Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1952 - Skovelfladder i turbomaskiner, av Erik Nilsson - Pensionering av företagsledare, av sah - Västtysklands kraftförsörjning, av Je - Olycksfrekvensen - Då tidstämpeluren slopades - Amerikanska järnvägar använder TV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
de gittret, måste också inverka på de instationära
luftkrafterna med en effekt som är beroende av
det axiella avståndet mellan gittren. Storlekarna
av dessa inflytanden är svåra att bestämma och
måste vid en förfinad beräkning bli föremål för
särskilda undersökningar.
Litteratur
1. Birnbaum, \V: Das ebene Problem des schlagenden Flägels. Z.
angew. Math. Mech. 1924 s. 277.
2. Wagner, H: Ober die Entstehung des dynamischen Auftriebes
von Tragflügeln. Z. angew. Math. Mech. 1925 s. 17.
3. Kassner, R & Fingado, H: Das ebene Problem der
Flügel-schwingung. Luftfahrtforschung 1936 s. 374.
4. Küssner, H G & Schwartz, L: Der schwingende Flügel mit
aerodynamisch ausgeglichenem Ruder. Luftfahrtforschung 1940 s. 337.
5. Theodorsen-, Th.: General theory of aerodynamic instability
and the mechanism of flutter. NACA techn. Rep. No. 496,
Washington 1935.
6. Studeh, H L: Experimentelle Untersuchungen über
Flügel-schwingungen. Mitt. 4 Inst. Aerodyn, ETH, Zürich 1936.
7. Wielandt, II: Das Iterationsverfahren bei nicht
selbstadjungier-ten linearen Eigenwertaufgaben. Mathem. Z. 1944 s. 93.
8. LaasoxEN, P: Ön the theory of flutter and an iterative method
of calculating the critical speed of a wing. KTH-Aero TN 11,
Stockholm 1950.
9. Nhåson, E & Langefors, B: Generalized complex forces in
flutter calculations. J. aeronaut. Sci. 1951 s. 139.
10. Mendelson, A: Aerodynamic hysteresis as a factor in critical
flutter speed of compressor blades ut stalling conditions. J. aeronaut.
Sci. 1949 s. 645.
Pensionering av företagsledare. I USA liksom i Sverige
har man på senare åren livligt diskuterat riktigheten av att
låta en fast åldersgräns, i regel 65 år, bestämma när en
tjänsteman skall lämna sin anställning.
Argumenten mot en sådan ordning har varit dels bristen
på arbetskraft, dels även den ökade medellivslängden; för
företagsledare tillkommer, att hos dessa samlas erfarenhet,
kunskaper, personliga kontakter och inflytande, som ett
företag icke utan vidare bör göra sig av med från en dag
till en annan. Det har ju också förekommit att en
tvångs-pensionerad cheftjänsteman snabbt har funnit anställning
hos ett annat företag, för vilket hans erfarenhet har varit
värdefull, ofta till förfång för hans tidigare arbetsgivare.
Till förmån för en fast pensioneringsgräns har man
anfört att det visserligen är sant att många fler personer når
65 års ålder nu än i gångna tider, men den därefter
återstående medellivslängden har ökat endast från 12 till 13
år. Med en fast åldersgräns kan man vidare undvika
diskriminering bland dem som har nått pensionsåldern,
uppmuntra de yngre genom klara befordringsmöjligheter och
göra sig kvitt ineffektiv personal. Särskilt när det gäller
företagsledare kan det bli synnerligen dyrbart för ett
företag att låta en åldrande företagsledare hindra en tidsenlig
utveckling och dämpa sina medarbetares initiativ genom
konservatism och traditionstänkande.
$ för
2k000
Fig. 1. Exempel på pensioneringsplan för högre tjänstemän.
Den amerikanska luggummifirman Wrigley har funnit att
en stor del av problemet var av ekonomisk natur, och sökt
få fram en plan som band cheftjänstemannen vid
företaget samtidigt som befordringsvägarna hölls öppna. En
utgångspunkt för planen var, att för varje år som
tjänstemannen förblir i tjänst efter 65 års ålder, ökas hans årliga
pension med ett tillägg, som är betingat av att det totala
pensionsbeloppet kan fördelas på ett mindre antal
återstående levnadsår. Den andra principen i Wrigleys plan
var att arbetstiden progressivt förkortas för varje års
tjänstgöring efter 65 års ålder.
