Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1952 - Nybyggen - Tankfartygsbyggen på Uddevallavarvet, av N Lll - Undervattensreaktor, av sah - Vattenkraft för aluminiumindustrin, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. oktober 1952 821
Fig. 1. M/T "Glimmingehus"
(16 230 tdw, U*/i knop),
byggd i Uddevalla.
Tankfartygsbyggen på Uddevallavarvet. Den 1 juli 1952
levererades M/T "Glimmingehus" till Trelleborgs
Ångfar-tygs-AB, Trelleborg, och följande dag sjösattes M/T "Astrid
Elisabeth", beställd av A/S D/S Mathilda, Bergen, båda i
storleken 16 200 tdw och klassade i Lloyd’s Register.
"Glimmingehus" (fig. 1) har följande huvuddimensioner m.m.:
längd överallt ............. ca 526’—0"
mallad bredd .............. 64—0"
mallat djup ............... 38’—3"
djupgående ............... ca 29’—9"
motsv. dödvikt ............ ca 16 230 eng. t
lasttankskapacitet .......... ca 740 000 eng. kbf
rymd av torrlastrum ....... ca 30 000 eng. kbf "grain"
framdrivningsmaskineri .... en MAN sjucylindrig
dieselmotor, 6 300 ahk vid 115 r/m
kontrakterad fart .......... 14V2 knop
Skrovet är helsvetsat och byggt med två genomgående
långskeppsskott, liksom tvärskeppsskotten i korrugerat
utförande. För pumpning av lastolja finns fyra pumpar,
varje med en kapacitet av 390 t/h vatten, fördelade på två
pumprum.
Manskapet bor huvudsakligen i enmanshytter, liksom
övriga hytter försedda med S-man klimatanläggning (Tekn.
T. 1951 s. 724).
M/T "Astrid Elisabeth" (fig. 2) har samma huvuddata som
"Glimmingehus" med undantag av att längden överallt är
något större, ca 532’—0" (enl. Uddevallavarvet AB). N Lll
Undervattensreaktor. Vid Oak Ridge National
Labora-tory har satts i drift en lågeffekt-atomreaktor, där det
vanliga skyddshöljet av betong har ersatts av en
vattenbassäng, där reaktorn är nedsänkt.
Bassängen är 12 m lång, 6 m bred och 6 m djup. Den kan
med aluminiumportar uppdelas i sektioner, som kan
torrläggas för instrumentbyte eller reparation, medan
reaktorn med hjälp av en brokran är flyttad till en annan del
av bassängen.
Hela anläggningen har kostat endast 200 000 $, varav en
fjärdedel utgör kostnaden för själva reaktorn. Reaktorns
effekt är 10 kW och maximala flödet uppgår till 100 000
milj. neutroner per cnrs (Scientific American juli 1952
s. 35). sah
Fig. 2. M/T "Astrid Elisabeth" (16 000 tdw, UV2 knop)
löper av stapeln på Uddevallavarvet. Ett par av de från
USA inköpta kraftiga bäddkranarna kan man också se på
bilden.
Vattenkraft för aluminiumindustrin. Råmaterialet till
aluminium, bauxiten, finns huvudsakligast i de tropiska
och subtropiska zonerna; av 4 kg bauxit erhålles 1 kg
aluminium. Låga transportkostnader och billig energi är
grundvillkor för aluminiumframställningen. För
närvarande erhålles bauxit från Brittiska Guyana; nya fabriker
kommer att få materialet från Jamaica via
Panamakanalen. Erforderlig kryolit erhålles från Grönland, flusspat
från Newfoundland; även övriga hjälpmaterial erfordrar
transport över haven.
Förbrukningen av aluminium har årligen växt med 9 °/o.
Av vad som framställes i Kanada exporteras 85 °/o. Näst
tidningspapper och andra skogsprodukter samt vete och
nickel är aluminium Kanadas största exportartikel.
Det åtgår ca 20 kWh för att framställa 1 kg av metallen.
Aluminiumindustrin i Kanada har därför orsakat
betydande vattenkraftanläggningar, först vid Shawinigan-fallen i
S:t Maurice-floden i Quebec, sedermera vid
Saguenay-flo-den i samma provins och senast vid två nya stationer i
Peribonka-floden.
Man har nu sökt sig till British Columbia, vars
utbyggbara vattenkraft uppskattas till 8 000 MW, varav ca 10 °/o
har tagits i anspråk. Staten är känd för sin på
skogrikedomen grundade trä- och pappersindustri samt för sin
storslagna naturskönhet.
Där bygger man nu i Kitimat världens hittills största
aluminiumsmältverk. Första delen av det kommer att kosta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
