Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1952 - Andras erfarenheter - Färg- och lackkemisk forskning i Sverige, av SHl - Konditionering av kontorsbyggnad, av Vidar Danielsson - Ljudförstärkare i St Pauls-katedralen, av DH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
TEKNISK TIDSKRIFT
att utarbeta provningsmetoder för golvlacker. Dessa
metoder skulle användas vid upprättande av
egenskapsdeklarationer, i första hand innehållande uppgift om lackens
torktid, slitstyrka, tvättbarhet och ljushet. Utarbetandet av
provningsmetoder visade sig vara besvärligt. Särskilt en i
USA mycket använd metod för bestämning av slitstyrkan
har vållat mycket arbete. Man fick göra mer än 3 000
upp-strykningar innan man kom till resultat som stämde
tillfredsställande med praktiska prov. De metoder som nu
står till förfogande anses emellertid ge en
verklighetstrogen bedömning av golvlackers egenskaper.
Frivillig deklaration av oljefärgspastor byggd på av
forskningslaboratoriet utarbetade analysmetoder har också
börjat. Dessa metoder är till stor del grundade på arbeten på
analysmetoder för branschens råvaror, utförda under de
första verksamhetsåren. Med dessa arbeten som
utgångspunkt pågår standardisering av råvaror i samråd med
Sveriges Standardiseringskommission. En norm för
nomenklaturen inom färg- och lackteknik har laboratoriet redan
givit genom "Färg- och lackteknisk ordlista" som
utarbetats tillsammans med TNC.
Bland andra arbeten som pågår vid forskningslaboratoriet
kan nämnas jämförelse av svensk och argentinsk linolja.
Den svenska oljan extraheras med pentan ur linfrö från
olika platser, erhållet under goda eller dåliga
växtbetingel-ser och väl moget eller omoget. Vidare försöker man
utreda vad som egentligen sker när en olja torkar i luften
vid närvaro av sickativ, dvs. salter av bly, kobolt m.fl.
metaller som tillsätts för att påskynda oljas torkning. SHI
Konditionering av kontorsbyggnad. I en tillbyggnad
för ett kontorshus i Toronto i Kanada kommer omkring
60 % av värmeutvecklingen att bortföras av cirkulerande,
kylt vatten i aluminiumundertak (fig. 1) och i
aluminiumplattor under fönster. Ventilationsluften bortför alltså
endast 40 o/o. Hela värmeutvecklingen kan naturligtvis tas
om hand av det cirkulerande vattnet, men luft måste ändå
tillföras för ventilation och konditionering.
Detta system har konstruerats för att reducera det
erforderliga volymutrymmet för lufttrummor och fläktar (i
vissa nybyggnader erfordrades en så stor volymökning
som 17 o/o för ventilationsutrustningen exklusive kvltorn
och maskinrum), för att enkelt kunna ta bort det värme
som utvecklas av belysning, och för att minska den
dyrbara regulatorutrustningen. Om ventilationsluften skulle ha
tagit bort hela den utvecklade värmen, hade det behövts
2—4 gånger så stor luftmängd som för att åstadkomma
enbart god ventilation. Detta för då med sig antingen
mycket stora trummor eller oekonomiskt höga lufthastigheter.
Här kommer endast att tillföras 7 ms luft per m2 golvyta,
vilket är ca 3 gånger mindre än normalt.
Längs ytterväggarna finns i varje våning ett 1,8 m brett
undertak av aluminiumplattor, försedda med V2"
kopparrör på baksidan med ett centrumavstånd av 150 mm,
fig. 1. Aluminiumplåtarna är endast 1,6 mm tjocka.
Liknande plattor ligger även under varje fönster. Dessutom
är varje skärm vid de inbyggda lysämnesrören försedd
med ett kopparrör på baksidan, i vilket det kylda vattnet
cirkulerar och transporterar bort det värme som utvecklas
av lysämnesrören. Resten av undertaket består av
ljudabsorberande plattor. Även "kylplattorna" hade
naturligtvis kunnat perforeras, men det anses att de
ljudabsorberande plattorna ger tillräcklig ljuddämpande effekt.
