Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1952 - Metoder för undersökning av kalk och bruk, av Tor Hagerman och Heino Roosaar - Ett färgskikts tjocklek - Uppfödning av grisar med syntetisk mjölk - Nybyggen - Rekord-tanker från Götaverken, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1952
■ 771
hårdningsförloppet. Ritsningsmetod med användande av
harvliknande instrument, kulintrycksmetod och slutligen
fallkilsprincipen9 har studerats. Enligt sistnämnda idé
konstruerades "penetrören", fig. 2, som vid provningar även
visade ge de tillförlitligaste resultaten.
Denna anordning, vilken är utformad som ett rör med en
45° egg, belastas upptill med en fjäder, och röret får
intränga till olika nivåer i förhållande till en yttre hylsa
försedd med fot, placerad på putsen. Som inträngningsdjup
har använts 2, 4 och 6 mm. Samtidigt som man observerat
inträngningen till dessa nivåer har belastningen på fjädern
avlästs och omräknats till kilo. På så sätt erhållna värden
överensstämde synnerligen väl med observationer
utförda av erfaren murare. De variationer som iakttogs på
samma provplatta beror sannolikt på underlagets
växlande vattenabsorption. Starkaste växlingar förekom på
ojämnt sugande tegel. Däremot var provplattor putsade på
lättbetong och dåligt sugande betong jämförelsevis
likartade över hela ytan.
Brukets krympning har provats i ca 55 cm långa
filter-papperinfodrade kopparrännor (fig. 3). Den förbättrade
metodik med lösa gavlar och mikrometeranordningar, som
utarbetats tillsammans med S Nycander, har visat sig fylla
högt ställda anspråk på noggrannhet.
Brukets hållfasthetsprovningar skall enligt
"Kalkbestämmelserna" utföras på cylindriska provkroppar, tillverkade
enligt där angiven metod. Oaktat denna provningsmetod i
sig innebär avsevärt förbättrade avvattningsförhållanden för
bruket än vid tidigare använda förfaranden, har det dock
ansetts önskvärt att för hållfasthetsbestämningar ännu mer
närma sig puts- eller fogskiktets förhållande vid
hårdnandet. Det för vidhäftningsbestämning utarbetade förfarandet
med bortdragande av putsskiktet har S Nycander även
funnit tillämpbart för draghållfasthetsbestämning. Inträffar
brott i vidhäftningsytan kan denna omklistras och så långt
man har kunnat bedöma, utan olägenhet göras till
föremål för förnyade draghållfasthetsbestämningar av bruket.
Provplattor framställs med vanligt murmaterial (tegel,
lättbetong etc.), put jade eller sammanfogade med det bruk
som skall undersökas. Provkroppar borras ut med
diamantborr, varefter draghållfastheten bestämmes.
Litteratur
1. Hagerman, T H: Svenska kalksorter. Råmaterial, tillverkning
samt provning för byggnadsändamål. IVA Handl. nr 191, Stockholm
1946.
2. Frenxel, G: Die Rüdersdorfer Schnellprobe. Tonind. Ztg 1938
h. 34.
3. Gustavsson, K A: Stoffcentrifugering för kornstorleksanalys.
Tekn. T. 78 (1948) s. 667.
4. Lea, F M & Nurse, R W: The specific surface of fine potvders.
J. Soc. chem. Ind. 1939 h. 58.
5. Methods of chemical analysis of limestone, quicklime and
hydrated Ume. ASTM Standards, C 25—29. New York 1939.
6. Hagerman, T H & Nystöm, L: Impregnering av porösa material
med plast för mikroundersökningar. Geolog. Fören. Stockholm Förh.
1952 s. 212.
7. Hagerman, T H & Roosaar, H: Om strukturen kos några
putsbruk. Byggmästaren 31 (1952) s. 103.
8. Nycander, P: Mo-mätaren. Betong 32 (1947) s.
9. Regnmark, F: Fallkilen. Stat. Väginst. Medd. nr 57, Stockholm
1938.
Ett färgskikts tjocklek skall enligt amerikansk
rekommendation vara minst tre gånger den målade ytans
profildjup för att bli fullständigt ogenomtränglig för vatten. På
en sandblästrad stålyta bör skiktet vara minst 0,13 mm
tjockt.
Uppfödning av grisar med syntetisk mjölk försatt
med terramycin väntas öka fläskproduktionen genom att
grisarna kan tas från suggan redan 48 h efter födseln.
Härigenom har grisdödligheten kunnat minskas från 21—
33 ■% till 5 c/o, och man kan få flera och större kullar per år.
Nybyggen
Rekord-tanker från Götaverken. Detta varv levererade
den 28 juni 1952 sitt hittills största fartyg, som också är
det största i Skandinavien byggda. Nybygget (fig. 1), M/T
"Brita Onstad" om 28 850 tdw, är beställt till ett pris av,
enligt dagspressen, ca 20 Mkr. av Rederi AB Monacus,
Kungsbacka, och överträffar till storleken
valkokerifar-tyget "Kosmos III" om 25 100 tdw, som Götaverken
levererade 1947 (Tekn. T. 1947 s. 791, 954). Varvet har nu ännu
större fartyg i order, och bl.a. skall man bygga ett par
tankskepp om ca 34 000 tdw. Rederiet har tidigare låtit
Götaverken bygga flera stora tankfartyg, bl.a. M/T "Atlantic
Queen" om 23 450 tdw. Numera finns det tankfartyg av
denna storleksordning i de flesta sjöfartsnationers
handelsflottor, men då "Atlantic Queen" levererades 1948, var detta
skepp den första "supertankern".
M/T "Brita Onstad" är klassad i Lloyd’s Register och har
huvuddimensionerna:
längd överallt .................. 649’— 8" (198,03 m)
mallad bredd .................. 80’— 6" ( 24,54 m)
mallat djup .................... 44’— 9" ( 13,64 m)
medeldjupgående på sommar-
fribord ....................... 32’—lOVa" ( 10,01 m)
Skrovet är helsvetsat och har långskeppsspant såväl i
botten som sidor samt korrugerade lång- och
tvärskepps-skott. Det optiska uppmärkningsförfarandet (Tekn. T. 1951
s. 307) har tillämpats vid fartygets byggande.
Oljelasten kommer att föras i 11 center- och 12
ving-tankar med en sammanlagd rymd av 1 337 000 eng. kbf.
"Brita Onstad" är försedd med två pumprum, och
pumpförmågan är 1 550 t/h. Kapaciteten hos tankarna för
brännolja, smörjolja och färskvatten är sammanlagt 3 400 t.
"Brita Onstad" framdrives av en niocylindrig tvåtakts
enkelverkande Götaverkens dieselmotor med 760 mm
cylinderdiameter och 1 500 mm slaglängd, utvecklande 10 000
Fig. 1. M/T "Brita Onstad" (28 850 tdw, U knop), levererad
av Götaverken, -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
