Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1952 - Hänt inom tekniken - Konferens om skaltak av betong - Radio Show - Televisionskurs - Vochema 52 - Nya tidskrifter - TNC: 12. Uttal av gyro-, kilo- m.m., av J W - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- juni 1952
591
till Cement and Concrete Association, 52 Grosvenor
Gardens, London S.W.l.
Radio Show är en brittisk utställning av apparater och
utrustning för radio, radar, television och elektronik,
vilken anordnas i London den 26 augusti—6 september 1952
av Radio Industry Council. Upplysningar erhålles genom
Radio Industry Council, 59 Russell Square, London W.C.l.
Televisionskurs anordnas den 21 september—4 oktober
1952 i London av British Council i samarbete med BBC
och Post Office’s tekniska avdelning. Kursen är avsedd för
erfarna radio- och televisionsingenjörer, sysselsatta med
administrativa eller tekniska frågor inom televisionen.
Kursavgiften, 33 £, inkluderar uppehälle under kurstiden.
Upplysningar erhålles genom British Council, Strandvägen
57, Stockholm, tel. 67 13 20.
Vochema 52 är en holländsk utställning av utrustning
för kemisk industri, livsmedels- och läkemedelsindustri,
som anordnas den 21—29 oktober 1952 i Rotterdam.
Arrangörer är K. Holländska Industrimässan och en ny
organisation Vochema, bestående av representanter för
industri och handel på det kemisk-tekniska området. I
samband med utställningen hålles en rad vetenskapliga
föredrag. Upplysningar erhålles genom K. Holländska
Industri-mässan, Utrecht.
Nya tidskrifter. "Jorden Runt med Broman" är en ny
kundtidskrift med ett välfunnet namn, utgiven av den
70-åriga stockholmsfirman AB J R Broman & Co, som för
remmar, transportband, slangar, asbest, packningar,
trassel, oljor och annan utrustning för industrin. Utgivare är
civilingenjör Folke Bjurner.
"Skottgluggen" blev namnet på "Personaltidning för
Försvarets Fabriksverk" (Tekn. T. 1952 s. 152) efter den
pristävlan som utlystes i tidskriftens första nummer.
TNC
12. Uttal av gyro-, kilo- rn.rn.
Det finns personer som uttalar kilogram och kilowatt med
tj-ljud, och det finns andra som uttalar samma ord med
k-ljud. Vilka har rätt?
Samma tvekan råder i fråga om flera andra lånord som
börjar med g eller k framför len vokal, t.ex. gyroskop.
För närvarande finns det två pålitliga och lättillgängliga
uppslagsböcker för uttal. Den ena är Svenska Akademiens
ordlista, 9:e upplagan, 1950, och den andra Uttalsordlista,
utgiven av Nämnden för Svensk Språkvård, 1950. De är
lyckligtvis tämligen samstämmiga. Nedanstående
uttalsuppgifter, som alls inte kan göra anspråk på fullständighet, är
hämtade ur dessa böcker.
Vad först uttalet av g beträffar finner man ett stort antal
från tyskan inlånade ord som börjar med obetonat ge-, i
regel uttalat med j-ljud: gedigen, gehör, gemak, gemytlig,
gemål, gestalt, gesäll, gevär m.fl. Det finns dock undantag,
ofta sent inlånade ord, där g-ljud är det normala: gebit,
gepäck, geschäft och några till. I ord från franskan är
sj-ljud vanligast: gelé, genera, generös, geni, gest, giraff
m.fl. Att gid, giljotin, girland uttalas med g-ljud beror på att
den franska stavningen är gui- och det franska uttalet alltså
har g-ljud. I ord av engelskt ursprung ansluter sig likaledes
uttalet någorlunda till moderlandets; med g-ljud uttalas
sålunda: gejd, och med j-ljud: gentleman, gigg, gin. Från
italienskan har vi fått giro, som bör uttalas med j-ljud.
Lånord från grekiskan och latinet har i regel j-ljud, t.ex.
generator, genuin, genus, geometri, gymnastik; även de
från grekiskan härledda gyroskop, gyrokompass,
gyral-kraft och därmed sammanhörande ord bör helst uttalas
med j-ljud, fastän ibland g-uttal förekommer.
