Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 12 augusti 1952 - Svenskt brännvin och svenska likörer, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 augusti 1952
633
Svenskt brännvin och svenska likörer
Civilingenjör Sigge Hähnel, Stockholm
Brännvin och likörer kan kanske tyckas vara en
underlig sammanställning. I själva verket har
dessa drycker dock många gemensamma drag.
De innehåller alla alkohol och — utom okryddat
brännvin — tillsatser av smakämnen och socker.
I allmänhet har brännvin högre alkoholhalt och
lägre sockerhalt än likör, men det finns i dessa
hänseenden ingen skarp gräns mellan de båda
slagen av drycker. De starkaste likörerna har
sålunda högre alkoholhalt än de svagaste
brännvinssorterna, och de sötaste brännvinssorterna
har nästan lika hög sockerhalt som de minst söta
likörerna.
Även i användningen finns vissa
beröringspunkter mellan brännvin och likörer. I allmänhet
dricker man visserligen brännvin vid en måltids
början och likör till kaffet efter dess slut, men
likörer ingår ofta i cocktails, okryddat brännvin
dricks ofta i kaffe och vissa kryddade
brännvinssorter som likör till kaffet. I Holland använder
man t.ex. genever på detta sätt, och detsamma
gäller för svenskt brännvin i USA där man ännu
inte har fullt klart för sig hur det skall användas.
Brännvins- och likörsorter
När man skall berätta om tillverkningen av
svenskt brännvin och svenska likörer, är de
spritvaror som innehåller större mängder drycker av
utländskt ursprung av underordnat intresse,
därför att de framställs helt enkelt genom
hopblandning av vätskor i lämpliga proportioner. Utom
varor av detta slag saluför Spritcentralen för
närvarande 20 brännvinssorter med
alkoholhalter på 40—50 vol-% och sockerhalter på 0—225
g/1 samt 12 likörer med alkoholhalter på 24—43
vol-% och sockerhalter på 270—530 g/1.
Bland dessa drycker intar okryddat brännvin,
t.ex. Absolut rent Brännvin och Bordsbrännvin,
en särställning. Det är nämligen inte smaksatt
med särskilt framställda aromämnen eller med
socker. Dess smak beror helt och hållet på den
ingående spriten och tillverkningssättet, övriga
brännvinssorters och likörers karaktär bestäms
i första hand av de tillsatta aromämnena och i
viss mån av sockerhalten.
Akvavitsorterna vilka alla har kumminsmak
skiljer sig från varandra genom olikhet i arom-
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 16 januari 1952.
663.5(485) + 663.83(485)
styrka. Ödåkra Taffel Aqvavit är t.ex. en av de
svagast kryddade och Överstebrännvin en av de
starkast smaksatta sorterna. Utom genom
aromstyrkan skiljer de sig genom små tillsatser av
andra kryddor än kummin, t.ex. anis, fänkål och
koriander, och genom det sätt varpå
kumminaromen isolerats ur fröna. Herrgårds Aquavit
och Reimersholms Aquavit innehåller mindre
mängd skotsk whisky resp. spansk brandy och
sherry. Dessutom lagras de på ekfat, varigenom
de får en viss eksmak.
De båda ginsorterna, Gin Torr och Gin har inte
bara olika sockerhalt utan den söta sorten har
dessutom en mer komplicerad kryddning än den
torra. Nyköpingsbrännvin med anisarom och
Gauffins Dubbelblandning med mycket stark
kumminarom har båda hög sockerhalt; de
liknar därför närmast en anisette resp. en kümmel
och kan sägas bilda en övergång mellan
brännvin och likör.
Bland likörerna skiljer sig brun och vit Cacao
från varandra genom det sätt varpå aromen
extraherats ur kakaobönorna. Grön och vit Cura5ao
och Orange Likör är alla smaksatta med
ytter-skal från frukter av flera olika Citrus-arter,
såsom apelsin, pomerans, citron, mandarin,
curacao och bergamotte. Då varje fruktsort ger en
ganska speciell arom kan man framställa olika
likörtyper genom att kombinera dem på olika
sätt.
Som framgår av namnen är Anisette, Apricot
Brandy, Cherry Brandy, Crème de Cassis och
Crème de Menthe smaksatta med anis, aprikos,
körsbär, svarta vinbär och pepparmynta resp.
Klosterlikör och Liqueur du Chåteau är
ört-likörer framställda med Munk resp. gul
Char-treuse som mönster.
Råvaror
Utom i några enstaka fall är första steget vid
framställningen av brännvin och likör rening
eller rektifiering av råsprit som fås från
potatis-och sulfitbrännerierna (Tekn. T. 1931 s. K 15,
25, 37). Detta led i tillverkningen skall dock inte
beskrivas här utan den vid rektifieringen
erhållna finspriten skall betraktas som råvara.
Utesluter man vidare de härtappade varor vilkas
smak är helt beroende av utländska drycker, är
övriga råvaror bara socker, kryddor och bär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
