Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Hur kan svensk industri utnyttja kärnvetenskapens resultat? av Torbjörn Westermark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600
TEKNISK TIDSKRIFT
men det väsentliga är här storleksordningen, som
säkert är riktig. Det framgår att ett 30-tal
industriföretag använder radioaktiva hjälpmedel i
landet. Som jämförelse kan nämnas att
motsvarande siffra för Storbritannien är några
hundra (enl. Seligman).
Av de svenska företagen sysslar inemot hälften
med radioaktiva lysfärger varvid sedan mycket
länge kända naturligt radioaktiva ämnen
används. De har alltså icke direkt berörts av den
nyare utvecklingen. En firma (icke upptagen i
tabellen) har startat konsultativ verksamhet och
åtar sig utredningar, undersökningar i industrin,
tolkning av resultaten och tillverkning av
specialapparatur. Ett annat företag, som sysslat med
kommersiell materialprovning med röntgen, har
kompletterat denna verksamhet med
gamma-radiografi.
Inom forskningsinstitut och institutioner har
metoderna kommit till användning i många fall,
t.ex. vid KTH i så många som sju institutioner.
På det hela taget kan ju detta synas vara en god
start, och flera insatser av pionjärkaraktär har
gjorts, även om det mesta är inspirerat från
utlandet. Köpingverkens utnyttjande av naturens
egen märkning av det för dem viktiga
grundämnet kalium för bestämning av detta i råslam,
cementklinker och i biprodukten kaliumsulfat
torde vara tekniskt originell12. Vid Asea har A
Hult gjort förstoftningsundersökningar som
torde vara helt nya i sitt slag. Till dessa positiva
aspekter kan även läggas att industrins intresse
för närvarande stadigt växer, varför man kan
vänta att tillämpningarnas antal skall ha ökat
avsevärt om några år.
Ett sätt att mäta industrins intresse är antalet
förfrågningar, som inkommit till KTH:s
kärn-kemiavdelning 1946—-1951 (fig. 6). Övervägande
Förfrågningar per år
Fig. 6. Antal
förfrågningar
per år riktade
från industrin
till KTH.s
käm-kemiavdelning ;
ungefär hälften
har gällt
spår-metoder, hälften radiologiska
metoder.
antalet förfrågningar kommer från industrin,
men en del även från centrala institut. Radiologi
och spårmetoder ingår med ungefär hälften
vardera. Det är intressant att även antalet
förfrågningar fördubblats på ca 1 år. Den snabba
utvecklingen (nu mer än 60 förfrågningar per år)
har aktualiserat ett förslag att skapa en
organisation för att möta industrins intresse, särskilt
för uppgifter som fordrar experimentellt arbete.
Vad kan påskynda utvecklingen?
Ehuru många tillämpningar av nukleoniken
gjorts eller är under utveckling finns det skäl
anta att det funnits och finns möjligheter, som
icke tillvaratagits på det sätt de förtjänar.
Granskar man de hittills gjorda insatserna skall man
finna, att de inte nått större omfattning, vare sig
personellt eller ekonomiskt. Sålunda torde utöver
instrumentindustrin och
forskningsinstitutionerna ytterst få personer vara anställda helt för att
lösa uppgifter inom nukleoniken.
Utvecklingen av en ny metod eller användbar
företeelse inom industrin torde i början ske
mycket långsamt, sedan stegras till snabbare takt
för att så småningom stagnera, när en mättning
uppnåtts innebärande en nivå av sund teknisk
användning av metoderna. De radioaktiva
metoderna torde i dagens läge icke ha hunnit längre
än till det första stadiet. Om de radioaktiva
metoderna kommer att väsentligt mer än hittills
uppmärksammas och användas i svensk industri,
vilka faktorer kan då tänkas ha betydelse för
utvecklingen?
Som påskyndande faktorer kan nämnas
kunskap om områdets möjligheter, tillgång till
tränade ingenjörer, initiativkraft hos dessa,
förståelse från chefspersoner, tillgång till radioaktivt
material, instrument och lokaler, minimum av
rapporter o.d., kunskap om hälsoskyddet.
Det har inom landet gjorts icke så litet för att
sprida kunskap om isotopmetodernas
möjligheter, t.ex. IVA:s Isotopdag10 1948, föredrag och
visningar ordnade av Kemistsamfundet, Svenska
Teknologföreningen, olika tekniska föreningar i
landsorten, såsom i Eskilstuna, Karlskoga,
Nyköping, Sandviken, Norrköping m.fl. Härtill
kommer referat och artiklar i olika tekniska
skrifter. Svenska Teknologföreningens årsmöte
1952, som helt ägnats åt dessa metoder, är ännu
ett viktigt initiativ. Det torde dock även i
fortsättningen vara nödvändigt med dylik "mission"
inom området, så stor synes nämligen ännu
klyftan vara mellan möjligheterna och deras
tillvaratagande.
Det bör dock påpekas att industrin numera har
goda möjligheter att själv följa med utvecklingen
i tidskrifter och monografier13-14, vilka torde ge
en god antydan om områdets möjligheter. För
vidare självstudier finns många läroböcker.
Tillgången på utbildad personal är synnerligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