I sin slutliga utformning, fig. 1, innebär planen att en
tjänsteman kan få välja mellan att dra sig tillbaka vid
65 år med en årlig normalpension, eller, efter styrelsens
prövning, fortsätta i sitt arbete, varvid han dock måste ta
en månads tjänstledighet utan lön för varje år som han
kvarstannar i tjänst. Hans lön minskas sålunda med en
tolftedel per år, medan hans pension samtidigt stiger enligt
aktuariska beräkningsgrunder.
I det här valda exemplet, där vid 65 års ålder
tjänstemannens slutlön är 24 000 $ och pension 8 700 f>, skulle
pensionen vid 69 års ålder ha stigit till 11 900 men lönen
ha sjunkit till 14 000 alltså endast en obetydlig
mer-inkomst. Resultatet är också att ingen av de 37 högre
tjänstemän och 2 företagsledare på vilka planen har
till-lämpats har önskat stanna kvar i tjänst längre än fyra år.
Erfarenheten visar att den huvudsakliga fördelen med
Wrigley-planen är att tjänstemännen får genomgå en
anpassningsprocess, som är av både ekonomisk och
psykologisk art. Samtidigt som de gradvis anpassar sig till en
lägre inkomst, vänjer de sig också vid att vara ifrån arbetet
och uppmuntras att skaffa sig sysselsättning för sina
kommande pensionsår. Vidare får företaget möjlighet att pröva
hur ersättarna klarar sig under den pensionerades
tjänstledighetsperioder.
Planen har säkerligen även en del brister, vilka så
småningom kommer att visa sig. Kostnaderna för att hålla
äldre tjänstemän i deltidsarbete kan komma att bli väl
stora; konflikter kan också uppstå mellan dem och de
unga som får överta ansvaret i deras frånvaro. Vidare visar
det sig, vilket säkerligen är psykologiskt oundvikligt, att
den entusiasm som de yngre tjänstemännen visar för
planen mycket snabbt avtar efter 60-årsåldern och tidpunkten
för ett beslut om fortsatt tjänstgöring närmar sig (Fortune
juni 1952). sah
Västtysklands kraftförsörjning. Under 1951 utgjorde
elproduktionen 52 000 milj. kWh på en befolkning av 48
miljoner. Härav täcktes 81,2 "Vo med ångkraft och resten
med vattenkraft. Stegringen gentemot 1950 utgjorde 16,6 Vo
och var procentuellt störst för ångkraften. Genom
idrift-tagning av nya moderna ångkraftstationer sjönk den
genomsnittliga bränsleförbrukningen till 0,54 kg/kWh i
stenkolsverk (0,58 kg/kWh 1950) och till 2,87 kg/kWh i
brunkolsverk (3,02 kg/kWh 1950). Under årets sista kvartal
blev avkopplingar nödvändiga på grund av dålig
vattentillgång och samtidigt svårigheter att få fram kol till vissa
ångkraftstationer. Belastningen har hittills under 1952
stigit i långsammare takt eller med ca 10 "/o och man hyser
nu gott hopp om att klara vintersäsongen utan
avkopplingar (Elektrizitätswirtschaft juli 1952). Je
Olycksfrekvensen på reguljära flyglinjer i USA under
1951 var 0,8 dödsfall per 100 milj. personkilometer. För
bilar var motsvarande siffra 4,7.
Då tidstämpeluren slopades hos Parker Pen Co
minskades försenad ankomst med 47«%. Av personalen uttryckte
92 "Vo ökad trivsel, och endast 0,1 °/o sökte dra otillbörlig
fördel av det nya systemet.
Amerikanska järnvägar använder TV, dels för
anteckning av numret på inkommande godsvagnar, dels för
inspektion av vagnarnas undersida. Mottagaren finns i
ställverket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
