Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1952 - Nybyggen - Rekord-tanker från Götaverken, av N Lll - Vattenkraftanläggning i Hell's Canyon, av G Lbg - Halvautomatiskt jaktplan, av sah - M/F »Dan», en ombyggd dansk färja för trafik Helsingør—Hälsingborg, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
772
ihk vid 112 r/m. På full last skall farten vara 14 knop.
Hjälpmaskineriet omfattar bl.a. två femcylindriga fyrtakts
enkelverkande dieselmotorer om vardera 300 ahk vid 350
r/m, direktkopplade till 200 kW generatorer. Vidare finns
en kompoundångmaskin om 165 ahk vid 450 r/m,
direktkopplad till en 110 kW generator. För drift av ångpumpar,
för uppvärmning m.m. har man två ångpannor, vardera
med 300 m2 eldyta.
Besättningen uppgår till 48 personer. Däcksbefälet har
sina hytter i däckshuset midskepps, där det också finns
matsal och salong, redarhytt, sjukhytt m.m. Maskinbefälet
åter logerar akterut i ett däckshus på popdäck, där även
befälets matsal och dagrum liksom manskapets mässar och
dagrum samt köket förlagts. Manskapet bor i enmanshytter
på huvuddäck i popen. Träinredningen i samtliga hytter
och mässar är av ek utom i kaptenens och maskinchefens
rum samt i matsalen, där mahogny använts till möbler och
panel. Fartyget är försett med en mekanisk tvättstuga med
tvättmaskin, centrifug etc. jämte tillhörande torkrum med
elektrisk uppvärmning.
Navigationsutrustningen omfattar bl.a. radar,
gyrokom-pass med automatisk styrning ("gyropilot"),
radiopejl-apparat med inbyggd gyrodotterkompass, ekolod,
centralantenn etc. Götaverkens "Loadicator" (Tekn. T. 1952 s. 247)
finnes också.
Priset för "Brita Onstad" uppges i dagspressen till ca 20
Mkr (enl. AB Götaverken). N LIl
Vattenkraftanläggning i Hell’s Canyon. I president
Trumans budget upptas nu 6 M$ för en planerad
kraftstation i Snake River vid Hell’s Canyon, på gränsen mellan
Idaho och Oregon. Totalkostnaden för hela anläggningen
inkl. kraftledningar har beräknats bli 500 M$>. Vid denna
station skall effekten bli 688 MW; genom flodens reglering
erhålls dessutom en ökning med 432 MW, vartill kommer
vid andra stationer 310 MW. Vidare erhålles fördelar
genom förbättrad kontroll av flodens flöden, segelbarhet
m.m.
Dammen skall utföras såsom en massiv valvdamm med
största höjd från grunden 220 m och dämningshöjden
183,6 m. Största grundläggningsdjup väntas bli 33 m
under normala vattenytan. Dammkrönets längd blir 528,5
m och bredd 13,7 m; största tjocklek vid botten blir 130 m.
Betongvolymen blir 3,9 milj. m3. Kylning skall erhållas
med vatten, cirkulerande i 1" rörslingor på 1,25 m
inbördes avstånd. Teknikens framsteg sedan Hooverdammen
byggdes innebär en besparing av 0,75 milj. ms betong.
Det skall bli två flodluckor med 14,6 m bredd och 18,0 m
höjd vid vardera stranden. Vattnet skall återledas till
floden genom lutande, betongklädda avloppstunnlar; dessa
får 12,7 m diameter, och sammanlagda längden blir
1 460 m.
Under byggnadstiden skall 2 830 m3/s kunna avbördas
genom tvenne oklädda omloppstunnlar med 15 m diameter.
Tunnlarna utrustas med 15 X 15 m sättluckor vid inloppen
och 12,6 X 12,6 m luckor vid utloppen.
Erforderlig schaktning beräknas bli ca 0,4 och
bergsprängning 1,2 milj. m®. Arbetet väntas ta 6—7 år; största
arbetsstyrka blir 5 000—6 000 man (Engineering
News-Record 27 mars 1952). G Lbg
Halvautomatiskt jaktplan. I USA:s flygvapen har nu
satts i tjänst det närmaste steget hittills till den
helautomatiska jaktroboten, nämligen Lockheed F-94C "Starfire",
ett allväders jaktplan med speciell uppgift att skjuta ned
bombplan på hög höjd.
