Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Hur kan svensk industri utnyttja kärnvetenskapens resultat? av Torbjörn Westermark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- juni 1952
599
aktiviteten används här laboratoriemässigt för
att utifrån följa utdrivnings- och
separationsförloppet10 (fig. 4).
Resultatet ger en föreställning om
möjligheterna att industriellt tillämpa analoga förfaranden
kanske kompletterade med på elektronisk väg
styrda organ för automatisk fördelning av
utflödet i olika rörsystem. Man kan t.ex. isolera den
ur materialprovningssynpunkt intressanta
tu-liumisotopen 170Tm på detta sätt.
Uttvättnings-och återvinningsprocesser torde vara tacksamma
tillämpningsområden liksom likartade fall för
gasblandningar.
Man kan också märka skarven mellan olika
oljekvaliteter vid transport genom långa
rörsystem varvid stora besparingar görs13 (Tekn. T.
1950 s. 767). Inom verkstadstekniken använder
man radioaktiva komponenter för att studera
överföring av materia från ett aktivt arbetsstycke
till verktyget (fig. 5), som autoradiograferas
efter några skär (Tekn. T. 1952 s. 209). Inom det
Verkstadstekniska området och närliggande
områden finns i själva verket en rad tillämpningar
av detta slag, av vilka många borde vara av
intresse för oss13-14.
Radioaktiva hjälpmedel i svensk industri
i nuvarande läge
Den viktigaste grundvalen för
kärnvetenska-pens tillämpningar här i landet är utan gensägel-
mm
Tid
Fig. A. Utnyttjande av
radioaktiv märkning vid
separering i j onby tar pelare av
sällsynta jordartsmetaller i
jon-form; upptill
försöksanordning enligt Ketelle och Boyd,
A j onby tar pelare bestående
av t.ex. Amberlite IR-1 eller
Dowex 50, B
genomströmningscell med
polystyrenföns-ter, C förlag, G inlopp för
elueringsvätska, H inlopp för
termostatvätska, K GM-rör, L
strålskydd, M "counting-rate
meter" och skrivare; upptill
eluatets aktivitet, topparna
visar de tider vid vilka de
olika metallerna varit
anrikade i eluatet.
Fig. 5.
Fräsning av
radioaktivt arbetsstycke;
nedtill
frä-sen, upptill [-autoradio-gram-]
{+autoradio-
gram+} av
frä-sens ändyta;
material har
fastnat
fläckvis.
se Atomkommitténs insatser. Denna har sedan
1946 utom den grundläggande forskningen inom
kärnfysik och kärnkemi även understött
undervisning vid de tekniska högskolorna och
annorstädes. Ett av kommitténs allmänna mål är att
skapa en bredare bas i förrn av resurser och
personal bl.a. för att därmed jämna vägen för de
framsteg som en dag kan komma11.
Arbeten, vid vilka kärnvetenskapliga metoder
utnyttjas men där speciella problemställningar
uppstår, har dock i de flesta fall understötts av
resp. forskningsråd, t.ex. det medicinska,
jordbrukets eller det tekniska. Dessutom har teknisk
forskning inom området bedrivits eller
understötts av Jernkontoret, Sveriges Mekanförbund
och Tekniska Röntgencentralen. I mars 1952
hade följande tillämpningar gjorts:
Antal användare
Radiologiska tillämpningar
Tjockleksmätning med betastrålar ....... 5
Radiografi med gammastrålar........ ca 6
Nivåmätning med gammastrålar......... 1
Eliminering av statisk elektricitet........ 1
Lysämnen t.ex. i instrument ............ 10—15
Jonisation i elektriska enheter .......... 3
Spårmetoder
Järn- och metallframställning......................3
Verkstadsindustri ............................................—
Elektroindustri ................................................2
Glas .................................. 1
Massa och papper...................................—
Kemisk industri ....................... 1
Alla siffror måste tas med rätt stor reservation,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
