Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1952 - Val av stoftavskiljare, av Karl Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Kornstorlek för olika
stoft enligt Munger3.
samma saken och en motion framlades vid 1950
års riksdag9 med titeln "Åtgärder i syfte att
nedbringa rökskadorna från industrier m.m.’\
Denna motion har resulterat i att
Handelsdepartementet uppdragit åt IVA att utreda frågan. Vid
val av stoftavskiljare torde man därför göra klokt
i att välja den i så pass hög klass, att man icke
blir tvungen att byta ut den om bestämmelser
skulle införas. I varje fall bör man vid planering
av anläggningen se till att man lämnar utrymme
för en avskiljare av tillräckligt hög kvalitet.
Tillvaratagande av värdefullt stoft
Det är icke endast stoftets skadeverkan som
befordrat intresset för stoftavskiljning utan även
de möjligheter som föreligger till återvinning av
värdefulla material. Självklart torde vara att det
lönar sig att kosta på bästa möjliga avskiljare
för att tillvarata det guldstoft, som bildas vid
slipning och putsning av guldföremål.
Inom industrier finns emellertid många andra
processer, där stoftavskiljning har en stor del i
lönsamheten. Ett gott exempel är förbränning av
svartlut vid sulfatcellulosaindustrier. För
återvinning av alkali installerar man elektrofilter och
för en sulfatfabrik med en produktion av 100
t/dygn representerar i dagens priser det
återvunna stoftet ett värde av 150 000 kr/år. I många
industrier ingår dessutom stoftavskiljning eller
avskiljning av vätskedroppar som ett nödvändigt
led i processen; som exempel kan nämnas
framställning av svavelsyra enligt kontaktmetoden.
Stoftets egenskaper
I många fall blir stoftets egenskaper
utslagsgivande vid valet av apparater. De viktigaste
stoftegenskaperna med hänsyn härtill är
kornstorlek och kornstorleksfördelning, specifik vikt,
form samt övriga fysikaliska och kemiska
egenskaper, såsom konduktivitet, förmåga att vätas,
vidhäftning. Kornstorleken hos industriella stoft
varierar inom vida gränser, fig. 1, och kan ligga
inom samma områden som frömjöl, regndroppar,
bakterier, virus. Kornstorleksfördelningen kan
anges som återstodskurvor, fig. 24.
Med en "formfaktor" och stoftets täthet kan
man approximativt omräkna storleken av en
godtycklig partikel i avskilj ningshänseende i en
centrifugalavskiljare att motsvara en partikel av
sfärisk form med tätheten 1 000 kg/m3 enligt
formeln5
Fig. 2.
Återstodskurvor
för olika
stoft.
df = d
Vt
_£_
000 à
där df är fiktiva kornstorleken, d den verkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
