Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1952 - Från de tekniska högskolorna - TNC: 17. Lånord, främmande ord, citatord, av JW - Nya produkter - Färg för spricksökning - Apparat för teckning av förstorade eller förminskade bilder - Smörjmedel innehållande molybdensulfid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1952
■ 783
1 juli 1952—30 juni 1953 av civilingenjör K-A Bålström,
lektor G Meijer resp. civilingenjör T Malmheden.
Tekn. lic. B Agdur har förordnats till biträdande lärare i
elektronik från 1 september 1952. Tekn. lic. Ingvar
Svensson är tjänstledig under tiden 1 juli—31 december 1952
från befattningen som biträdande lärare i
ultrakortvågs-teknik.
KTH
Överstyrelsen har till innehavare av docentbefattning
förordnat tekn. dr Bengt Andersson och fil. dr J Nyström (1
juli 1952—30 juni 1953), dr phil. A Åslander (1 juli 1952—
28 februari 1954), fil. dr B Lindberg (1 juli 1952—31 augusti
1953) samt tekn. dr S Kihlberg (1 juli 1952—30 september
1954). Därjämte har Nyström beviljats tjänstledighet 22
september 1952—30 juni 1953.
Till docenter har förordnats tekn. dr P O Fagerholm i
fotogrammetri, tekn. dr S Lundquist i elektrodynamik,
tekn. dr Ove Pettersson i byggnadsstatik och fil. dr H
Råd-ström i matematik.
Civilingenjör H Lundberg har från 1 juli 1952 entledigats
från speciallärarbefattningen i förbränningslära II, vilken
t.o.m. 30 juni 1953 uppehälles av bergsingenjör E
Sjöstrand. Byråchef G Alm har förordnats att från 1 augusti
1952 vara speciallärare i fiskerikunskap med limnologi och
docent A Åslander att uppehålla speciallärarbefattningen i
allmän jordbrukslära med växtodlingslära t.o.m. 30 juni
1953.
K.M:t har utdelat anslag till professor E Hogner för att
delta i en mekanikkongress i Istanbul, professor B Hallert
och docent P O Fagerholm för en fotogrammetrikongress
i Washington samt professor H Alfvén för en konferens i
Rom. Professor G Wallquist har av överstyrelsen tilldelats
ett anslag ur Jernkontorsfonden för bergsvetenskaplig
forskning.
Statsrådet A Nordenstani har entledigats från
förordnande att vara ledamot av avdelningsrådet för avd. L och t.f.
generaldirektör B Fallenius förordnats till hans
efterträdare t.o.m. 31 december 1955.
TNC
17. Lånord, främmande ord, citatord ’
I fråga om ordens ursprung består vårt ordförråd av två
huvudgrupper, arvord och inlånade ord. Arvord är l.ex.
man, kvinna, by, gård, yxa, svärd, egg, sy, väva.
Granskar man de inlånade orden finner man att de med
hänsyn till stavning, uttal och böjning uppvisar olika grad
av införlivning med vårt språk. Fyra grupper, mellan vilka
dock gränsen är oskarp, skall här tas i närmare betraktande:
a) ord som så belt smält in i vårt språk att deras
främlingskap inte längre märks; oftast är det ord som inlånats
för länge sedan, t.ex. språk, kyrka, port, tegel, flagga, betala
b) ord som visserligen växt fast i språket men som genom
sin betoning eller sin ljudtyp skiljer sig från de äktsvenska
orden, t.ex. teknik, gymnastik, motor, isolator, station,
permission, departement, möblemang, passera, generös
c) ord som nödtorftigt anpassats efter våra språkvanor
och blivit fullt gångbara uttryck, men som genom sin
egenart till stavning eller annat och ofta genom sin
inotspäns-tighet i böjningen framstår som mera främmande än
b-gruppen; t.ex. lunch, gentleman, overall, chaufför, kliché,
backfisch, silo
d) ord — eller längre uttryck — som övertagits i
oförändrad form och i regel lämnas oböjda, och som i det
allmänna medvetandet uppfattas som latin, franska, tyska,
engelska osv. och inte som svenska, t.ex. lapsus, pro forma,
force majeure, pöste restante, schwung, gefundenes fressen,
copyright, fair play
Alla dessa grupper är lånord i bokstavlig bemärkelse, och
i samma mening kan de kallas främmande ord. När det i
TNC:s skrifter talas om vårt språks lånord utan närmare
precisering har emellertid däri inräknats endast grupperna
b och c, vilket torde svara mot gängse syn på saken; grupp
a uppfattas inte som lån, och grupp d inte som svenska.
