- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
700

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 2 september 1952 - Principer och metoder för fjärrmätning, av Tord Wikland, Rune Ferngren och Dag Hartman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

700

TEKNISK TIDSKRIFT

öivore ’ ’ Mottagare

Fig. 7. Syngonsystem med direktdriven mottagare.

givare enligt fig. 5, kompletterad med ett
kipp-relä, vars frekvens bestämmes av strömmen från
oscillatorn. Pulsfrekvensen överföres på
vanligt sätt till mottagarens uppladdningsdon, men
dessutom finnes ett sådant i sändarmätaren.
Likströmmen från detta åstadkommer
kompensationsmomentet. Denna givare användes för alla
slags elektriska och icke elektriska mätstorheter,
där största mätnoggrannhet erfordras.

Summeringar av mätvärden är mycket enkla
att åstadkomma vid kompensationsmetoden;
man har endast att addera strömmarna. Vid
puls-frekvensmetoden är förhållandena ej fullt så
enkla. Skall summeringen göras på sändarsidan,
omformas delvärdena vanligen först till
likströmmar. Summeringar i mottagaränden är
däremot lätta att åstadkomma, i det man där alltid
arbetar med likströmmar, vilka kan summeras
direkt.

Den tidigare nämnda utrustningen för
fasskill-nadsmätning har konstruerats av Asea och
fungerar på följande sätt. Från de punkter i
kraftnätet, mellan vilka fasskillnaden skall
mätas, överföres med rätt fasläge de sinusformiga
spänningarna. Dessa förstärkes och klippes på
mottagarsidan till pulser med konstant amplitud
och nära nog vertikala sidor. Dessa rektangulära
pulser omvandlas därpå i ett deriverande nät till
spetsiga och ytterst kortvariga pulser. På den
ena signalen bortklippes de negativa och på den
andra de positiva pulserna. De resterande
pulserna tillföres sedan en triggerkoppling, som

härvid lämnar en serie rektangulära pulser,
vilkas början bestämmes av de positiva pulserna
och slut bestämmes av de negativa. Pulsens
varaktighet relativt längden av en period är sålunda
direkt proportionell mot fasvinkelskillnaden
mellan de båda inkommande signalerna. Pulserna
förstärkes och strömmedelvärdet mätes med ett
visande eller registrerande vridspoleinstrument.

Fjärrsystem inom flygteknik och meteorologi

Ett vid fjärrmätning av vridningsvinklar
mycket använt system är selsynsystemet. På
sändar-och mottagarsidan används syngonelement, vilka
i princip är uppbyggda på samma sätt som
trefasgeneratorn. Statorlindningen är en
stjärnkopplad trefaslindning och rotorlindningen en
tvåpolig enfaslindning, vars båda uttag är
anslutna till släpringar (fig. 7). Om två
syngon-elements statorlindningar hopkopplas och de
båda elementens rotorlindningar ansluts till
samma enfasväxelströmsnät uppstår ett
vridmoment på de båda rotorerna. Fasthålles den ena
(givaren) kommer det andra syngonelementets
rotor att vrida sig till ett läge som stämmer
överens med givarelementets rotors läge, relativt dess
stator. Detta läge är ett stabilt jämviktsläge. När
sedan givarens rotor vrides kommer mottagarens
rotor att slaviskt följa dess rörelse. Systemet kan
således karakteriseras som ett fjärrmätsystem
för elektrisk överföring av mekanisk
vridningsvinkel. Det som gör systemet speciellt
användbart är att stora vinkelvärden kan fjärrmätas.

Om man på mottagarsidan har friktion i det
in-dikerande instrumentet eller om det vinkelvärde
som skall överföras varierar hastigt så att
svängmassan i mottagarelementets rotor gör sig
gällande, uppstår en viss felvisning, som i svåra fall
kan bli avsevärd. Man kan då förbättra systemet
genom att införa ett servosystem på
mottagarsidan så att mottagarelementet utnyttjas som
fel-kännande organ för att alstra en felsignal. Denna
får via en förstärkare påverka en servomotor,
som vrider mottagarelementets rotor tills
felsignalen blir noll. Anordningens princip framgår av
fig. 8. Syngonelementets rotor ställer då in sig

Fig. 8. Syngonsystem med
servomotordriven mottagare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:50:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free