Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1952 - Böcker - Centreless grinding, bd 2, av H Lindberg - »Arbete i grustag» - Hänt inom tekniken - The National Radio Show - Sverige—Amerika Stiftelsens stipender - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Centreless grinding, bd 2. Arthur Scrivener, Birmingham
1950. 114 s., 285 fig.
Andra bandet av denna utmärkta handbok i dubblös
slipning behandlar de nyheter som framkommit på området
sedan den första volymen gavs ut (Tekn. T. 1946 s. 792).
I bokens första avdelning ges en del exempel på olika
till-lämpningar av och användningsområden för dubblös
slipning, t.ex. ändslipning, slipning av tunna trådar (trådar
med 0,075 mm diameter har slipats med framgång),
slipning av glas och plast m.m.
Scriveners nya maskiner, bl.a. de halv- och helautomatiska
kamstyrda maskinerna för insticksslipning, beskrivs,
liksom de många olika utföranden av anordningar för
ämnes-frammatning, som kommer till användning vid dessa
maskiner.
Bokens sista avsnitt är kanske det intressantaste. Det
innehåller 61 produktionsexempel med bilder av den
använda maskinen, slipskive- och frammatningsarrangemang
samt data om material, slipskiva, toleranser och
bearbetningstid.
Intresserade kan kostnadsfritt erhålla handboken från
utgivaren. H Lindberg
"Arbete i grustag" har K. Arbetarskyddsstyrelsen kallat
sina anvisningar nr 15 som handlar om skydd mot
yrkesfara vid arbete i grustag. I det 15-sidiga häftet påpekas
först anledningarna till olycksfall i grustag och vem som
är ansvarig. I 32 punkter anges sedan förebyggande
åtgärder vid skötseln av grustag, fickor, maskiner och redskap,
bryggor m.m.
Hänt inom tekniken
The National Radio Show. I London har sista veckan i
augusti och första veckan i september 1952 pågått den
årligen återkommande radioutställningen, som nu nästan
belt gick i televisionens tecken. Ett trettiotal firmor visade
sina alster och ett par hundra TV-mottagare har varit i
gång. I en särskild "Television Avenue" har de olika
TV-mottagarfabrikaten varit uppställda sida vid sida, och
publiken har här fått tillfälle göra jämförelser.
Man lägger bl.a. märke till att engelsmännen inte tillverkar
bildrör med större effektiv skärmdiameter än ca 42 cm;
vanligast förekommer rör med 30 eller 35 cm
skärmdiameter. För större bildytor användes projektionsprincipen
(Tekn. T. 1951 s. 89). Så länge bildytorna inte är större än
ca 50 X 50 cm är bilderna ganska bra, men vid större bild
ytor blir de ljussvaga och oskarpa. Det förra är belt
naturligt en följd av ljusförlusterna i optiken, men oskärpan
beror nog främst på det låga linjetalet. Trots
405-linjers-systemet är annars bilderna mestadels mycket kontrastrika
och återger detaljer och nyanser mycket bra.
Televisionen förekommer på utställningen även i andra
former: man kan studera arbetet i en TV-studio, man kan
se hur en TV-kamera är uppbyggd och man kan få en
uppfattning om det absolut senaste inom TV-tekniken,
nämligen undervattens-TV (Tekn. T. 1951 s. 164). Vidare
demonstreras en vagn vari inbyggts utrustningar för
lokalisering av TV-mottagare. Vagnen är främst avsedd för de
lokala myndigheterna, vilka härigenom får möjlighet att
upptäcka tjuvtittare. Vagnen har tre pejlantenner, som
förmår känna det magnetiska fältet från
linjeavsöknings-spolarna i den eftersökta TV-mottagaren; härigenom kan
riktningen till mottagaren bestämmas.
På radioområdet visas främst ett otal mottagare, men även
mycket annat. I en bassäng seglar radiostyrda båtar
omkring. Brittiska armén visar en helt ny
fjärrförbindelseanläggning, arbetande med riktade radiovågor. Sändare och
mottagare, i samma station, har var sin antenn (bestående
av dipol, reflektor och parabolisk reflektor) placerade
bredvid varandra. Anläggningarna kan användas på
avstånd motsvarande ungefär optisk sikt; samtidigt kan över-
föras en talkanal och upp till åtta telegrafikanaler.
