- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
731

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 9 september 1952 - Hänt inom tekniken - Erfarenheter av BARK - Statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildning av lärlingar - Resestipendier för yrkesutbildning - Anslag för skoglig forskning - Nya tidskrifter - TNC: 16. Parenteser, av JW

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 september 1952

■ 731

månaderna har maskinen behandlat ett femtontal
beräkningsuppgifter för vetenskapliga institutioner, statliga verk
och enskilda företag. Uppdragen har berört bl.a.
bestämning av åldern hos sedimentproppar från Stilla havet,
beräkning av luftströmningen kring en vingprofil och av
strålgången genom linssystem, samt framställning av
kugghjulstabeller.

En driftstatistik, som sträcker sig över åtta månader då
elva uppdrag behandlades, visar att maskinen arbetade på
effektiv räkning 67 ’"/o av sammanlagda tiden. Den
resterande tredjedelen fördelar sig i stort sett lika på
omkoppling av program, maskinfel och underhåll, mänskliga fel
samt provkörningar. Under perioder av långkörning ökar
verkningsgraden till över 80 tt/o. Personalbehovet har varit
tre matematiker, en verkmästare, samt fyra maskinskötare
i skifttjänst.

För uppdrag som behandlas med BARK debiteras 50 kr/h
effektiv maskinkörning, vartill kommer kostnaderna för
förberedelser och uppkoppling, vilka beräknas som
sysselsatt personals lön pius 130 ’%. Förundersökningar och
kostnadsförslag utförs kostnadsfritt (Meddelanden från
Matematikmaskinnämnden 1952 nr 5).

Statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildning av

lärlingar, överstyrelsen för Yrkesutbildning utdelar även
under tiden 1 juli 1952—30 juni 1953 ett antal understöd
till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos
hantverksmästare. Understöd utgår med 900 kronor för varje
lärling och utanordnas i rater. Understöd kan i vissa fall
utgå även då lärling anställes hos hantverksmästare för
fortsatt utbildning efter att ha erhållit undervisning i yrket
vid under överstyrelsens inseende stående verkstadsskola.
Ansökan inges till överstyrelsen på fastställd blankett.

Resestipendier för yrkesutbildning, överstyrelsen för
Yrkesutbildning kan åt företagare, förmän eller arbetare
inom hantverk och industri utdela stipendier för
studieresa eller bevistande av kurs inom vederbörande yrke inom
landet eller utomlands. Ansökan inges till överstyrelsen på
fastställd blankett.

Anslag för skoglig forskning. Ansökningar om anslag
ur Fonden för skoglig forskning (Tekn. T. 1950 s. 279) bör
inges före den 1 oktober till fondens styrelse, K.
Domänstyrelsen, Stockholm 2. Närmare upplysningar erhålles
genom sekreteraren, jägmästare R Nyström, Domänstyrelsen,
tel. 22 50 40.

Nya tidskrifter. "Österreichischer Stahlbau" är en ny
österrikisk teknisk tidskrift, som utges av österreichischer
Ingenieur- und Architekten-Verein, Ausschuss fiir
Stahlbau, Wien I, Eschenbachgasse 9. Tidskriften skall
behandla frågor inom stålkonstruktionernas område och vill
framför allt ge en överblick av vad den österrikiska
stålindustrin kan prestera; även framsteg inom
ståltillverkning, materialprovning och bearbetning kommer att
behandlas. Tidskriften riktar sig närmast till ingenjörer,
arkitekter och byggherrar och redigeras av dr techn. Karl
Zimmel. Den utkommer tills vidare i fri följd, men avses
bli en kvartalsskrift. Priset är per häfte 10 S och per
dubbelhäfte 20 S + porto.
"Rivista de Càlculo Automàtico y Cibernética" är en
spansk tidskrift för tillämpad matematik och cybernetik,
som har börjat utges av Instituto de Matemåticas "Jorge
Juan", Madrid, Serrano 123. Den vill vara ett öppet forum,
där å ena sidan matematiker och experter på
matematikmaskiner, å andra sidan specialister inom olika
vetenskapliga discipliner kan mötas för diskussion av moderna
matematiska metoder. Redaktör är A Gonzalez del Valle, chef
för matematikmaskingruppen i Spaniens vetenskapliga
forskningsråd. Tidskriften utkommer med tre häften per
år och kostar för privatpersoner 30, för firmor och
officiella institutioner 60 pts/år.

