Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1952 - Böcker - Brennschneiden (Autogenes und elektrisches Schneiden), av R Gunnert - Undersøgelse af gødsningens indflydelse på afgrødernes kemiske sammensætning, av SHl - TNC: 14. Att skaffa ord, forts., av J W - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
TEKNISK TIDSKRIFT
räckligt, ty detta ord betyder ju även skärning med kniv,
med svarvstål etc. Förslagsvis skulle man för här
åsyftade gren av skärning kunna använda ordet brännskäming,
ty en bränning sker vid alla tre metoderna.
Facklitteraturen innehåller många och goda arbeten om
brännskärning. Någon modern, sammanfattande bok i
ämnet har emellertid inte varit tillgänglig på senare tid.
Denna bok, som skrivits av en auktoritet, är därför en
värdefull tillgång. Alla sidor av brännskärning är här
behandlade. Den första tillämpningen av metoden skedde
vid sekelskiftet, och sedan följde en lång rad av
barnsjukdomar, särskilt i form av patentsvårigheter.
Förf. beskriver skärapparatur av modern konstruktion
och alla typer av skärmaskiner — dock, man söker
förgäves det sista skriket på området, nämligen en med
fotocell styrd brännare. Man läser med intresse kapitlet om
skärteknik, och en hel del tips kan med säkerhet hämtas
härur. Brännskärningens metallurgi är kort men sakligt
behandlad. Gentemot stundom framkastade åsikter
påvisar förf., att bränngasen i lågan har ringa inflytande på
hårdhetsstegring i snittkanten. Acetylen, stadsgas och väte
ger ungefär samma hårdhet.
Skärbarhet och skärning av olika metaller behandlas.
Därvid diskuteras såväl bågskärning som båggaskärning och
gasskärning med och utan pulver. Dessa metoder
behandlas för övrigt i var sitt kapitel. Detta är även fallet med
andra speciella metoder såsom gasmejsling, gashyvling och
borrning i betong. Moderna brännare för skärning under
vatten beskrivs ingående. Skärkostnader och
kostnadsberäkningar för de olika brännskärmetoderna har fått ett
eget kapitel.
Förf. har icke i och med denna bok frångått sin goda
vana att skriva goda böcker. Den är lättläst och klar i
uppställningen. Inom det givna utrymmet omfattar boken det
väsentligaste av vad man vill veta om brännskärning.
Konstruktören torde för sitt arbete kunna hämta tips ur boken
vid konstruktion av bitar som skall brännskäras, och den
i produktionen verksamme kan få god ledning vid val av
rätt metod. R Gunnert
Undersøgelse af gødsningens indflydelse på
afgrøder-nes kemiske sammensætning. Akad. tekn. Vidensk. Ber.
nr 16. G E C Gad, Köpenhamn 1951. 79 s., 3 fig., 31 tab.
9 dkr.
Undersökningen har gjorts med betor, kålrötter, vete och
korn på lerjord och med potatis, råg och havre på
sandjord. Man har efter odling med olika gödsling bestämt
grödornas halt av fosfor, kalium, kalcium, totalt kväve,
renprotein, nitrat-, amid- och ammoniakkväve, socker m.m.
i vissa växtdelar, för rotfrukter rot och blast, för potatis
knölar och för sädesslagen kärnor. Vidare har man bestämt
några ur bryggeriteknisk synpunkt intressanta egenskaper
hos erhållen spannmål, nämligen diastatisk kraft hos kärna
och malt samt æ-amylas i malt. Försöken har utförts av
Gødningsudvalget under åren 1944—1949. SHI
TNC
14. Att skaffa ord, forts.
Förra TNC-spalten inleddes med H C örsteds tre
termregler, varefter följde en kortfattad redogörelse för olika slag av
ordlån och ordbildning. Ett par fall återstår att nämna.
På gränsen mellan beskrivande och fri ordbildning står
de s.k. kortorden, sådana som bil, lok, el-, radar (bildat av
radio detecting and ranging). Liksom vid den fria
ordbildningen, om också i mindre grad, kan godtyckligheten
vid konstruktion av kortord verka frånstötande, och i
TNC:s arbete har denna ordbildningsmetod hittills inte
spelat någon större roll.
