Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1952 - Hänt inom tekniken - Stockholms stads småstugor 25 år, av Rg - Handlingarna från Joint Engineering Conference 1951 - Handlingarna från den europeiska konferensen i kemisk apparatteknik i Frankfurt - Kunststoffe 1952 - TNC: 15. Utläsning av matematisk text, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 augusti 1952
691
tenlån, dryga 20 ■% som egnahemslån med amortering,
knappa 20 ""/o som räntefritt egnahemslån och slutligen
10 »/o i form av eget arbete. Som exempel kan nämnas att
byggnadskostnaden för en lättbetongvilla på 84 ma är ca
41 000 kr., vilket ger en årskostnad inklusive
fredsbränsle-kostnad av ca 29 kr/mB (med dagens bränslepriser ca 36
kr/m2). Det är priser som väl hävdar sig i konkurrensen
med övriga bostadsformer.
För att bli antagen som småstugebyggare skall man vara
mantalsskriven i Stockholm samt ha en inkomst av minst
4 500 kr/år, vilket anses vara absolut minimum för att man
skall kunna klara lånen. Den högsta godkända
årsinkomsten är nu 12 000 kr. för en enbarnsfamilj och ökar
sedan med 1 000 kr. per barn upp till högst 16 000 kr.
Givetvis medför standardiseringen i utförandet en viss
enformighet i småstugeområdena, vilket är mycket påtagligt
i den äldre bebyggelsen. Vissa variationsmöjligheter har
man emellertid på senare tid väl utnyttjat; dels genom
följsam anslutning av stadsplanen till terrängen så att böjda
och oregelbundna gator erhålles och dels genom variation
i husplaceringen och färgval på fasaderna.
Förutom småstugor har byrån under årens lopp med
vanligt entreprenadförfarande byggt ett par hundra
tjänstemannavillor, som sedan sålts. Dessa villor har haft en
högre standard, vilket också avspeglat sig i kostnaderna.
I samband med 25-årsjubileet våren 1952 hade
Småstugebyrån anordnat en välredigerad och instruktiv utställning
i Stadshuset. Med fotografier, ritningar och planscher
visades småstugans utveckling under de 25 åren med avseende
på planlösning, byggnadsteknisk utformning,
stadsplanering, ekonomi m.m. Vidare fanns en byggnadsteknisk
avdelning, som anordnats i samråd med leverantörer av
använda byggnadsmaterial (fig. 1). På ett trevligt sätt
klargjordes här såväl kvalitet som kvantitet av material för en
modern småstuga. Slutligen visades även färdiga
rumsinteriörer och trädgårdsarrangemang. Ansvaret för
utställningen, som på ett förtjänstfullt sätt visade en icke
byggnadssakkunnig publik många av egnahemsbyggarens spörsmål,
hade Börje Algers. Rg
Handlingarna från Joint Engineering Conference 1951
(Tekn. T. 1951 s. 28), vilken anordnades i London av
Institution of Civil Engineers, Institution of Mechanical
En-gineers och Institution of Electrical Engineers, har
utkommit i tryck. Föredragen och diskussionerna, som behandlar
den tekniska utvecklingen under de senaste 100 åren,
omfattar 529 sidor i kvartoformat.
De är uppdelade på följande elva delar: General report,
Railways, Sea transport, Power, Aviation, Education and
training, Road transport, Telecommunications, Public
health, Gasworks, steelworks, mining, Electrical
measure-ment, television, gas-pressure cables, lighting. Varje del
kostar 8 sh. 6 p. och en komplett sats 3 £ 10 sh.
Handlingarna från den europeiska konferensen i
kemisk apparatteknik i Frankfurt den 18—25 maj 1952
(Tekn. T. 1951 s. 819), i samband med Congrès
International de Chimie Industrielt och Achema X, skall utkomma i
tryck. De 23 föredragen, som hölls av representanter^ för
10 nationer, behandlar följande områden: den kemiska
processteknikens grunder; automatisk mätning och
reglering i laboratorier och i industriell drift; genomförande av
kontinuerliga kemiska operationer; uppfyllande av extrema
fordringar i kemisk teknik; material och korrosion.
Handlingarna, som kommer att omfatta ca 500 s., kan beställas
hos Dechema, Deutsche Gesellschaft für chemisches
Appa-ratewesen, Frankfurt am Main 13. Priset är 37,50 DM (30
DM för medlemmar av Dechema).
