Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 5 augusti 1952 - Andras erfarenheter - Produktions-konsumtionsdiagram, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 augusti 1952
625
Prisökning
% -
Fig. 1. Inverkan på prisnivån av en generell löneökning på 10 °/o i den amerikanska industrin; streckad del: prisökning
på grund av egna lönekostnader, ofylld del: återverkan från prisökningar i andra industrier.
I denna tabell (kallad "input-output grid", på svenska
förslagsvis "insats-uttagsdiagram" eller
"produktions-konsumtionsdiagram") anger de horisontella raderna hur
produktionen inom en viss sektor av industrin, handeln eller
transportväsendet konsumeras av de andra
industrigrenarna. På motsvarande sätt visar de vertikala kolumnerna hur
varje industrigrens konsumtion sammansättes av tillskott
från de övriga. Eftersom varje siffra i en horisontell rad
återkommer som siffra i en vertikal kolumn, utgör
tabellen en dubbel bokföring, vilken i detalj anger det flöde av
varor och tjänster som fogar samman samhällets olika
funktioner.
Med produktions-konsumtionsdiagrammets hjälp kan
sålunda en tillverkare bestämma var efterfrågan på hans
varor ligger, och därmed finna ut vilka nya områden som
kan öppnas för hans tillverkningar. På grund av de
beroenden som finns mellan alla siffrorna i diagrammet kan
han emellertid också räkna ut hur efterfrågan på hans
produkter kan påverkas av samhällsekonomins tillväxt och
av rubbningar i denna, hur hans kostnadsstruktur ligger i
jämförelse med konkurrenternas m.m.
Som exempel på sådana beroenden kan t.ex. nämnas
bilindustrins (kolumn 18) inköp från glasindustrin (rad
13), vilkas storlek givetvis beror på antalet motorfordon
som produceras under ett år. Emellertid medför varje
ändring av bilindustrins inköp av glas även en ändring av
efterfrågan på motorfordon, genom en ändring av
glas-industrins inköp från bränsleproducenterna. Detta, och
alla andra fall av sekundär, tertiär osv. efterfrågan måste
vara kända till sin storlek för en analys av bilindustrins
kostnads- och upphandlingsproblem.
På samma sätt innebär ökad användning av kol för
bostadsuppvärmning i första hand ökad avsättning från
kolindustrin till hushållen. I andra hand innebär den även
ökad avsättning av kol till bilindustrin för ökad
produktion av lastbilar, till motorindustrin för ökad produktion
av bilmotorer, och till stålindustrin för ökade leveranser
till motortillverkarna. Hushållens ökade kolkonsumtion
innebär dessutom mera kol till järnvägarna (och därmed
till tillverkare av godsvagnar, räls och stål), till
maskinindustrin (för ökad produktion av gruvmaskiner), till
kraftverken (för ökat kraftuttag från de tidigare nämnda
industrierna), till de industrier som producerar
kraftverksutrustningar osv.
För alla överväganden som berör inverkan av ändringar
i det givna tillståndet krävs en omräkning av diagrammet
till ett "reciprokdiagram", som anger den procentuella
inverkan som ändring av en siffra i diagrammet har på
var och en av de övriga. Omräkningen, som sker med
hjälp av matrisalgebra, är mycket invecklad och tidsödan-
de. Det mest utförliga reciproka diagrammet som hittills
har utgivits av Bureau of Labor Statistics är därför
fördelat på endast 175 sektorer. Med dess hjälp kan man
emellertid, under antagande t.ex. att efterfrågan på bilar
kommer att fördubblas, omedelbart ta reda på hur detta
inverkar på efterfrågan på bilringar, genom att fördubbla
motsvarande siffra i reciprokdiagrammet.
Användningen av reciprokdiagrammet underlättas av att
förhållandetalen mellan de absoluta siffrorna i
produktions-konsumtionsdiagrammet (ehuru dessa givetvis
varierar från år till år) är underkastade mycket små
variationer. Med andra ord, den andel av en industris produktion
som konsumeras av varje annan industri är i stort sett
konstant, sett på några års sikt. Orsaken är den relativt
långsamma förändringen av industriernas struktur genom
det teknologiska framåtskridandet, och de ännu
långsammare förändringarna i konsumenternas inköpsvanor. Detta
förhållande uppväger nackdelen av den relativt långa
tidsrymd, i medeltal minst fyra år, som krävs innan ett års
statistiska data kan bli tillgängliga i form av ett"
produktions-konsumtionsdiagram.
En tillämpning av produktions-konsumtionsanalysen ges
i fig. 1, som visar den inverkan som 10 ’"/o ökning av
industrins löner skulle ha på den amerikanska prisnivån.
Som naturligt är inverkar en sådan generell ökning
mycket olika inom olika sektorer, men i medeltal höjer den
levnadskostnaderna med 3,7 ’"/o (den resulterande
ökningen av reallönen är med andra ord 6,3 ®/o). Med hjälp av
produktions-konsumtionsanalys har det, som synes, varit
möjligt att särskilja den kostnadsökning som inom varje
sektor vållas av dess egen löneökning, och den ytterligare
kostnadsökning som indirekt tillkommer genom högre
priser vid inköp från andra sektorer.
En brist i produktions-konsumtionsanalysen är att dess
diagram anger absoluta kostnader och icke
marginalkostnader, dvs. det begrepp som har den största betydelsen då
ekonomiska beslut skall fattas. Icke heller tar diagrammet
hänsyn till den eftersläpning i tid som är oundviklig vid
alla omställningar som initieras vid förändringar i något
av de ingående grundvärdena. Emellertid håller bl.a.
amerikanska flygvapnet på att utarbeta beräkningsmetoder som
gör det möjligt att införa de nödvändiga
tidskorrektionerna.
Vidare håller diagram på att utarbetas, som anger
produktionen i förhållande till kapitalinvesteringarna, med
hänsyn tagen till tidsfaktorn, dvs. den takt i vilken
investeringar måste ske för att en viss produktionsökning skall
nås. Utarbetande av dylika "dynamiska" diagram är ytterst
tidsödande, och man har ännu inte hunnit fram längre än
till en jämförande tabell mellan kapitalinvesteringar, lager-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
