste
metoden.
Man lär emellertid i Tyskland vid provmålning av hus ha
funnit att maskinriven färg har mindre hållbarhet än
handriven. Ar detta riktigt, torde det i alla händelser inte bero
på förändring av pigmentet, men det förefaller som om
maskinriven färgs hållbarhet i jämförelse med handrivens
kunde avgöras först genom exponeringsförsök. En första
serie sådana utsattes 1944. I den ingick prov på färg
framställd av maskinriven pasta. Den har inte givit sämre
resultat än handriven färg, men försöksmaterialet var för
litet för att ge säkert resultat.
Nya exponeringsförsök började 1947—1948 då
sammanlagt 1 600 prov utsattes på Västkusten och i Småland. Ar
1952 har ytterligare en serie på 1 000 prov utsatts på en
provstation i Täby. Avsikten med dessa prov är inte bara
att jämföra maskin- och handriven färgs hållbarhet utan
framför allt att utröna hur färg bör vara sammansatt för
att få bästa hållbarhet; bl.a. försöker man ta reda på, om
grundfärgen skall vara mager eller fet. Proven kan
bedömas först efter 3—4 års exponering.
Hållbarheten hos målning på trä har under senare år
visat sig vara betydligt sämre än tidigare. Orsakerna härtill
är inte helt klarlagda, men det anses säkert att virkets
beskaffenhet och den forcerade takten vid nutida byggen har
menlig inverkan på målningens livslängd. Man måste
därför nu ställa större krav på färgen än förr då färger av
kokt linolja och zinkvitt eller blyvitt hade tillfredsställande
hållbarhet.
För flera år sedan fick forskningslaboratoriet i uppdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