Kunststoffe 1952 är en tysk plastutställning, som hålles
i Düsseldorf den 11—19 oktober 1952. Utställningen avser
icke endast att visa vad den tyska plastproducerande och
plastkonsumerande industrin samt plastmaskinindustrin
förmår, utan den vill framför allt ge en bild av
plastmaterialens grundegenskaper och struktur. Upplysningar
erhålles genom Nordwestdeutsche Ausstellungsgesellschaft
m.b.H., Ehrenhof 4, Düsseldorf.
TNC
15. Utläsning av matematisk text
De matematiska skrivsätten är internationellt tämligen
lika, och borde naturligtvis vara det helt och hållet.
Ut-läsningen måste däremot få variera från land till land.
Även inom ett och samma land måste variationer tillåtas,
dels i fråga om benämningarna på de enskilda tecknen
m.m., dels i fråga om graden av fullständighet i olika
uppläsningssituationer. Om man för en åhörare läser upp en
matematisk formel och därvid har möjlighet att visa den
tryckta eller skrivna formeln, nöjer man sig med betydligt
enklare uttryckssätt än om man skall läsa upp den t.ex. i
telefon för en person som blott har att hålla sig till det
han hör. När man kan visa formlerna räcker det att säga
t.ex. "a gånger b-två pius c" såväl för a ■ &B+ c som för
a (b~ +c), men i telefon räcker det inte, låt vara att olika
pausering kan vara vägledande.
Här skall för vissa någorlunda vanliga matematiska
skrivsätt anges hur de med långt driven tydlighet — och därför
också påfallande omständligt — lämpligen kan utläsas,
utan att därför meningen är att utdöma andra läsesätt.
Därifrån finns det sedan alla grader av förenkling ner till
enbart antydande uppläsning, som har stöd av seendet.
Enkla, i samma höjdläge stående uttryck kan man läsa
tecken för tecken. De vanligaste operations- och
relations-tecknen utläses + "pius", — "minus", • "gånger", /
"genom" eller när det gäller måttenheter "per", (
"rundparentes" eller oftast "parentes", [ "hakparentes", {
"spetsparentes", ) "slut-rundparentes" eller oftast "slutparentes",
] "slut-hakparentes", } "slut-spetsparentes", = "lika med"
eller "lika", Pa "ungefär lika (med)", ^ "större än eller
lika (med)", osv. Tecknen X och : är ovanliga i formler;
i likhet med • och / utläses de i regel gånger och genom,
men vill man vara fullt tydlig kan man säga "
(gånger)-kryss" och "(divisions)kolon".
Till parentestecknens namn skall en senare TNC-spalt
återkomma.
De vanligaste funktionsbeteckningarna utläses a log
"a-logaritmen" eller ibland "a-logg", ln "ell-enn", sin "sinus",
eos "cosinus", tg "tångens", cot "cotangens", arcsin "arcus
sinus", arsinh "area sinus hyperbolicus" osv.
Nedsänkta index utläses på följande sätt: xy "x index y",
i fråga om lätt igenkännliga index dock oftast £<, "x-noll",
Xj "x-ett", amax "a-max". För exponenter är det allmänt
användbara läsesättet: xv "x upphöjt till y", men vid
siffer-index gärna xs "x i femte (potens)" eller "x-femte" och
vid talet 2 ofta af "x (i) kvadrat"; i tack vare
sammanhanget lätt igenkännliga fall går det också att säga
"x-fem", "x-två". I fråga om exponentförsedda
måttenhetsbeteckningar, vilka utläses på motsvarande sätt, skall här
erinras om att de fullständiga namnen på yt- och
volymenheterna är kvadratmeter, kubikdecimeter osv., medan
andra enheters namn är exv. sekund-kvadrat eller
sekundtvå (t.ex. 1 m/s3, en meter per sekund-kvadrat), sekund-tre osv.
Derivatatecknen kan utläsas på följande sätt: y’ "y-prim",
y" "y-bis", och de därmed liktydiga y "y-prick", y
"y-prick-prick". Integraltecken försett med t.ex. bokstaven a
nedtill och b upptill utläses "integralen från a till b".
När man kommer till ett vågrätt bråkstreck säger man
lämpligen "bråkstreck, över strecket..., under strecket...".
Rotmärke utläses som "(kvadrat)roten ur", "tredje roten
ur" osv.
Utom i de fall då index, exponenter och andra uttryck i
sänkt eller höjt läge är helt korta kan det vara nödvändigt
att dels varsko om längden och dels tala om när de slutar,
så att lyssnaren vet när han skall återgå till normal skriv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
