Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1952 - Val av stoftavskiljare, av Karl Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 augusti 1952
657
Val av stoft avskiljare
Överingenjör Karl Nilsson, Stockholm
Ändamålet med stoftavskiljning är antingen att
tillvarata värdefullt stoft ur en gasström eller att
förhindra skadeverkningar genom spridning av
stoft, som i och för sig är värdelöst.
En form av stoftavskiljning, som icke skall
behandlas här, är luftrening, som enligt IVA:s
nomenklaturförslag1 skall beteckna rening av
atmosfärisk luft eller cirkulerad lokalluft för
ventilations- eller andra ändamål. Framställningen
kommer alltså att koncentreras till vad man i
allmänhet brukar benämna industriella
stoft-avskiljare.
Skadeverkningar genom stoftnedslag
Anledningen till att stoftavskiljningsfrågan på
senare år blivit föremål för så stor
uppmärksamhet är de kolossala värden som årligen förloras
genom den skadeverkan stoftnedslag
åstadkommer. I och med den stegrade industrialiseringen
ökar skadorna i mycket stor utsträckning, och
mätningar i amerikanska industricentra visar
stoftnedslag i storleksordningen 2 000 t/kin2 per
år6. Intressant i detta sammanhang är att
mätningar, som utförts under helger, visar att det av
industrianläggningar orsakade stoftnedslaget
visserligen är mycket stort, men att det dock i
storstäderna är nedslaget från eldningen i
byggnader för icke industriella ändamål (bostäder,
restauranger etc.) som dominerar.
Vad stoftnedslag av denna storleksordning
betyder i fråga om ökade krav på rengöring och
målning, försämrad hälsa och hygien (bakterier
använda dammpartiklar som transportmedel),
ökade underhållskostnader för maskiner etc.,
kan knappast överskattas. Som exempel kan
nämnas, att förslitning av maskiner enligt
beräkningar skulle kunna minskas med 60 % om
maskinerna fick arbeta i fullständigt ren luft. Detta
gäller framför allt kompressorer,
förbränningsmotorer och dylika maskiner, där uteluft
kommer i beröring med oljade glidytor. I
Storbritannien räknar man med en årlig utgift
motsvarande ca 2 000 Mkr. för täckning av de direkta
skadegörelser, som förorsakas av rök7.
Statsmakterna i de större industriländerna har
insett den stora betydelsen av detta och infört
bestämmelser, som anger den maximiinängd
stoft, som får släppas ut med avgaser och dylikt.
Föredrag i avd. Mekanik den 15 januari 1952.
621.928 + 628.53 + 662.613.134
1 Belgien får stoftmängden i rökgaser vara
max. 1 g/m3 vid normaltillstånd. Bestämmelsen
föranleddes närmast av den allvarliga olyckan i
Meusedalen 1930, då ett sextiotal personer
dödades och tusentals skadades genom att atmosfären
över dalen under en period av vindstilla laddades
upp med stoftpartiklar och avgaser innehållande
S02.
I Storbritannien stipulerar The Electricity
Com-missioner att stoftmängden i rökgaser från nya
pannanläggningar får uppgå till högst 0,9 g/m3
samt att därav högst 0,3 g/m3 får ha
partikelstorleken över 20
I Frankrike antogs 1932 Morizets lag, som
anger att stoftet i rökgaserna skall begränsas till
2,0 g/m3 i äldre anläggningar samt 1,6 g/m3 i
nya anläggningar. Totala stoftmängden som får
släppas ut från en anläggning får dock ej
överstiga 500 kg/h för äldre och 300 kg/h för nya
an-läggningar.
I USA finns i nästan alla stater bestämmelser
om de kvantiteter, som får släppas ut. I Los
Angelesdistriktet8 t.ex. baserar man den tillåtna
totala stoftmängden i avgaserna på den totala
vikten av de i fabrikationen ingående
råmaterialen med undantag av luft, gas och olja men
inklusive fasta bränslen enligt följande tabell:
Råmaterial ...... kg/h 500 1 000 2 000 4 000 8 000 12 000
Utgående stoft .. kg/h 1,4 2,0 2,9 4,3 6,7 9,2
Det intressanta är att kraven är avsevärt
strängare för större industrier än för småindustrier.
Synpunkten att man vid en större industriell
enhet både tekniskt och ekonomiskt har större
möjlighet att åstadkomma en högeffektiv
avskiljare än vid en mindre, synes ha haft avgörande
betydelse vid bestämmelsernas utformande. Den
medelavskiljningsgrad som fordras för mindre
industrienheter synes vara ca 80 %, medan stora
industrienheter måste skaffa sig avskiljare med
90 % avskilj ningsgrad och därutöver.
Här i Sverige finns ännu så länge inga
bestämmelser om tillåtna stoftmängder i industriella
avgaser. Industricheferna blir emellertid då och då
påminda om sakens allvar, i lindrigare fall då de
uppvaktas av förgrymmade husmödrar
medförande förstörd tvätt, i allvarligare fall genom
skadeståndskrav för förstörd gröda etc.
Myndigheterna har emellertid börjat uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
