Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1952 - Hur borrningstekniken har förbättrat bergbrytningen, av Yngve Hagerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. oktober 1952
833
Hur borrningstekniken
har förbättrat bergbrytningen
Bergsingenjör Yngve Hagerman, Stockholm
Bland de faktorer som inverkar på
brytningsmetodernas modifiering och utveckling intar
borrningstekniken en framskjuten plats. Under
senare år har väsentliga förbättringar
åstadkommits inom olika grenar av borrningstekniken. Det
kan därför vara av intresse att söka belysa, hur
dessa förbättringar inverkat på
brytningsmetodernas modifiering och utveckling.
Inflytandet av dessa förbättringar på
brytningsmetoderna torde huvudsakligen sammanhänga
med förändringen av kostnaden att borra ett hål
av bestämt djup och diameter på viss plats eller
inom visst utrymme och i viss riktning,
förändringen av skillnaden mellan kostnaden att borra
ut en viss volym vid ett borrhåls mynning
jämfört med samma volym vid dess botten och
förändringen av relativa kostnaden att borra hål av
samma djup men med olika diametrar.
Inverkan av borrningskostnadernas förändring
på brytningsmetodernas modifiering och
utveckling beror i sin tur på hur malm- eller
mineralutvinningens övriga kostnadselement samtidigt
förändras. Den förbättrade borrningsteknikens
inverkan på brytningsmetodernas modifiering
och utveckling bestämmes även av att
brytningsarbetet måste bedrivas under säkrast möjliga
betingelser.
Borrningsteknikens utveckling
På hammarborrmaskinernas utveckling har AB
Atlas Diesel till stor del i samarbete med
borr-stålsfabrikanterna nedlagt ett banbrytande
arbete. Handvridna maskiner har ersatts av
självrote-rande. Härigenom har borrsjunkningen ökats och
borrningsarbetet underlättats. Kolstål har
ersatts av legerade stål och dessa i sin tur av stål
med hårdmetallskär, särskilt vid arbete i hårdare
bergarter.
Genom införandet av hårdmetallskäret ökades
borrsjunkningen och man fick en nära nog
konstant håldiameter. Detta skär är emellertid
särskilt känsligt för hårda slag och nöts fort, om
levande kraften i varje slag är stor. På grund
härav ledde utvecklingsarbetet med
hårdmetall-skären till maskiner med lägre kolvvikt och, för
kompensation härav, högre slagantal. Samtidigt
622.233
framstod önskemålet att utnyttja borrskärets
minskade förslitning genom att öka
matningslängden. Genom båda sistnämnda faktorer
aktualiserades den tidigare utexperimenterade
knämatningen, vilken tidigare ej slagit igenom,
emedan maskinerna var för tunga. Med
hårdmetall-skären har sålunda genomgående lättare
maskiner införts. De på pelare monterade
tele-skopmatade maskinerna har ersatts med
knä-matningsmaskiner av efter olika förhållanden
lämpade typer och med en särskild
matningsanordning för borrning av brant uppåtriktade hål
vid t.ex. stigortsdrivning.
På grund av den nära konstanta håldiameter,
som erhålles vid borrning med hårdmetallskär,
har en förskjutning ägt rum mot klenare
borr-stålsdimensioner. Sålunda har 1" stål till
övervägande del ersatts av W stål, och för särskilt
hårdborrade men relativt lättskjutna bergarter
har man börjat övergå till stål. I
standardserien är borrstålslängderna en multipel av 800
mm och skillnaden i intill varandra liggande
skärdiametrar är 1 mm. Första borren i 1",
och stål är resp. 42, 34 och 27 mm.
På grund av ökad borrsjunkning och
matningslängd och framför allt på grund av den lättare
och lättrörligare utrustningen har
bruttoborr-ningseffekten ökat väsentligt, vilket tillsammans
med minskade borrtransporter och
borrskärpningar m.m. nedbringat den totala
borrningskostnaden för ett borrhål trots den högre
borr-stålskostnaden. Borrskärets långsammare
förslitning resulterar i mer oföränderlig
borrhålsdiameter och borrsjunkning, vilka tillsammans
medför minskad ändring av kostnaden per
borrhålsvolym med djupet.
Här berörda förhållanden modifierar
brytningsmetoderna på så sätt att borrhålen lättare kan
avsättas i för berglossningen lämplig riktning, att
laddningarna kan koncentreras bättre, där de
bäst behövs, dvs. mot borrhålens botten, att
laddningarna i övrigt kan spridas i flera borrhål
ledande till mindre skutskjutning, och att
borrhålen kan göras djupare.
Allt detta leder till en förbättrad total
berglossning per kg sprängämne och per borrmeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