TNC

16. Parenteser

Parentes kommer av ett grekiskt ord med betydelsen:
ställande emellan. Ordet syftar egentligen på det som står
mellan parentestecknen, t.ex. "en lång parentes", men
användes ofta för de båda tecknen tillsammans, t.ex. "stå
inom parentes" och i talspråk även för vardera tecknet
för sig, "vänster- och högerparentes". Alla tre
användningarna får tolereras, men den sistnämnda kommer längst
ifrån grundbetydelsen och är därför den minst önskvärda.
Jämte de vanliga parentestecknen ( ) förekommer särskilt
inom matematiken tecknen [ ] och { }; båda dessa slag
kallas ibland klämmer. Ordet klämmer avser alltid det
enskilda tecknet, liksom hake, typografernas namn för
vardera av []. En av TNC utsänd rundfråga gav till resultat
att ( ) lämpligen kallas rundparentes eller oftast helt enkelt
parentes, [ ] hakparentes, och { } spetsparentes.
Inom matematiken är parentesernas betydelse fullt klar:
det av samhörande parentestecken omslutna uttrycket skall
principiellt uträknas för sig, varefter dess resultat ingår i
den övriga räkningen.

I vanlig text har parenteser — så gott som alltid
rundparenteser — till uppgift att avskärma någon del av
texten, t.ex. för att en upplysning eller en tanke skall
framträda mera diskret. Generellt kräves att om denna inom
parentes stående del tages bort en till innehåll och
byggnad korrekt återstod erhålles. Man får t.ex. icke skriva
"motorn kan (åtminstone inte med säkerhet) starta i kyla",
eller "järn framställt enligt den (numera övergivna)
pudd-lingsmetoden". I första exemplet måste ett "inte" tillfogas
före parentesen, och i sista exemplet skall "den" flyttas in.

Genom sin avskärmande verkan kommer parentes till
nytta bl.a. när man vill ge upplysningar av korthuggen
form, som bryter av mot stilen i den yttre texten. Man kan
t.ex. skriva "under inbördeskriget (1961—65) hade han ...";
"därför har vi (s. 287) föreslagit..."; "vattenfallet
Saari-koski (17 m)". Likaså kan man använda parentes för att
i texten infoga uppgifter med tveksam eller villkorlig
giltighet, eller med ett innehåll som bildar språng i
tankegången; exempel därpå ges i det följande. Det logiska
sambandet mellan det som står inom och det som står
utom parentesen kan skifta betydligt, varför man vid
användning av parenteser måste vara på sin vakt och inte
lämna för stort spelrum åt gissningen. Några användningar
skall här nämnas.

1. Parentes kring annat sätt att uttrycka det redan sagda,
alltså kring synonym, beteckning, definition eller
precisering o.d.: "soda (natriumkarbonat)"; "med beröm
godkänd (ab)"; "mulåsna (korsning mellan häst och åsna)";
"så många bilar och motorcyklar (tillsammans 29) att man
ansåg sig kunna ...". Innehåller parentesen däremot endast
exempel eller alternativ bör detta antydas: "substituerad
fenol (t.ex. kresol)"; "belägga yta (på trä, metall, puls
m.m.)"; "av porslin (eller glas)". Se även 3.

2. Parentes kring tillägg som — ibland tveksamt eller
försiktigt — kompletterar, korrigerar, modifierar, påpekar,
hänvisar o.d.: "boken utkom 1945 (ny utgåva 1951)";
"Götaland (särskilt Östergötland, knappast Skåne),
Svealand och södra Norrland"; "telefon... för överföring på
(stora) avstånd"; "över hela världen (även i Sverige) har
metoden..."; "synkronism (se d.o.)".

3. Parentes kring termdel som kan uteslutas med behållen
giltighet hos det sagda, vare sig uteslutningen påverkar
dettas innebörd eller ej. Anledningen kan vara densamma
som i fallet 2, men även exempel och alternativ kan ibland
på detta sätt ges i mycket korthuggen form: "s(c)hellack";
"regler(ings)apparat"; en "damejeanne är en korthalsad
(glas) flaska ..."; "vid ritning av en maskin(del) ...".

4. Parentes kring inskjutna resonemang eller
anmärkningar "vid sidan", ofta hela satser, t.ex. "... att han inte
knuffats avsiktligt (det fattades bara) utan endast...";

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0747.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free