Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1952 - Målning och lackering inom industrin, av Per-Åke Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
682
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Kopplingsschema för elektromagnetisk
tjockleks-mätare.
och tillräckligt länge torkad har blymönja god
skyddsverkan men den har så många tråkiga
egenskaper, att den håller på att undanträngas.
Blymönja torkar långsamt, är starkt giftig,
varför den inte kan sprutas, och skyddar mycket
dåligt utan täckfärg. En zinkkromatgrundfärg
tillräckligt tjockt pålagd kan däremot lämnas
utan täckfärg under flera månader, utan att
rostskyddet äventyras. Givetvis är ett sådant
förfarande trots allt ej att rekommendera.
En zinkkromathaltig grundfärg med en fet
al-kvd eller träoljefenolhartsfernissa som
bindemedel har givit de allra bästa resultaten. Vid en
pågående försöksserie D har Korrosionsnämnden
funnit att man i Göteborgs Frihamn på
sand-blästrat stål kan räkna med en livslängd av tre
år för en beläggning erhållen genom målning en
gång med blymönja och en gång med
pansar-färg mot sex år vid målning en gång med
zinkkromatgrundfärg G 85 och en gång med täckfärg
innehållande syntetiskt bindemedel T 87. Alla
skikten har en tjocklek på 30 jx.
Klimat och skikttjocklek
Äldre försök har visat att den hastighet med
vilken ett färgskikt bryts ner är starkt beroende
av klimatet. Om en viss färgkombination håller
elva år i Stockholm kan man räkna med att den
är nedbruten på sju år i Göteborgs frihamn och
på fyra i Smögen. Man har också funnit att tre
målningar ger dubbelt så stor livslängd som två.
Med den relativt låga merkostnaden för en
målning kan livslängden sålunda ökas mycket.
På senare tid har man kommit underfund om
att skikttjockleken har mycket att betyda för en
färgs rostskyddsverkan. Principiellt skall man
måla så, att grundfärgen verkligen täcker
stålytans alla ojämnheter och att grundfärgen
därefter skyddas med en lämplig täckfärg. Om
stålytan är mycket ojämn som fallet är t.ex. efter
sandblästring av en gravrostangripen yta, måste
man sålunda lägga på mera färg än om ytan är
mycket slät.
Inne i landet räcker det med ett 40 n
grundfärgsskikt på en jämn stålyta och däröver ett
40 täckfärgsskikt. Detta kan åstadkommas med
två påläggningar. Är ytan ojämn måste man öka
grundfärgsskiktet till 70 ku, varvid det måste
läggas på i två omgångar. I kustbandet bör man
alltid lägga på två grundfärgsskikt och två
täckfärgsskikt, sammanlagt 70 -f 70 fi. Vidare bör
grundfärgen hålla minst 40 % zinkkromat
medan det i övriga fall räcker med minst 25 %
zinkkromat.
För kontroll av skikttjockleken finns en direkt
metod och en indirekt, som kan rekommenderas.
På laboratorierna har det länge funnits
elektromagnetiska apparater (fig. 2) med vilka
skikttjockleken hos färgfilmer mäts. De är utmärkta,
men passar inte för utomhusbruk.
På sista tiden har det emellertid kommit fram
en tjockleksmätare (fig. 3) lämplig för kontroll
av praktisk målning. Den är byggd på samma
princip soin de äldre laboratorieapparaterna,
nämligen på ändringen av den magnetiska
induktionen. Man ställer in apparatens nollpunkt
mot rent stål av samma slag som det målade.
Därefter sättes apparatens mätspetsar mot
färgytan, varvid man får ett utslag därför att
mät-bryggan nu är i obalans genom att färgen ligger
mellan stålytan och mätspetsarna. Instrumentet
visar direkt tjockleken i jj, eller tusendels tum,
och kan kalibreras mot bleck av känd tjocklek.
Den indirekta metoden kan lämpligen användas
för stora ytor. Dessa delas upp i lämpliga fält
och därefter räknar man ut hur mycket färg,
som skall anbringas på varje fält. För att man
skall kunna göra denna beräkning måste man
veta färgens torrsubstanshalt och den torkade
färgens specifika vikt, data som lätt kan erhållas
ur tillverkningsreceptet.
Ovan nämndes färgkombinationen G 85 -f- T 87,
som i en viss tjocklek har dubbelt så lång
livslängd som blymönja och pansarfärg. Om man
ugnstorkar samma färger i stället för att låta
dem lufttorka, ökas skyddsverkan ytterligare.
Sålunda hade en lufttorkad plåt efter tre år
målningsvärde 7,7 medan en ugnstorkad hade värdet
9. Målningsvärde 10 motsvarar utseendet vid ex-
Fig. 3.
Magnetisk tjockleks-mätare för
fältkontroll av icke
magnetiska
skyddsskikts
tjocklek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