Anläggningarnas bärvågsfrekvens är ca 5 000 Mp/s.
Brittiska flygvapnet demonstrerar några
radaranläggningar av äldre modell, en radiokompass med en ny inbyggbar
ramantenn, en mottagaranläggning för hyperbelnavigering
osv. En intressant nyhet är en radiohöjdmätare för
flygplan. Den arbetar enligt frekvensmoduleringsprincipen
inom frekvensbandet 4 200—4 400 Mp/s och kan mäta flyg-,
höjder från ca 1 500 m ned till noll med en uppgiven
noggrannhet av ca ± 0,6 m, eller ± 3 °/o.
Mycket annat finns att se på denna, enligt arrangörerna,
världens största radioutställning. Fackmannen reagerar
emellertid för att utställningen huvudsakligen vänder sig
till den breda allmänheten, dvs. köparna av radio- och
televisionsmottagare. Det hade varit roligt om den
vetenskapliga sidan av teletekniken hade fått något större
utrymme.
Sverige—Amerika Stiftelsens stipendier kan sökas
av-svenska medborgare, som ämnar bedriva avancerade
studier i USA eller Kanada under 1953. För studier i USA kan
bl.a. följande stipendier påräknas: elektroteknik 1 000 $,
mekanik eller ekonomi 2 000 bergsindustri 1 500
teleteknik 2 000 $, flygteknik 1 000 $ samt eventuellt bilteknik
2 000 f>. Sökande bör ha examen från svenskt universitet
eller högskola eller därmed jämbördig kompetens.
Hos Stiftelsen kan även sökas amerikanska stipendier, vilka
avser fria studier samt i många fall även fritt uppehälle
vid amerikanskt college eller universitet under ett läsår.
Ansökningstiden för samtliga stipendier utgår den 15
oktober 1952. Ansökningsblanketter erhålles mot 2 kr. från
Sverige—Amerika Stiftelsen, Grevturegatan 14, Stockholm
Ö, tel. 62 25 63.
Professor Henrik Kreüger, preses i överstyrelsen sedan
dess tillkomst 1 juli 1947, har med utgången av juni 1952
frånträtt detta uppdrag. Vid Överstyrelsens
plenarsammanträde i juni bragte dess ledamöter honom sin hyllning
genom att överlämna en personlig gåva. Härjämte
överräcktes en av ett stort antal industriföretag saminanskjuten
penninggåva, avsedd till ett porträtt av Kreüger, att
upphängas i Överstyrelsens lokaler, samt till främjande enligt
hans anvisning av någon gren av teknisk undervisning.
Till preses efter Kreüger har K.M:t för tiden 1 juli 1952—
30 juni 1955 förordnat överdirektör Nils H Magnusson.
Överstyrelsen har framlagt förslag till
författningsändringar i anledning av den beslutade omorganisationen av
utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer; bl.a.
föreslås examenstiteln civilingenjör även för
utexaminerade från avd. L.
CTH
Till professor i textilmekanik har från 1 september 1952
utnämnts tekn. dr S Löfgren, med tillstånd att samtidigt
kvarstå som föreståndare för Textilinstitutet i Borås. För
tiden 1 juli 1952—30 juni 1953 har civilingenjör A
Svenne-rud förordnats att uppehålla professuren i praktiskt
skeppsbyggeri, överingenjör Karl Magnusson i kemisk
apparatteknik, docent B Smith i organisk kemi och civilingenjör
L Rönnmark i byggnadsekonomi och
byggnadsorganisation. Rektor O Sjöstrand, rektor S Nydell, Mrs Leona Wall- /
man och lektor A Wahlund har förordnats att uppehålla
rektor G Hössjers professur i matematik under tiden 15
september 1952—30 juni 1953.
Tekn. lic. B Lindquist uppehåller befattningen som
observator i elektronik 1 juli 1952—30 juni 1953 och
civilingenjör E Elgeskog befattningen som laborator i mekanik
15 augusti 1952—30 juni 1953.
Speciallärarbefattningarna i byggnadshygien, läran om
maskinelement II och kylteknik uppehälles under tiden
Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
