Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1952 - Hur borrningstekniken har förbättrat bergbrytningen, av Yngve Hagerman - En obemannad gräsklippare - Flytande bränsle och kemikalier ur stenkol, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. oktober 1952
839
väg att omstöpas på grund av
långhålsborrning-ens utveckling. Vid underjordsbrytningen tar det
särskilt lång tid att omforma en brytningsmetod
på grund av de eftersläpningar som redan
utförda tillredningsarbeten för med sig. Man har dock
anledning förmoda, att inom en snar framtid
utnyttjandet av långhålsborrningens fördelar
genom modifiering av vissa brytningsmetoder, på
sätt som här har antytts, kommer att öka.
Litteratur
1. Pettersson, S fi: Storskottsprängning frän grova borrhål. Tekn.
T. 68 (1938) s. B 17.
2. Ryd, E: Moderna bergborrmaskiner. Jernk. Ann. 119 (1938) s. 467.
3. Ekstam, T: Några nyare rön beträffande borrning och
sprängning vid gruvdrift. Jernk. Ann. 122 (1941) s. 441.
4. Lidén, A: Malmbrytning under jord med användande av djupa
spränghål. Tekn. T. 71 (1941) s. B 17.
5. Rudberg, H: Pallbrytning i dagbrott inom cement- och
skifferindustrin. Tekn. T. 73 (1943) s. B 17.
6. Widén, C-A & Haglund, W: Bergborrning med
hårdmetall-barrar. Tekn. T. 75 (1945) s. 533.
7. Serninc, B: Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor. Tekn.
T. 75 (1945) s. 537.
8. Hjortzberg-Nordlund, B: Några synpunkter på nutida
gruvbrytning. Meddelande från Jernkontorets Gruvbyrå nr 28, 1945.
9. Anestad, S: Rationaliseringssträvanden vid svenska gruvor.
Jernk. Ann. 127 (1946) s. 319.
10. Stigzelius, H: Finlands gruvhantering. Tekn. T. 76 (1946) s. 365.
11. Mogensen, F: Malmbrytning med diamantborrade spränghål i
Nordamerika. Tekn. T. 76 (1946) s. 1001.
12. Ryd, E: Hårdmetallskär för bergborrning. Jernk. Ann. 128 (1947)
s. 373.
13. Dalhammar, S: Gruvbrytning i USA. Tekn. T. 77 (1947) s. 33.
14. Didrinc, C O & åberg, S: Borrning med stål- och
hårdmetall-borrar vid olika typer av bergborrmaskiner. Tekn. T. 77 (1947) s. 359.
15. Wallin, K G: Nedtagning av taket i Saxbergets gruva. Tekn. T.
78 (1948) s. 745.
16. Carlström, C G: Indriften vid ortdrivning med hårdmetallborr.
Tekn. T. 78 (1948) s. 821.
17. Ekstam, T, Frænkel, K H & Ryd, E: Bergborrning med
hårdmetallskär. Jernk. Ann. 130 (1949) s. 253.
18. Langefors, U: Minskning av markskakningar vid sprängning.
Tekn. T. 79 (1949) s. 141.
19. Ryhre, G & Kallin, Ä: Bergborrning med hårdmetall och dess
ekonomi. Tekn. T. 79 (1949) s. 553.
20. Eklöf, B: Sprängningsarbeten och dammbyggnad vid
Harsprånget. Tekn. T. 79 (1949) s. 561.
21. Ahlström, R: Sprängning av avloppstunneln för Hjälta
kraftverk. Svenska Vattenkraftföreningens Publikationer nr 410 (1949: 9).
22. Janelid, I: Svenskt utvecklingsarbete för borrning och
sprängning. Föredrag vid NIM 4 i Helsingfors juni 1951.
23. Thomæus, I: Utbyggnaden av Bodåsgruvan. Tekn. T. 81 (1951)
s. 589.
24. Janelid, I: Pallbrytning i dagbrott. Tekn. T. 81 (1951) s. 943.
25. Ekstam, T & Ryd, E: Bergborrning med hårdmetallskär. Jernk.
Ann. 132 (1952) s. 41.
26. Chabot, L S, Jr: Diamond drill blasthole stoping at the Book
Mine, Menominee Range, Michigan — Progress Report. Min. Techn.
12 (1948) h. 1 T. P. 2305.
27. Clarke, V II & Beall, J V: Blasthole stoping evaluated. Min.
Engng 1 (1949) h. 1 Section 1 s. 15.
28. Hopper, Ch.: Diamond drills excavate channel. Min. Engng 1
(1949) h. 6 Section 1 s. 26.
