Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 30 september 1952 - Det vällyckade flygplanet, av B Bjurströmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1952
■ 795
Det vällyckade flygplanet
629.135
Under de fyrtioåtto år som gått sedan bröderna Wrighfs
flygning vid Kitty-Hawk, har flygtekniken genomgått en
successiv utveckling från primitiva tygklädda biplan till
dagens komplicerade reaktionsdrivna helmetallflygplan.
Bröderna Wright byggde och flög sitt flygplan
framgångsrikt, därför att de hade förmåga att se flygplanet som en
helhet, de såg de element som flygplanet består av i
relation till varandra, och gav varje element sin rätta betydelse
samt förbisåg icke någonting.
Ehuru problemet att i dag skapa en lyckad flygplantyp
har blivit oerhört mycket mera komplicerat, har dock de
mest lyckade flygplanen tillkommit genom att problemet
angripits på samma sätt. Det lönar sig inte att vara alltför
teoretisk eller matematisk, eller att bara rita, lika litet som
att endast förlita sig på personligt omdöme. Den lämpliga
kombinationen av alla dessa metoder och många andra är
nödvändig. Allteftersom problemen blivit allt svårare att
lösa, har också förmågan att lösa dem utvecklats genom
långt gående specialisering. Systematisk analys har fått
ersätta intuition.
Målsättning
Målet är att med den begränsning av resurserna som
föreligger skapa fram ett så stort antal och så bra flygplan
som möjligt till ett minimum av kostnad. Goda flygplan
serietillverkas under lång tid och i stora serier.
Konstruktionens kvalitet är hög på ett bra flygplan, vilket är
resultatet av en korrekt avvägning, beroende på en noggrann
opartisk teknisk analys parad med omdöme och sunt
förnuft, med andra ord samma praktiska angrepp av
problemet som bröderna Wright använde för fyrtioåtta år sedan.
Följande förutsättningar bör förefinnas och är väsentliga
för konstruktion och produktion av tjänstedugliga
flygplan:
gynnsamma förutsättningar — arbetet måste försiggå i en
miljö och atmosfär, i vilken effektivitet kan utvecklas;
riktigt typval grundat på sund specifikation;
hög kvalitet på detaljutformning och detaljkonstruktion;
grundlig utprovning och utveckling;
fullföljande av typutvecklingen;
vidareutveckling i typ varianter;
riktigt val av tidpunkt för framtagande av nya typer;
anpassning till oförutsedda händelser.
Gynnsamma förutsättningar
Vad som framför allt gör att ett projekt blir ett lyckat
flygplan är uppdragsgivarnas entusiasm; icke falsk
entusiasm spelad för effektens skull — sådant genomskådas
förr eller senare — utan sådan entusiasm som grundar
sig på övertygelse att projektet är sunt. Förtroendet måste
spridas på andra, och de som först måste vara övertygade
är de som satsar kapital på flygplanprojektet, antingen de
nu är staten eller privata företagare. Förtroendet måste
vara tillräckligt även under oundvikliga perioder av
svårighet.
Det är ofta lättare att bygga ett provflygplan än att få
det i serietillverkning. Orsakerna därtill är många, men
den viktigaste är att utprovnings- och
tjänsteprovsperio-derna måste drivas tillräckligt långt innan flygplanet kan
bedömas vara lyckat. Det är tyvärr också så att den
tidpunkt då svårigheterna är som störst sammanfaller med
den då finansieringen är som mest ansträngd, såsom
framgår av fig. 1.
Sammandrag av föredrag av A E Raymond i Royal Aeronautical
Society den 10 september 1951-
Många lyckade flygplan har skapats under svåra
förhållanden tack vare att en god anda har hjälpt till att
övervinna svårigheterna. Man kan dock med säkerhet
konstatera att ett mera effektivt arbete presteras, om
fabriksanläggningar och konstruktionskontor är rätt planerade
och utrustade, så att exempelvis varje man har tillräcklig
golvyta och att ventilation m.m. har en viss standard.
Konstruktionskontoret skall vara nära beläget intill
mallkontor, attrapprum, provrum och experimentverkstad.
Det är inte tillräckligt med att ha ett erforderligt antal
kunniga tekniker till förfogande, utan varje mans
prestationsförmåga måste utnyttjas. Vad som väsentligen
inverkar på deras prestationsförmåga är den anda som råder
och det organisatoriska förhållande i vilket de står till
varandra. En god anda kompenserar ofta en dålig
organisation, men varför belastas av en onödig svårighet?
Konstruktionsavdelningens organisation (samma är
tilllämplig även inom andra grenar av verksamheten) måste
vara sådan att den medger koordinering dels efter
specialitet och dels efter flygplantyp. För varje
konstruktionsgrupp svarar en konstruktionsgruppchef, t.ex. för all
hydraulik inom alla flygplantyper. För varje flygplantyp
finnes sedan en typledare, som samordnar arbetet inom
de olika konstruktionsgrupperna.
Mycken diskussion har förts omkring detta
organisationsproblem och vissa hävdar att konstruktionskontoret skall
delas upp i skilda kontor för varje flygplantyp. Det
väsentliga är emellertid att organisationen är klart definierad,
eftersom ingen kan tjäna två herrar. A andra sidan kan en
man tjäna två herrar, när det gäller två skilda och klart
definierade arbetsuppgifter. Konstruktionschefen kan ha
en administrativ assistent och en assistent för
konstruktiva frågor, om blott vars och ens av dessa assistenters
befogenheter är definierade.
Med flygplanens ständigt ökande komplicering har följt
större specialisering. Behovet av allmänkännedom
kvarstår, och mycket kan göras för att sådan upprätthålles.
Detta har betydelse när någon behöver delegeras till
specialuppdrag eller när det gäller exempelvis samarbete
mellan konstruktion och produktion och båda parterna skall
bringas att förstå varandras synpunkter.
Typval
De två dominerande frågorna är: vad är behovet och vad
är möjligt? Den senare frågan bör kompletteras med vad
som skall byggas med hänsyn till vad som är möjligt. För
att sammanställa fordringarna för exempelvis ett militärt
flygplan fordras förmåga att kunna utnyttja erfarenhet,
analytisk förmåga och omdöme hos personer med den
mest varierande specialitet. Den typ av jaktplan som
behövs om fem år beror inte endast på då tillgängligt
material, motorer, radar och beväpning, utan också på de
KAPITALBEHOV
^y
PRODUCERADE FLYGPLAN
Fig. 1. Ekonomiska samband i flygplanproduktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
