Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 9 september 1952 - Böcker - A study of combined bendig and axial load in reinforced concrete members, av Sven G Bergström - Recommendations for tar surface dressings - Recommendations för bituminous surfacings for roads carrying tracked vehicles - Reseberättelser - Hänt inom tekniken - Värmebesparingsteknik för byggnader - Erfarenheter av BARK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Denna bok, som även framlägges som doktorsavhandling
vid Norges Tekniska Högskola, utgör ytterligare ett bidrag
till den numera mycket omfattande litteraturen om n-fria
beräkningsmetoder för armerad betong. Förf. har
behandlat fallet excentriskt tryckt tvärsnitt och därvid endast
beaktat materialbrott. Stabilitetsproblemet har sålunda helt
utelämnats.
En mycket klargörande redovisning ges över litteraturen
på området, varvid även det rena böjproblemet behandlats.
Förf. har därvid på ett mycket förnuftigt sätt inskränkt
sig till att diskutera olika typer av beräkningsmetoder och
undvikit att i detalj gå in på alla de otaliga varianterna av
dessa. Man vill helhjärtat ansluta sig till hans uttalande
på s. 42, att ".. . every set of assumptions logically possible
seems to have been tried in the past".
I full konsekvens härmed har förf. i sina egna
beräkningar utgått ifrån Stüssis böjteori från år 1932.
o-e-diagrainmet antas vara paraboliskt upp till ett
maximivärde för spänningen, som därefter minskar något vid
ökad töjning. Vidare antas brottstukningen var 3,8 °/oo
oberoende av betongens tryckhållfasthet, ett antagande som
förf:s egna försök synes bekräfta tämligen väl. Betongens
maximala tryckspänning vid böjning antas vara 85 ’"/o av
cylinderhållfastheten. Detta antagande har baserats på
försök med centriskt tryckta pelare. Därmed är alla
väsentliga förutsättningar gjorda för problemets teoretiska
behandling, och förf. deducerar slutformler för bärförmågan
både vid tryckbrott i betongen och dragbrott i armeringen.
Bokens tyngst vägande del utgör redovisningen och
diskussionen av förf:s egna försök med excentriskt tryckta
pelare. Dessa valdes avsiktligt med så lågt slankhetstal, att
stabilitetsbrott skulle vara uteslutet. Vid försöken
varierades betongens hållfasthet, armeringen (rektangulära
pelare med varierande armeringsprocent samt cirkulära,
spiralarmerade pelare) och normalkraftens excentricitet.
Vid provningen mättes utböjningar samt töjningar i
armering och på betongytor.
Redovisningen av brottlaster sker i form av diagram över
brottlast som funktion av betongens tryckhållfasthet med
excentriciteten som parameter. Teoretiska brottlaster har
beräknats både med förf:s teori och med två andra teorier.
Samtliga tre ger mycket god överensstämmelse med
uppmätt brottlast. Även brottets art (tryckbrott eller
dragbrott) har kunnat förutsägas med stor säkerhet med hjälp
av teorin. Värdet av denna goda överensstämmelse mellan
teori och försök minskar dock något om man beaktar att
de väsentliga betongegenskaper, som ligger till grund för
den teoretiska kalkylen, har bestämts genom mätning på
betongpelarna själva.
Slutomdömet om denna bok måste bli gott. Särskilt skulle
undertecknad vilja framhålla den förnuftiga och
klargörande litteraturöversikten samt de skickligt genomförda
experimenten, det senare karakteristiskt för amerikansk
teknisk forskning av i dag. Sven G Bergström
Recominendations for tar surface dressings, 2:a uppl.
Road Note No. 1. Department of Scientific and Industrial
Research, Road Research Laboratory, London 1952. 10 s.,
3 tab. 9 d.
Anvisningar ges om lämplig kvantitet tjära per ytenhet
med hänsyn till mängd och form hos stenmaterialet och
till vägens typ och trafik. För lätt trafikerade vägar
rekommenderas nu något tjockare tjärbegjutning och att
stenstorleken icke bör överstiga 6 mm. Vikten av noggrann
kontroll påpekas.
Recominendations for bituminous surfacings for roads
carrying tracked vehicles. Road Note No. 13. Department
of Scientific and Industrial Research, Road Research
Laboratory, London 1952. 9 s., ill. 1 sh.