29. Rotary rig drills blast-holes faster. Engng & Min. J. 150 (1949)
s. 122.
30. E I du Pont de Nemours & Co: Blästers’ Handbook. Wilmington
1949.
31. Lutjen, G P: Jet-piercing hand blowpipe can mean faster
drill-ing at tower cost. Engng & Min. J. 151 (1950) juli s. 74.
32. Little, W W: Radial blastholes for drilling an irregular ore
body. Min. Engng. 2 (1950) s. 463.
En obemannad gräsklippare av amerikansk
konstruktion behöver man bara köra runt gräsmattan en gång;
därefter stvr den sig själv längs den oklippta delen med hjälp
av ett känselorgan.
Flytande bränsle
och kemikalier ur stenkol
665.581.2
Den organisk-kemiska storindustrins genombrott kom i
och med utnyttjandet av koks- och gasverkens
biprodukter som är aromatiska organiska föreningar erhållna ur
stenkol. Industrins behov av dessa ämnen har ständigt
vuxit och tillgången på dem börjar nu tryta genom att de
mängder av dem som kan tillverkas bestäms av efterfrågan
på huvudprodukterna koks- och stadsgas. Denna har inte
stigit lika snabbt som förbrukningen av aromatiska
organiska föreningar (jfr Tekn. T. 1951 s. 484).
Metoder för framställning av organiska föreningar ur
stenkol började man utarbeta i Tyskland redan för ca 40
år sedan, särskilt i syfte att erhålla flytande motorbränsle.
Den första av dessa var Bergius-metoden enligt vilken kol
hydreras med vätgas under högt tryck till flytande
kolväten. Ungefär tio år senare kom
Fischer—Tropsch-meto-den (Tekn. T. 1948 s. 813, 1951 s. 810) vid vilken syntesgas
bestående av koloxid och väte polymeriseras vid en
katalysator till en blandning av flytande kolväten eller
organiska syrehaltiga föreningar.
Under andra världskriget tillverkades upp till 4,5 Mt/år
flytande bränsle enligt dessa metoder. De kan emellertid
också ge organiska föreningar av stort intresse för
kemisk industri. Tillverkningen av dessa blir liksom
framställning av aromatiska föreningar ur petroleum (Tekn. T.
1951 s. 1045) oberoende av koks- och stadsgasproduktionen.
I USA har man i första hand tänkt sig att framställa
syntesgas för Fischer—Tropsch-processen ur naturgas,
därför att den då blir billigare än vid användning av kol
som utgångsmaterial. Det synes också troligt att
syntetiskt flytande bränsle ur kol inte kan tillverkas i USA i
konkurrens med råolja, och utarbetandet av processer av
Bergius- eller Fischer—Tropsch-typ måste därför närmast
betraktas som en beredskapsåtgärd för mötande av den
situation som kommer att uppstå när tillgången på råolja
börjar sina. Framställning av organiska kemikalier ur kol
torde däremot vara av aktuellt intresse även i USA.
Flytande bränsle
Flytande bränsle ur naturgas enligt
Fischer—Tropsch-metoden har prövats i stor skala av flera amerikanska
företag (Tekn. T. 1948 s. 813). Bureau of Mines har
emellertid inriktat sin forskning på användning av kol som
utgångsmaterial1, därför att tillgången på naturgas inte är
alls lika stor som på kol4. Man har byggt två
försöksanläggningar, en enligt Bergius- och en enligt Fischer—
Tropsch-metoden. Den förra har varit i drift sedan 1949;
den första provkörningen med den senare i fullbordat
skick avslutades i början av 1952.
Anläggningarna är de minsta som kan ge betingelser
jämförbara med dem som kan väntas vid fullstora
anläggningar. I början tycktes Bergius-metoden vara mest
ekonomisk, men skillnaden mellan de båda metodernas
ekonomi har praktiskt taget försvunnit sedan förbättringar av
syntesgasframställningen gjorts6. Kostnaden för denna
utgör nämligen 60—70 "Vo av slutproduktens pris. Den
amerikanska metoden är mycket olik den ursprungliga
Fischer—Tropsch-metoden, bara grundprinciperna är
desamma för båda.
Man får t.ex. syntesgasen genom upphettning av
kolpulver suspenderat i syrgas och ånga vid ett tryck på upp
till ca 30 at ö. Enligt denna metod lär anläggningen få
förvånansvärt stor avverkningsförmåga. Vid 20 at ö
"förgasas" t.ex. 8 kg kol per timme och liter reaktorvolym.
Trots denna stora reaktionshastighet blir förbrukningen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