Främmande ord tolkas väl i regel också snävare än a—d;
att döma av ordböcker över "främmande ord" inrymmer
man b—d, alltså lånorden i inskränkt bemärkelse jämte
grupp d.
Från den tekniska nomenklaturens synpunkt erbjuder
gruppen a inga problem av formell art, och lånorden b
och i regel även c får räknas som åtminstone acceptabla.
Däremot gör gruppen d ständiga svårigheter. I princip kan
TNC inte godkänna sådana ord i den tekniska
nomenklaturen. De är ju inte svenska och förtjänar inte att få plats
i en svensk teknisk ordlista. Ett lämpligt namn för dem är
citatord, vilket uttryck ibland fattas snävare som tillfälligt
lånade ord syftande på utländska förhållanden, t.ex.
"lord-mayor", men som förefaller användbart för hela gruppen d.
I TNC:s snart utkommande trätekniska ordlista har några
citatord fått komma med, eftersom de blivit rotfasta i
exporthandeln. För att deras egenskap av citatord skall
framhävas kommer de att sättas inom citationstecken. Sådana
ord är t.ex. "split", "battens", "scantlings", för vissa
virkestyper. Inom textilindustrin och beklädnadsindustrin
förekommer en mångfald termer med karaktär av citatord,
t.ex. "cops" (rullar), "linters" (avfall), "crëpe de chine",
"homespun", "chapeau-claque", "shorts". I TNC 14,
Färg-och lackteknisk ordlista, har ett dussin citatord samlats på
en sida för sig efter de övriga termerna; de skulle också
kunnat stå inom citationstecken bland de andra.
Grupperna c och d har ett gemensamt brett gränsområde,
där det är svårt att avgöra om orden bör betraktas som
lånord eller citatord. Vad skall man säga om sådana ord
som kindergarten, naclispiel, beige, damejeanne, baby,
yacht...? I TNC:s arbete får varje enskilt sådant fall
avgöras som en fråga för sig. JW
Nya produkter
Färg för spricksökning. Två nya färger på
petroleum-bas för upptäckande av sprickor (Tekn. T. 1951 s. 136)
har utexperimenterats i Storbritannien. Den ena, kallad
Supramor, är magnetisk och används vid provning av
material som kan magnetiseras. Produkten saluförs i 13 olika
typer med svart, röd eller vit färg. Den andra, kallad
Glo-Mor, är avsedd för provning av lättmetall och andra icke
magnetiska material, såsom austenitiskt rostfritt stål och
plast. Den innehåller ett ämne som ger stark grön
fluorescens i ultraviolett ljus.
Tillverkare är Manchester Oil Refinery Ltd, Manchester.
Apparat för teckning av förstorade eller förminskade
bilder. Som hjälpmedel för dekorationsmålare,
mönsterritare, tillverkare av neonskyltar, reklamtecknare och
arkitekter har man konstruerat en projektionsapparat, kallad
Megamic, med vilken originalbilder upp till 16 X 17 cm
kan förstoras och bilder upp till 20 X 24 cm kan
förminskas. Även föremål med dimensioner upp till ca 20 X 20
cm kan läggas in i förminskningsschaktet. Projektionen
sker i mörkt rum mot en vägg eller skärm på vilken
rit-papper spänts upp.
Megamic visades på S:t Eriksmässan av Gösta Lannér,
Stockholm. Apparaten kostar 550 kr.
Smörjmedel innehållande molybdensulfid (Tekn. T.
1952 s. 66), enligt uppgift lämpliga vid höga tryck, är nu
tillgängliga i två former kallade Molycote typ Z och typ G.
Den förra produkten är ett pulver av ren
molybdendisul-fid, som gnids in i glidytorna före sammansättningen, den
senare är ett konsistensfett försatt med molybdendisulfid.
Smörjmedlen rekommenderas särskilt för inkörning av
maskiner och pressverktyg och för smörjning vid formning
och dragning av metaller, när trycket härvid blir så högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
