Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 2 september 1952 - Principer och metoder för fjärrmätning, av Tord Wikland, Rune Ferngren och Dag Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 september lf)52
693
Principer och metoder för fjärrmätning
Civilingenjör Törd Wikland och ingenjör Rune Ferngren, Stockholm,
civilingenjör Dag Hartman, Linköping
Fjärrmätning karakteriseras av att mätobjekt
och mätande organ befinner sig pä avstånd från
den plats där mätresultatet presenteras eller på
annat sätt utnyttjas. I regel omvandlas
inätstor-heten till en särskild, för överföring lämplig
storhet, i de flesta fall en elektrisk storhet.
Fjärrmätningens användningsområden
Behov av fjärrmätning uppstår, då man önskar
mäta på platser, som är helt otillgängliga för en
mänsklig observatör, eller då man vill
rationalisera övervakning och reglering av industriella
tillverkningsprocesser. Det senare behovet är det
äldsta, medan det förstnämnda aktualiserats på
sista tiden genom den intensifierade forskningen
inom flygteknik, meteorologi o.d. samt genom
den speciella militärtekniska utvecklingen av
robotvapen.
Följande tillämpningar är de för närvarande
viktigaste. Ordningsföljden har valts med
hänsyn till den historiska utvecklingen: kontroll av
industriella processer, övervakning av generering
och distribution av elenergi, mätningar i
atmosfären med radiosonder, utprovning av nya
flygplantyper, utprovning av robotvapen. Dessutom
finns det inom den militära tekniken ytterligare
några speciella tillämpningar såsom
dataöverföring för artillerieldledning, överföring av
radarmätvärden m.m.
Om vi ser på hur signalöverföringen sker vid
dessa olika tillämpningar och inskränker oss till
sådana system, som utnyttjar elektriska signaler
för själva överföringen, finner vi att man för de
två första användningarna mest utnyttjar
trådöverföring, medan de tre sista tillämpningarna
fordrar signalöverföring med radio. De
överföringssystem, som i vårt land kommit till
användning inom krafttekniken, är främst bärfrekvens
på kraftledningar och på senare år radiolänkar.
Vid militärtekniska tillämpningar kan
signalöverföringen ske både med tråd och radio, men
tendensen och önskemålet är här att gå över så
mycket som möjligt till radio.
Vid övervakning och reglering av industriella
processer är behovet av mätningar mycket stort,
Bearbetning av föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den
ö oktober 1951.
621.317.083.7
i synnerhet vid stora anläggningar med långt
driven automatisering. Man kan här skilja på två
sätt att utnyttja mätresultaten, nämligen dels för
automatisk reglering och dels för ren
övervakning och eventuellt manuell justering. I det
första fallet fordrar snabbheten och det
kontinuerliga följandet av ett förlopp att mätvärdena
utnyttjas’ omedelbart, och är då avståndet mellan
mätplats och regulator, dvs. där mätresultatet
skall utnyttjas, stort, uppstår behov av
fjärrmätning. I det senare fallet, alltså vid ren
övervakning och kontroll, kan man vänta tills en
observatör kommer till mätplatsen, och det enklaste och
billigaste sättet är då att magasinera
mätresultaten på mätplatsen i form av ett diagram i ett
registrerande instrument.
Ett område inom krafttekniken, där behov av
fjärrmätning är uppenbart, är övervakning av
obemannade kraft- och transformatorstationer.
En full uppsättning maskinister för bemanning
av en station med en man per skift motsvarar ett
kapitaliserat belopp av ca 1 Mkr. I den mån
strikt ekonomiska överväganden blir avgörande
för stationens övervakningsform, får för den
extra utrustning, som fjärrkontrollen kräver,
högst ett belopp av denna storleksordning tagas i
anspråk. Dessutom kan det vara motiverat att
införa fjärrkontroll av en station, om man
därvid vinner bättre överskådlighet och samordning
genom att kopplingar för två eller flera stationer
kan skötas centralt från en enda punkt.
Vid obemannade stationer har man behov av
att överföra de flesta av de mätvärden, som
normalt står driftpersonalen till buds vid lokal
övervakning. Det är dels fråga om elektriska
storheter, såsom effekt, spänning, ström och frekvens,
dels om fysikaliska storheter, såsom
lucköpp-ning, vattenstånd, i vissa fall temperatur och
dylikt. Alla värden behöver dock ej kunna
överföras samtidigt och kontinuerligt, utan i en hel
del fall är det tillräckligt att vid behov kunna
avläsa ett momentanvärde, och samma
överföringskanal kan då utnyttjas för flera ändamål.
Kanalen disponeras då vanligen på så sätt, att
antingen inkopplas de olika mätvärdena på
direkt order från mottagningsplatsen eller också
sker en automatisk omkoppling några gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
