- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
680

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1952 - Ledarskapets principer, av Curt Dahlgren - Bell-systemet 1951, av Bj - Ångkraftanläggningar i USA, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

680

TEKNISK TIDSKRIFT

sikten, även om order om fortsatt verksamhet
uteblir . . . Strävan 0111 hemlighållande får icke
föranleda, att underlydande äro okunniga om
den närmaste avsikten."

Genom en rätt avvägd orientering om läget och
de närmaste avsikterna skapas icke blott
handlingskraft och initiativ, utan även en känsla av
förtroende, respekt och självtillit, allt
nödvändiga förutsättningar för effektivitet, och utan
effektivitet i arbetet ernår man aldrig framgång.

Skaffa en god samhörighetskänsla (laganda)

inom din organisation

En god samhörighetskänsla (laganda, "esprit
de corps") är en av de viktigaste
förutsättningarna för att en grupp, en avdelning, osv. skall
lyckas i sin verksamhet. Vi vet alla, vad denna
laganda betyder för ett fotbollslag, om vi nu
skola ta ett populärt exempel. I militära förband
kan samhörighetskänslan under krig betyda icke
. blott seger eller nederlag utan även liv eller död.

Det är ledarens uppgift att skapa denna
samhörighetskänsla, och den kommer till endast
genom ledarens personlighet och genom en väl
planlagd och genomförd utbildning. Vid sidan av
ledarens personliga inflytande är grunden för en
god samhörighetskänsla att söka däri, att varje
man inom gruppen — den må vara stor eller
liten — kan sina saker och helhjärtat litar på de
andra. Härtill erfordras utbildning och
uppfostran. Ledaren måste därför i detalj känna
utbildningens krav, och han är ansvarig för att
utbildningen bedrives så, att varje man och varje grupp
till fullo behärskar sina åligganden, och att de
veta, hur de passa in i det hela. Brist på
samhörighetskänsla (laganda) minskar ovillkorligt
effektiviteten och därmed även möjligheterna att
nå goda resultat, att segra.

Den värsta fienden till god laganda är streberi,
då någon söker egen fördel på kamraters
bekostnad genom inställsamhet eller genom att pråla
inför överordnade. En ledare måste ha klar blick
härför och icke låta sig duperas av dylika
fasoner. Viktigt är att få "vi-anda" i stället för
"jaganda".

Slutord

Till slut må erinras om att kännedom om och
tillämpandet av dessa principer icke utgör den
enda förutsättningen för utövandet av ett gott
ledarskap. Det är ingalunda nog, ty som redan
framhållits, kräves bl.a. även att ledaren äger
goda ledaregenskaper och i sitt ledarskap förstår
att använda sådana metoder och förfaringssätt,
som erfarenheterna prövat lämpliga. Även om
dessa berörts ovan, faller dock en redogörelse och
kritisk granskning härav utanför ämnets ram. För
att bilden av en god ledare trots detta må stå
klar, skall till slut anföras några ord, skrivna till
eftermäle av en stor militär ledare och chef:

"Allt som förelades honom, ville han fullgöra
till det yttersta; ljumhet och halvhet voro honom
en plåga. Fosterlandskärlek och äregirighet,
djärvhet gränsande till överdåd, fysiskt och
moraliskt mod av sällspord art, enastående
skarpblick och beslutsamhet, oböjlig viljestyrka och
aldrig svikande ihärdighet i förening med den
mest vinnande hjärtegodhet voro hans mest
utmärkande egenskaper. För sina underlydande
lade han i dagen den mest rörande
omtänksamhet och var av dem nästan avgudad."

Det var samme man, som före sin sista strid
sände den kända signalen "England väntar att
varje man gör sin plikt", och som döende, på
grund av de sår han erhållit i striden, utbrast,
när han fick höra, att segern var vunnen: "Gud
vare lov. Jag har gjort min plikt." Det var
segerherren vid Trafalgar, Englands store sjöhjälte,
amiral Nelson. En man med sådana egenskaper
är värd att sättas som föredöme för en ledare
inom vilket verksamhetsområde som helst.

ßell-systemet 1951. Telefonväsendet i USA domineras
som bekant av Bell-företagen, som ägs av American
Tele-phone & Telegraph Co. Till Bell-systemets stationer är
sålunda för närvarande anslutna 37,5 av de 45 milj.
telefonapparaterna i USA.

Totalt har i Bell-företagens telefonanläggningar
investerats 11 000 M$, varav 5 000 M$ i tomter, byggnader och
stationsutrustningar, 4 000 M$ i riks- och
förbindelseledningar samt 2 000 M$ i abonnentanläggningar.

Under 1951 installerades över 2 milj. nya telefonapparater.
Tillväxten sedan krigsslutet är mer än 15,5 milj. apparater,
vilket dock ej har varit möjligt utan att använda
partledningar i stor utsträckning. Även de modernaste
automatstationerna är utrustade för att motta upp till tio
abonnenter per ledning.

Rikssamtalens antal har ökat med 8 ’°/o i genomsnitt, över
längre avstånd med 4 %>. Genom den stora belastningen
har genomkopplingstiden ökat till 1,8 min jämfört med
1,5 min för två år sedan. Radiolänkar finns till en längd
av 725 000 km, motsvarande 520 förbindelser
Ystad—Haparanda.

Vid slutet av 1951 hade AT&T och dess anslutna företag
648 000 anställda. Av dessa var 90 000 anställda i
tillverkningsföretaget Western Electric och 7 000 personer i Bell
Telephone Laboratories. Mer än en tredjedel av personalen
har en anställningstid av tio år eller mera.

Antalet aktieägare är 1 milj., av vilka 96 "Vo är fysiska
personer. En fjärdedel av aktieägarna är anställda i
Bell-företagen, och de äger mer än 2 milj. aktier i företaget
(Bell-företagens årsredogörelse 1951). Bj

Ångkraftanläggningar i USA. Under perioden 1951—
1953 skall ångkraftanläggningar med sammanlagt över
22 200 MW effekt ha körts i gång i USA, och över 4 200 MW
är upptaget på listan för 1954.

Man bygger nu ett flertal ångpannor på 600 t/h och även
650 t/h förekommer. Ångtemperaturen har man gått upp
med ända till 590°C vid 165 at tryck och till temperaturen
565°C efter mellanöverhettning. De största turbinerna är
på 200 MW. De går med hastigheten 3 600 r/m,
lågtrycksdelen dock vanligen med 1 800 r/m.

Av aggregaten är 144 på sammanlagt 15 000 MW (106 MW
i medeltal) utrustade med mellanöverhettning, under det
att 306 aggregat på 13 000 MW (45 MW i medeltal) saknar
mellanöverhettning (Power mars 1952). Wll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:50:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free