Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Hur kan svensk industri utnyttja kärnvetenskapens resultat? av Torbjörn Westermark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
TEKNISK TIDSKRIFT
ningen på ca 1,5 år (fig. 3). Antalet anställda har
ökat något långsammare. För närvarande är
årsomsättningen ca 3 M$. En lika snabb
utvecklingstakt rapporteras från andra instrumentfirmor.
USA:s totala privata instrumentproduktion
anses representera dubbla detta värde.
Fig. 3 är kanske ett mått, mer på områdets
totala utveckling inklusive den centrala
atomforskningen än på de industriella tillämpningarnas
enbart. Utvecklingens snabbhet kan delvis bero
på utlösning av under krigsåren samlade idéer
och planer och en viss lätthet att på detta nya
område komma med nyheter.
Det anförda torde dock visa att den tillämpade
nukleoniken befinner sig i en mycket rask
utveckling, åtminstone i kvantitativt avseende, och
att en acceleration alltjämt fortgår utan tecken till
avmattning. Denna acceleration är mångfaldigt
större än den allmänna tekniska utvecklingens.
Vad är industrins intresse inom området?
Ur metodisk synpunkt har den industriella
nukleoniken delats i två delar, en radiologisk och
en spårmetodisk. En industriman kanske frågar
vilken karaktär de uppgifter har, där
kärnveten-skap och industri för närvarande möts. Det är
instrument- och nuklidtillverkning (även märkta
kemikalier), grundläggande teknisk forskning,
undersökning av tillverkningsprocesser, kontroll
av dessa och konsultativ verksamhet.
Flera svenska företag har redan börjat med
instrumenttillverkning, vilket är lyckligt ur många
synpunkter, t.ex. att specialister och
instrumentservice blir tillgängliga, beredskap etc. I många
fall har man tagit upp konstruktioner och
uppslag som framkommit inom landet. De flesta
instrument importeras dock, liksom nära nog allt
radioaktivt material.
Den grundläggande tekniska forskningen är ett
mycket stort fält, särskilt som gränsen mellan
grundläggande forskning och teknisk forskning
numera ofta är oskarp5.
Möjlighet att undersöka
produktionsprocesserna är mycket viktigt för industrin5. Här har man
en analogi mellan biologen, som med
isotop-märkta substanser kartlägger processerna i
levande organismer, och teknikern som kan
utforska sina ofta nog outredda
produktionsprocesser. Dessa undersökningar karakteriseras av
att man utför dem en eller några få gånger,
varefter man försöker förbättra processen med
ledning av resultaten. Den mest avancerade
tillämpningen är väl att låta radioaktiv strålning eller
radioaktiva spårämnen kontrollera
fabrikations-processen. Härvid är de radioaktiva hjälpmedlen
i ständig användning.
Till de allmänna karakteristika hör dessutom
att de radioaktiva metoderna väsentligen har
karaktär av hjälpmedel för andra grenar av teknisk
verksamhet, låt vara rätt allmänna hjälpmedel.
Radiologiska metoder
Vid de radiologiska metoderna genomlyses
föremål i olika avsikter eller åstadkommes någon
egenskapsförändring med strålningen.
Utmärkande är ofta strålningskällornas ringa storlek
och den lätthet varmed de kan appliceras. Dock
måste strålningskällan omaktiveras i reaktor
eller bytas ut mot ny, om halveringstiden skulle
vara alltför kort.
Tjockleksmätare för industriella bandmaterial
(Tekn. T. 1951 s. 428) har blivit en av
nukleo-nikens större framgångar beroende på bristen på
dylika mätanordningar tidigare och på
gynnsamma fysikaliska omständigheter6. Ett vid KTH
konstruerat instrument för studium av
joniserande strålnings bromsning är byggt för att med
precision kunna studera vätskors och fasta ämnens
absorption av betastrålning. När det industriella
intresset för driftmässig tjockleksmätning koin,
visade det sig emellertid att huvudprincipen kan
tillämpas även för driftinstrument (Tekn. T.
1952 s. 144). Detta visar den snabba utvecklingen
från grundforskning till teknisk tillämpning, i
detta fall en process på 3—4 år.
Den andra stora framgången för radiologin är
gammaradiografin7 (Tekn. T. 1950 s. 767, 1951
s. 986). Både denna och tjockleksmätningen med
betastrålar är tillämpningar, som industrin nu
kan använda i rutinmässig drift. Detsamma
synes gälla för nivåmätning med radioaktivt
preparat, som bör kunna användas för cisterner,
autoklaver, ugnar o.d. när man har med smälta
metaller eller eldfarliga vätskor att göra och där
vanliga flottörmetoder ej är användbara13 (Tekn.
T. 1950 s. 767).
Statisk elektricitet kan avlägsnas med
radioaktiv strålning som joniserar luften, t.ex. i en
analysvåg och i industriell drift vid en
textilmaskin eller tryckpress. Saken har intresse bl.a.
ur brand- och explosionssynpunkt men är även
ett produktionsintresse, särskilt för
textilindustrin9. Metoden kan tillämpas i tryckerier,
spinnerier, kvarnar, pappers- och plastfabriker m.fl.
Den har prövats mycket litet i Sverige.
Spårämnesmetoder
Man kan på ett enkelt sätt "etikettera" atomer
och molekyler med radioaktiva eller stabila
(anrikade) isotoper. Man kan följa ett visst
molekylslag eller en viss portion materia genom ett
förlopp och t.ex. klarlägga ursprunget eller
process-vägarna. Metoden är ytterligt känslig och gynnas
dessutom av strålningens lätta upptäckbarhet,
många gånger kan detektering ske genom tjocka
murar, rör eller väggar.
Vid separation av sällsynta jordartsmetaller i
jonbytarkolonner (Tekn. T. 1951 s. 258) kan
man märka komponentblandningen, så att varje
grundämne får en karakteristisk aktivitet. Detta
sker genom bestrålning med neutroner. Radio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