Flygplanet, av vilket tidigare två versioner är i tjänst bl.a.
i USA:s kustförsvar, har raka vingar men pilformat
styrverk. Vingen har en ytterst tunn höghastighetsprofil;
framkanten är tillverkad i ett stycke av en aluminiumlegering
med utfrästa förstyvningsfjädrar. Spännvidden är 11,5 m,
längden 12,5 m, höjden 4 m och startvikten 9 t.
Motorn är en Pratt & Whitney J-48P5 (motsvarande den
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Lockheeds allväders jaktplan F-9AC "Starfire";
raketerna är monterade i en ring kring radarhöljet i nosen.
brittiska Rolls Royce "Tay") med en dragkraft av
normalt 2 800 kp, och 3 900 kp med efterbrännare. Som
start-hjälp finns två 450 kp raketer. Hastigheten anges som
vanligt till "över 600 miles per timme" och topphöjden torde
ligga i närheten av 14 000 m. Flygplanet stiger till 5 000 m
på några sekunder och till 12 000 m på mindre än 8 min.
Flygplanet har luftkonditionerad tryckkabin och
katapultstolar. Besättningen består av förare, radarskötare, och
över ett halvt ton elektronik. Med hjälp av denna styrs
fhTgplanet till målområdet med markradar, varefter
flygplanets egen radar fångar in bombplanet, styr jaktplanet
mot detta, riktar in det och avfyrar projektilerna.
Detta går antagligen så automatiskt att jaktplanets
besättning inte får veta att bombplanet är nedskjutet förrän
motsvarande ljusfläck försvinner från radarskärmen. Då
återtar besättningen manövreringen av flygplanet och tar
sig ner på flygfältet med hjälp av autopilot och automatisk
landningsutrustning. Som landningsbroms finns en
fallskärm inmonterad i stjärten.
En annan märklig nyhet innebär beväpningen. "Starfire"
är det första jaktplanet som uteslutande är beväpnat med
raketer. Tjugofyra 7 cm "Mighty Mouse"-raketer är
monterade i en ring runt flygplanets nos bakom en täckplåt,
som vid avfyrningen glider tillbaka under någon bråkdel
av en sekund för att sedan åter täcka öppningen.
Raketerna avfyras, som redan nämnts, automatiskt, en och en eller
i grupper. Ytterligare raketer kan medföras under
vingarna. En fullträff med en raket räcker för att fälla det
största bombplanet (Aviation Week 7 juli 1952; Flight
11 juli 1952; Interavia aug. 1952). sah
M/F "Dan", en ombyggd dansk färja för trafik
Helsingör—Hälsingborg. "Dan", som tidigare ombesörjt
överfarten av Lilla Bält och sedan bron där blivit färdig
använts i Öresund, var förut ångdriven. Den har på
Nakskov Skibsværft undergått en genomgående
ombyggnad särskilt med tanke på biltransporter. Av den gamla
dubbeländade ångfärjan är nu blott själva skrovet kvar.
Ångmaskinanläggningen har helt borttagits och ersatts med
två nya dieselmotorer, drivande var sin propeller för- och
akterut. Inredningen under däck har helt förnyats, likaså
alla överbyggnader. Räddningsmaterielen är också ny, och
nya livbåtar av lättmetall uppställda under moderna
dävertar. Färjan har försetts med nya utrymmen för både
den danska och den svenska tullen. "Dan" gick provtur
den 21 maj 1952 i Langelandssundet. Efter ombyggnaden
kan färjan medföra 1 000 passagerare och 40—50 bilar
eller motsvarande last järnvägsvagnar.
"Dan" (fig. 1), som tillhör Danske Statsbaner, har följan-
de huvuddata:
längd i vattenlinjen ......... 67,9 m
bredd över fendertar ........ 13,3 m
djupgående ............. ca 2,8 m
fart ........................ 11 knop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
