- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
661

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1952 - Val av stoftavskiljare, av Karl Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 augusti 1952

661

Fig. 7. Helautomatiskt
slangfilter.

Fig. 6. Duodyn-filter
(Enköpings
Verkstäder).

gränsning är att de är mindre lämpliga för alla
fiberformiga, klibbande och byggande material.
På grund av de relativt små spalterna är
nämligen risken för igensättning ganska stor.
Slitproblemet är också värt beaktande. Sista delen av
avskilj ären, där stoftkoncentrationen är högst,
är mest utsatt.

Det ligger relativt nära till hands att kombinera
cykloner med galleravskiljare, och 1946 föreslogs
i USA en avskiljare, som består av en cyklon,
vars centralrör är utrustat med ett konliknande
galler14. Även i Sverige har nu en dylik avskiljare
lanserats, fig. 6. Med en dylik avskiljare når
man en effektivitet, som ligger något över
hög-effektcyklonerna men troligen något under
små-cyklonavskiljarna. Dess begränsning är givetvis
densamma som galleravskiljarnas.

Avskiljare grundade på silverkan

I dessa får gasströmmen passera ett finmaskigt
material, på vilket stoftet avsätter sig. Dessa
avskiljare kallas i dagligt tal slang- eller tygfilter
och har gamla anor inom denna gren av
tekniken. Det finns ett otal konstruktioner på
världsmarknaden och man kan särskilja tre
typer:

fasta filter, som får rengöras manuellt genom
skakning, då anläggningen är ur drift.
Motståndet i avskilj ären och därmed gasmängden
varierar;

halv automatiska filter, där rengöringen sker
genom exempelvis vibratorskakning, som slås till
för hand, då anläggningen är ur drift. Motstånd
och gasmängd varierar;

Fig. 8. Roterande textilfilter.

helautomatiska filter, som renas under drift.
Motstånd och luftmängd blir praktiskt taget
konstanta.

Större filteranläggningar utföres numera på
grund av de höga arbetskostnaderna för manuell
rengöring nästan alltid helautomatiska. De
består av ett antal sinsemellan lika enheter, vilka i
tur och ordning kan sättas ur drift för
renskak-ning och renspolning, medan gasen renas i de
andra enheterna, fig. 7. Då tryckfallet överstiger
ett visst värde startar en tryckregulator
spol-nings- och vibrationsmekanismen, som är
tryck-luftmanövrerad. Spolningen tillgår så, att
luftriktningen i filterslangarna kastas om för en
filterenhet åt gången. Under reningsperioden går
därvid ren spolluft i motsatt riktning genom
filterslangarna medan hela mängden stofthaltig
luft fördelas till de filterenheter, som ej är under
spolning. Enhet efter enhet rengöres därefter i
tur och ordning tills tryckfallet i samtliga sjunkit
till en viss undre gräns, då rengöringsproceduren
automatiskt stoppas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free