Av intresse som undantag eller som vanliga tvistefall är
följande ord. Med g-ljud bör uttalas: gem
(pappersklämma; av ovisst ursprung), gitter (galler). Med sj-ljud uttalas:
generell (som kommit från tyskan men fått
franskklingan-de uttal) och oftast generalisera (även j-ljud), trots att
general m.fl. fått j-ljud. Med j-ljud uttalas: genial och
genialisk, trots geni med sj-ljud (adjektiven har nämligen
inte kommit direkt från franskan utan har förmedlats av
tyskan, vars g-ljud ersatts med j-ljud), giffel (även g-ljud),
ginst (även g-ljud), gitarr (även g-ljud i anslutningen till
franska guitare).
För uttalet av k i början av lånord framför len vokal
finns två möjligheter: k-ljud och tj-ljud. Av dessa
överväger tydligt k-uttalet, t.ex. i följande lånord från tyskan:
kindergarten, köpenickiad; från franskan: kiosk (urspr,
från turkiskan), kö, kör; från engelskan: kidnappa,
känguru (även tj-ljud; urspr, australiskt ord) käx eller kex
(kaka; även tj-ljud).
Från grekiskan och latinet lånade ord som användes
sällan eller endast i fackspråk är likaledes k-uttal det
naturligaste och rekommendabla: kiliasm, kinetik, kiropraktiker.
Många sådana lånord har emellertid blivit så vanliga att
det för vårt språk naturligare tj-uttalet slagit igenom, och
det bör då behållas: kemi, keramik, kilogram, kilowatt
osv., kinematograf, kirurg m.fl. Prefixet kilo- går tillbaka
på ett grekiskt ord börjande med en bokstav som numera
brukar kallas ki (med k-ljud), men som en föregående
generation lärt sig kalla tji. Detta har lett till olika
uppfattningar om "rätta" uttalet av kilo-orden. Avgörande bör
emellertid vara, att de blivit tillräckligt rotfasta i språket
för att svenska uttalsvanor skall få tillämpas. Även i kirurg
svarar bokstaven k mot grekiska ki, men ordet uttalas i
svenskan alltid med tj-ljud.
Andra lånord med tj-uttal är: keder (list av tyg e.d.),
kerub, kinin, kyp (kärl), kypert (vävnad), körsnär.
Uttalet av g och k framför len vokal inuti lånord är i
flertalet fall bokstavsenligt, t.ex. i logik, röntgen, kroki,
molekyl.
I fråga om g inuti ord finns dock många undantag. Med
sj-ljud uttalas bl.a. arrangera, engagera, korrigera, rangera,
redigera (men konvergera, korrugera, emulgera, reagera
m.fl. med g-ljud), fotogen (men andra ord på -gen, se
nedan), imaginär, ingenjör (men ingenium med j-ljud),
logi, regi, energi (men magi, analogi och andra ord på
-logi, kirurgi m.fl. med g-ljud), regim, tragedi (men tragik
och tragisk med g-ljud), samt ord med g i vissa betonade
slutstavelser framför stumt e, t.ex. passage, orange, charge,
kortege, prestige. Med j-ljud uttalas: algebra, budget,
fosgen, halogen, heterogen, homogen, magister, register,
regera (men regemente med g-ljud), sigill, tangent och
tangera (även med g-ljud, liksom i regel agent, agera,
dirigent, dirigera, intelligent, kontingent).
Undantagen då k uttalas med tj-ljud inuti ord, t.ex.
katekes, är få; k-ljud bör föredras i arkitekt (i likhet med
arkipelag, arkitrav m.fl.), arkiv, orkidé, vilka ord man
ibland får höra med tj-ljud. J W
Problemhörnan
Problem 5/52 var följande: "Ett visst fickur, som går rätt
när det ligger stilla på ett bord, drar sig ca 11 s före per
dygn om det upphängs horisontellt i en enda tunn tråd.
Låter man uret i stället hänga fritt i sin bygel (på ett stift),
drar det sig 18 s före per dygn. — Lämna en kvalitativ
och kvantitativ förklaring till fenomenen samt beräkna
approximativt förhållandet mellan urets och orons
tröghetsmoment!"
När uret är upphängt horisontellt i en tråd (utan riktkraft),
inser man att det kommer att utföra små svängningar i
takt med orons rörelse. Oron når härigenom sina ändlägen
tidigare än eljest, varför uret alltid drar sig före.
Kvantitativt har problemet av sign. ög behandlats
sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
