Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1952 - Nybyggen - Vattenkraftanläggningen Paraiba—Pirai, av G Lbg - Fransk damm, av G Lbg - Gasturbinlok, av Wll - Böcker - Staten och organisationerna, av WS - Nordiska Kompaniet, historien om ett varuhus, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
TEKNISK TIDSKRIFT
Yigari-kanalen är 1,37 km lång, 14 m bred i botten och
har släntlutningen 1 : 1,5. Den är utgrävd i jord och
betongklädd.
Under högvattenperioden lagras vatten i
Lages-reservoaren, medan det avledda Pirai-vattnet ledes genom
ventilbyggnaden direkt till kraftstationerna Fontes och
Forga-cava. Under lågvattentid räcker Pirai-vattnet till endast
för den ena For^acava-stationen. Ventilerna omställes då
så, att Lages-reservoaren lämnar vatten till
Fontes-statio-nen och den andra For^acava-stationen. Ventilerna är av
trotteltyp, 5,2 m i diameter. De omställes vanligen vid
stillestånd men är konstruerade att manövreras vid 86 m
vattentryck och full vattenhastighet.
For^acava-stationerna nr 1 och 2 är utsprängda i berg.
Svenska och schweiziska ingenjörer har härvid varit
rådgivande. För tilloppstuberna har man räknat med att
plåtbeklädnaden upptar 30 % och det omgivande berget
70 <Vo av det totala vattentrycket. Forgacava nr 1 skall avge
330 och nr 2 390 MW. Den förstnämnda stationen skall få
två aggregat à 35 och fyra à 65 MW. Första aggregatet
planeras komma i drift i december 1952 (Civil Engineering
nov. 1951). G Lbg
Fransk damm. Vid Faux-La-Montagne har byggts en
underjordisk kraftstation med tre aggregat à 21 MVA.
Årsproduktionen blir 100 milj. kWh; vattenmängden är 27
m3/s. Dammen, som är av multipelvalvtyp, är 16 m hög
och 130 m lång. Valven lutar 4 :3 och är endast 14 cm
tjocka vid basen och 8 cm vid krönet. Spännvidden är
6,4 m. Stödpelarna är 28 cm tjocka och vidgas mot basen.
Betongen påfördes genom sprutning (Ch. JaiegiER i Water
Power apr. 1952). G Lbg
Gasturbinlok. Det första i Storbritannien byggda
gasturbinloket, fig. 1, har nu levererats av
Metropolitan-Vickers i Manchester. Det har två sexhjuliga boggier med
alla axlarna drivna. Gasturbinens kontinuerliga effekt är
3 000 hk, och kraftöverföringen till drivaxlarna är
elektrisk; effekten vid hjulen är 2 450 hk.
Maximala dragkraften är 27 Mp, kontinuerlig dragkraft
13,5 Mp och maximala hastigheten 145 km/h. Lokets vikt är
132 t. Gasturbinanläggningen har verkningsgraden 19 °/o
vid full belastning och totalverkningsgraden räknat på
effekten vid drivhjulen är 15,5 "/o motsvarande
bränsleförbrukningen 400 g/hkh. Vid halv belastning är
bränsleförbrukningen ca 600 g/hkh.
Gasturbinen, som arbetar enligt öppet system utan
värmeväxlare, går med 700 r/m och driver genom enkel
kuggväxel tre elgeneratorer med 1 600 r/m, vilka var och en
matar två drivmotorer.
Kompressorn är av axialtyp med 15 steg och ger
tryckförhållandet 5,25 vid 7 000 r/m och 22,5 kg/s luft. Turbinen
har fem hjul och maximala gastemperaturen är 700°C.
Gasturbinanläggningen startas med elgeneratorerna, som
då får ström från ett ackumulatorbatteri
(Metropolitan-Vickers Gazette jan. 1952, Engineering 8 och 15 febr. 1952).
Wll
Fig. 1. 3 000 hk gasturbinlok.
Böcker
Staten och organisationerna, 2:a uppl., av Gunnar
Heckscher. KF:s Bokförlag, Stockholm 1951. 278 s. 15 kr.
Denna upplaga ger, liksom sin föregångare från 1946, en
översikt av de olika svenska organisationerna —
arbetarnas, tjänstemännens och arbetsgivarnas sammanslutningar,
jordbrukets, industrins, hantverkets, handelns och
fastighetsmarknadens organisationer, ideella sammanslutningar
—, deras uppbyggnad, syften och behörighet. Förf. klargör
och diskuterar gränslinjerna mot statens maktområde och
de fri- och rättigheter som är tillförsäkrade individen.
Hänsyn har tagits till den nya lag om ekonomiska
föreningar som tillkom 1951, och sak- och sifferuppgifter har
förts fram till samma år.
Särskilt intressant är det avsnitt, där förf. diskuterar den
senaste utvecklingen och de nya problemställningar, som
tillkommit efter krigsslutet. Här behandlar han icke blott
organisationernas inverkan på den statliga demokratin,
utan även demokratins gestaltning inom organisationerna
själva. De stora intresseorganisationernas centralisering
och byråkratisering har gjort att
fackföreningsavdelningarnas, konsumtionsföreningarnas och andelsföreningarnas
möjligheter till reellt inflytande inte längre är särskilt
betydande i jämförelse med den makt som ligger i händerna
på huvudorganisationerna. De enskilda medlemmarnas
deltagande i organisationernas arbete är tämligen måttligt;
deltagandet i sammanträden och val är sannolikt oftare
under än över 10 ’%>. Bepresentativiteten hos de stora
intresseorganisationernas ledning ligger sålunda snarast i ett
slags tyst godkännande från medlemmarnas sida.
De stora intresseorganisationernas maktställning i dagens
samhälle är ett stort och allmänt debatterat problem, och
förf:s sakligt lidelsefria diskussion av ämnet bör därför
kunna påräkna ett mycket stort intresse, icke minst bland
företagsledare och de många andra inom industrin, som
har med avtalsfrågor att göra. WS
Nordiska Kompaniet, historien om ett varuhus, av
Ktjirt Samuelsson. Bonniers, Stockholm 1952. 222 s., ill.
16,50 kr.
Många företagsmonografier har givits ut här i landet,
men säkerligen ingen som så öppenhjärtigt redovisar både
framgångar och misslyckanden som denna skildring av
NK:s första 50 år. Så van som man är vid att även allmänt
kända misstag blir bortretuscherade i jubileumsskrifterna,
kommer det närmast som en chock att förf. så fritt som
här har satts i tillfälle utnyttja företagets arkiv och sina
samtal med dess ledande män, främst huvudpersonen Josef
Sachs före dennes bortgång.
Det är också svårt att säga om det dominerande intryck
som redogörelserna för felspekulationerna ger vid bokens
läsning bara beror på ovanan, eller på att lättsinnig
finansiering, hårdför vinstuttagning och överoptimistisk
expansion verkligen var en karakteristisk linje i NK:s
företagspolitik, i varje fall under dess första 25 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