Ingående vattentemperaturen i kopparrören i undertaket är
lägst 17,5 °C (daggpunkten ligger på ca 13°C) och högst
24°C. Den utgående är ungefär 5°C högre. För ventilation
finns en inblåsningsventil för varje 10 mB takyta.
Aluminiumplattorna under fönstren är 1,2 m långa och
0,75 m höga. De fyller en dubbel funktion: kylning på
sommaren och uppvärmning på vintern med vatten av ca
+ 70°C temperatur.
Kyl- och värmesystemet är dimensionerat för att hålla
fordringarna ca 24°C och 50 l0/o relativ fuktighet om
sommaren samt ca 22°C och 30 i0/o relativ fuktighet om vintern.
Utetemperaturen kan variera från — 27°C till nästan
+ 40°C med ett medeltal på ungefär + 35°C.
Temperaturen på vattnet i undertaket regleras på två sätt:
då solstrålningen är den dominerande registrerar en
fotocell solstrålningens intensitet, och med hjälp av detta
regleras vattentemperaturen;
då belysning m.m. är det dominerande, regleras
vattentemperaturen med ett konventionellt regulatorsystem.
Kostnaden för konditionering av byggnaden med detta
system uppskattades till 80 000 $ lägre än för ett vanligt
system, trots att installationskostnaderna är ca 18 000 $
högre. Driftkostnaderna beräknas av konstruktören vara
normala.
Detta konditioneringssystem har naturligtvis sin största
betydelse, där golvutrymmet är mycket dyrbart, vilket
det är i detta kontorshus, där varje kvadratmeter är värd
55$/år. Bland övriga fördelar kan framhållas att eftersom
en så liten luftmängd införes, blir dragfaran obetydlig, och
takhöjden har kunnat sänkas. Dessutom fås en jämn
lufttemperatur i lokalerna, alltså ingen skiktning av luft av
olika temperaturer (Engineering News-Record 17 jan.
1952). Vidar Danielsson
Ljudförstärkare i St Pauls-katedralen. Det har tidigare
varit mycket svårt att i St Pauls-katedralen åstadkomma ett
ljudåtergivningssystem som medger åhörarna att, var de
än sitter i kyrkan, väl uppfatta prästens ord från
predikstolen. Den primära orsaken till svårigheterna var främst
den långa efterklangtiden på hela 12 s. Man har nu löst
problemet så att man har placerat många kraftiga
högtalare vid predikstolen och färre svagare högtalare på
pelarna i kyrkan, samt ordnat så att det ljud som utgår från
pelarhögtalarna är så fördröjt i tiden att det når åhörarna
samtidigt med det från predikstolen kommande.
Bredvid predikstolen finnes uppställd en vertikalt stående
baffel; i denna har insatts tjugo högtalare, varav elva har
250 mm kondiameter och nio 75 mm kondiameter. De stora
högtalare, vilka är placerade ovanpå varandra i baffelns
centrumlinje, återger huvudsakligen de låga tonerna under
1 400 p/s; de små, vilka är placerade i en rad bredvid de
stora, återger det högre tonregistret. Det av
högtalarsystemet alstrade ljudflödet kommer alltså att kastas framåt i
katedralen och koncentreras i denna riktning inom en
vid-vinklig kil i rymden. Kilens spets blir
sammanbindningslinjen för högtalarraden, och dess övre och undre kant
begränsas av den övre och den undre högtalaren. Någon
nämnvärd del av ljudet går alltså ej rakt mot närliggande
tak och väggar.
Andra högtalare har placerats på fem pelare i katedralens
långskepp; här har samma princip som den ovan beskrivna
använts, men man har endast sju högtalare av varje
storleksklass per pelare. I själva predikstolen har en riktad
mikrofon inmonterats. Mikrofonen är kopplad dels till en
förstärkare, vilken matar högtalarna vid predikstolen, dels
Fig. 1. Sektion av undertaket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
