Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1952 - Hur borrningstekniken har förbättrat bergbrytningen, av Yngve Hagerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
834
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Dessa möjligheter har även utnyttjats vid
ort-och stigortsdrivning, särskilt genom en vidgad
användning av olika kombinationer av
omväxlande laddade och oladdade hål för uppskjutningen.
Härigenom har förbättrade indrifter kunnat
erhållas.
Med hårdmetallborrningens införande har
fördelarna av att använda lösa borrskär till
hammarborrmaskiner i viss mån försvunnit. I
dagbrott, där man kan använda långa borrstål, och
där man — om produktionen är stor och
lastningen därigenom starkt mekaniserad — har
anledning borra grova hål, torde dock lösa borrskär
vara berättigade. I Kirunas dagbrott, där
sistnämnda förutsättningar är särskilt utpräglade,
har man också sedan länge — före det fasta
hårdinetallskärets införande — använt lösa
borrskär.
Tidigare nämndes att hårdmetallborrningen lett
till nära konstant håldiameter. Denna fördel
kunde av utrymmesskäl utnyttjas endast i
begränsad omfattning under jord. Härigenom fick
de försök som redan tidigare utförts med
skarvade borrstänger ökad aktualitet. Det gällde att
få fram skarvar som höll och som gav minsta
möjliga försämring av borrsjunkningen.
Gängade skarvar av olika utförande har ej givit önskad
hållbarhet. Man har i stället försökt med lösare
skarvförbindningar, där stångändarna endast
pressas mot varandra genom maskinens
matningstryck, och vridningskraften upptas av t.ex.
en sexkanthylsa eller bajonettfattning. Atlas
Diesel har fått fram en skarv med bajonettfattning,
vars hållbarhet sägs vara betydligt bättre än
gängad skarv.
För borrning av långhål med skarvstänger
utprovar Atlas Diesel en långhålsmaskin (4"
drifter) med typbeteckningen BBC-41SB. För
kompensation av borrsjunkningsförlusterna på grund
av skarvarna har denna maskin gjorts kraftigare
än de vanliga typerna; kolvdiameter 100 mm i
stället för 55—75 mm. Vidare är den utrustad
med kedjematning för 1,6 m matningslängd. För
skarvstångstålet finns skärdiametrar av 36, 39
och 42 mm. Den ekonomiska gränsen för
borrning med denna utrustning anses ligga vid 15—
20 m.
En annan faktor, som ökat
hårdmetallborrningens fördelar och även vidgat dess
användningsområde, är det på senare tid framkomna
fjäderstålet. Det är ett böjligt plattstål av dimension
1 X 0,5", försett med hårdmetallskär samt med
rektangulärt hål för vattenspolningen. Detta stål
tillverkas av Fagersta och Hellefors Bruks
Aktiebolag i längder upp till 6—8 m.
Längder från 2—4 m med skärdiameter 32 mm
i den vanliga serien, dvs. med 0,8 m längdökning
och 1 mm diameterminskning, finns nu i
standard upp till 5,6 m. Stålet har provats vid flera
gruvor. Någon minskning av borrsjunkningen,
som man lätt kunde tänka sig, har ej
konstaterats. Möjligheten att kunna borra längre hål i
trånga utrymmen under sådana förhållanden
innebär en uppenbar fördel.
I utrustningen för hammarborrmaskinerna
ingår numera också flera typer av borrvagnar. På
dessa har kedjematade maskiner monterats för
borrning i dagbrott av grova borrhål med
uppemot 60—70 mm diameter. Det finns sådana
vagnborrmaskiner avsedda för borrning av såväl
enbart vertikala hål som både vertikala och
lutande hål. Vidare håller en borrvagn för
underjordsbruk på att utprovas. Den är försedd med
två i alla leder var för sig rörliga armar med
kedjematning, på vilka vanliga RH-maskiner kan
monteras. Den sköts av en man. Med denna
maskin kan hål uppborras t.ex. solfjäderformigt i
ett plan.
I detta sammanhang kan det vara lämpligt att
erinra om de vid drivningen av större
kraftverkstunnlar o.d. sedan länge använda borr
ställningarna i en eller flera våningar. De är flyttbara
genom spårbundet montage eller montage på
gummihjul eller larvfötter. Ibland görs
borrplanen uppfällbara, så att grävskopor och lastbilar
kan passera igenom. Mindre borrställningar
monteras ofta på lastbilar. Sådana borrställningar
skulle givetvis kunna komma i fråga för
upp-borrning i flacka fyndigheter med stor
mäktighet. De används också i USA för detta
ändamål13.
För diamantborrmaskinerna har utvecklingen i
stort sett varit följande. Allteftersom
diamantborrningen mer och mer togs i bruk för
undersökningsarbeten utvecklades denna
borrningsteknik successivt, vilket gjorde att den i Sverige
för drygt tio år sedan försöksvis även
utnyttjades för borrning av långa spränghål. Resultaten
var så lovande att diamantborrmaskiner mer och
mer tagits i bruk för detta ändamål, vilket givit
nya impulser till förbättringar av
borrningsutrustningen.
Svenska Diamantbergborrnings AB har i hög
grad bidragit till förbättringar inom denna del
av borrningstekniken och detta företags
utrustningar torde vara de i Sverige mest använda. De
för underjordsbruk speciellt avsedda
tryckluft-drivna maskinerna är i detta sammanhang mest
aktuella. De olika typerna har utvecklats mot
ökande varvtal. Den mest använda typen är
X-U-maskinen med ett alltefter bergartens hårdhet
reglerbart varvtal från 500—2 500 r/min och
med en uppgiven luftförbrukning av högst 7
m3/min.
Borrkronans tryck hålles genom en
slirkopp-ling automatiskt konstant. Det kan regleras med
handratt och avläsas på manometer. Genom den
automatiska inställningen av borrtrycket efter
varierande borrmotstånd har slitningen på
borrkronan kunnat nedbringas avsevärt. Med denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