Fem års erfarenheter visar lämpliga blandningar för
bituminösa beläggningar på vägar som trafikeras av tunga
fordon på band. Särskilt hård påfrestning blir det då en
stridsvagn eller bandtraktor vänder genom att stoppa det
ena bandet. Där bandfordonstrafiken är tät men
vändningar icke förekommer erfordras annan beläggningstyp, som
är hållbar i varmt väder. En tredje typ erfordras på
vanliga landsvägar, där trafiken är blandad.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga för intresserade.
Wetterhoilm, A: Tekniken vid
väteöverspänningsmät-ningar i England 1948. Stockholm 1950. 77 s., 4 bil.
Rasmuss|en, A: Tyska industrier av speciellt intresse ur
apparatteknisk synpunkt 1950. Stockholm 1950. 16 s.
Laurent, t: Akademie der Wissenschaften’s sammanträde
i Mainz; besök vid vetenskapliga institutioner i teleteknik,
teknisk fysik osv. 1952. Stockholm 1952. 8 s.
Lundin, S T: International Symposium ön the Reactivity
of Solids i Göteborg 1952. Stockholm 1952. 4 s.
Sundström, E: Dechema-utställningen i Frankfurt am
Main; besök vid tyska kemiska industrier 1952. Stockholm
1952. 9 s.
Bengtsson, E: Teknisk organisk kemi i USA 1949—1950.
Stockholm 1950. 127 s.
Hänt inom tekniken
Värmebesparingsteknik för byggnader. I samarbete
med Svenska Värme- och Sanitetstekniska Föreningen
anordnar STF den 22—24 september 1952 en kurs, som
avser att ge byggnadsteknikern, värmeteknikern, arkitekten,
materialleverantören och byggherren anvisningar om hur
de värmeekonomiska problemen skall lösas och vilka
faktorer som ur denna synpunkt bör beaktas vid byggnaders
projektering och drift.
Eftersom importen av olja, kol och koks uppgår till 750
Mkr/år, eller ca 12 ’% av Sveriges totala import, är det en
synnerligen angelägen uppgift både ur landets och den
enskildes synpunkt att med tillgängliga tekniska resurser
söka begränsa bränsleförbrukningen. Den privatekonomiska
sidan av saken belyses av det förhållandet att med nu
rådande höga bränslepriser utgör uppvärmningskostnaderna
en så stor del som 20—30 ’% av hyreskostnaderna.
I driftbudgeten för en byggnad är det oftast lättare att
pressa ned uppvärmningskostnaderna än någon av de
övriga posterna. Men hur erhåller man den lägsta möjliga
uppvärmningskostnaden på lång sikt? Detta är ett mycket
omfattande problem med många komplicerade faktorer.
Det sammanhänger med planeringen av
byggnadsobjektet, värmeanläggningen, kontrollanläggningen, bränslevalet,
skötseln och många andra frågor, som kuggar in i detta
komplex.
Kursen avser främst att teoretiskt och praktiskt behandla
frågor som sammanhänger med värmebesparing och
driftekonomi för uppvärmningsanläggningar vid bostadshus,
skolor, administrativa byggnader m.m.
(Industribyggnadernas speciella problem faller utom ramen för kursen.)
Kursen är vidare upplagd med tanke på att presentera ett
tvärsnitt genom värmebesparingsteknikens olika
specialområden samtidigt med att grundproblemet tas upp till en
principiell diskussion.
För den specialiserade ingenjören bör alltså kursen bli en
värdefull sammanfattning av alla hithörande frågor, och
för den mindre bevandrade en god grund att bygga vidare
på. Egna kunskaper är bästa service åt uppdragsgivaren!
Kursprogrammet har distribuerats bl.a. till STF:s avd.
Väg- och vattenbyggnadskonst; övriga kan erhålla det
genom hänvändelse till STF:s kansli, tel. 10 07 28.
Erfarenheter av BARK. Den svenska
matematikmaskinen BARK hade vid halvårsskiftet 1952 varit i drift i två
år, och har under denna tid varit praktiskt taget fullt
sysselsatt. Omkring tre fjärdedelar av tiden har upptagits
av omfattande militära uppdrag; under de återstående sex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