Ett annat gränsfall, mellan ordlån och ordbildning, utgör
översättningslånen. I stället för att låna en term från ett
främmande språk kan man nöja sig med att låna samma
synpunkt eller synpunkter som använts för den främmande
ordbildningen och göra en mer eller mindre trogen
översättning av denna. När detta slags lån är särskilt
påfallande kallas det översättningslån. Typiska sådana vore t.ex.
"iakttagare", svarande mot det tyska ordet Beobachter för
en viss apparat som kontrollerar samtalsräknare inom
telefonin, och "vandrande balk" eller friare "stegbalk",
svarande mot det engelska uttrycket walking beam för viss
anordning som matar fram godset i en behandlingsugn.
Ser man nu åter på örsteds andra regel: att en term skall
"beteckna, icke beskriva", så framgår det omedelbart att
regeln underkänner de från språkvårdens synpunkt
viktigaste ordanskaffningsmetoderna, nämligen avledning och
sammansättning, ävensom associationslånen och
översättningslånen. Däremot ger den högt betyg åt den fria
ordbildningen och likaså åt lånorden som för den stora
allmänheten oftast står lika isolerade som de fritt bildade
orden. Detta verkar förbryllande, särskilt som örsteds
första regel, att termen skall vara "sann", förutsätter
beskrivande termer; endast sådana kan bedömas som sanna
eller falska.
Nu förhåller det sig ju så, att man inte rimligtvis kan
fordra att i varenda term finna anknytning till termer för
andra, besläktade begrepp. Någonstans måste man förlägga
sina utgångspunkter. Detta bör ske i ett tillräckligt antal
huvudbegrepp, varmed här skall förstås begrepp av så stor
och bestående praktisk betydelse att kring dem en rik
ordbildning uppstått eller kan väntas uppstå. Sådana
huvudbegrepp är t.ex. de som fått benämningarna bord, vägg,
hus, vagn, maskin, verktyg. Alla dessa termer måste anses
vara enbart betecknande, icke beskrivande. Att ordet
verktyg är en sammansättning som ursprungligen beskriver
saken som ett tyg (dvs. don) för verk (dvs. arbete) tänker
man inte på.
De allra flesta ordproblem som TNC i sin verksamhet har
att göra med gäller däremot begrepp av mera underordnad
eller tillfällig natur, för vilka det är en fördel, ofta ett
klart behov, att termen placerar begreppet på rätt ställe i
det tekniska sammanhanget, genom anknytning till en eller
flera andra termer. Olika slags bord, för att nämna ett
exempel, bör kallas klaffbord, rullbord, ritbord, skrivbord,
matbord, provbord, verktygsbord osv. hellre än att förses
med fullt individuella benämningar. Den vägledning för
tanken och den ordning och reda som på detta sätt
erhålles i nomenklaturen är av mycket stort värde. Inte bara
genom val av sammansättningar med gemensam efterled
utan också genom att bilda avledningar med samma
ändelse kan man ge uttryck åt sådan samhörighet, såsom i
följande termgrupper: väte, syre, kväve; sulfat, karbonat,
nitrat; generator, transformator, ackumulator,
kondensator; bageri, bryggeri, bränneri, mejeri. Av intresse är också
en sådan grupp som telegraf, telefon, television m.fl. med
den gemensamma förleden tele-.
Det är en praktisk omdömesfråga vilka begrepp man vid
namngivningen bör räkna som huvudbegrepp. När i
relativt sen tid "radio" fick sin benämning kunde valet i stället
tänkas ha fallit på ett ord börjande med tele-, alltså
beskrivande det nya begreppet såsom tillhörande
tele-om-rådet. Att man stannade för en individuellt betecknande
benämning var emellertid utan tvivel klokt. Att väga
praktiska för- och nackdelar mot varandra blir i sådana fall
alltid nödvändigt. Med denna reservation synes örsteds
andra regel lämpligen kunna modifieras på följande sätt:
Termer för huvudbegrepp skall beteckna, icke beskriva.
Hos andra termer är den beskrivande förmågan en fördel.
J W
Problemhörnan
Problem 6/52. Två punkter i planet är givna. Konstruera
mittpunkten till dem med hjälp endast av en passare.
Antalet dragna cirkelbågar bör vara så litet som möjligt. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
