Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1952 - Inverkan av syrgasens renhet på hastighet och gasförbrukning vid gasskärning, av Rudolf Gunnert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
868
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Samband
mellan
föroreningar i gasen
och
eftersläpning vid olika
skärhastigheter;
plåttjocklek 20
mm,
skärsyre-mängd 28 I/min.
Fig. 11.
Skärhastighetens beroende av
föroreningens art;
plåttjocklek 20
mm,
eftersläpning 3,8 mm.
hänsyn till vattnet) var i detta fall 99,5 % och
skärhastigheten 350 mm/min. Såsom de
horisontella linjerna i fig. 8 visar blev
eftersläpningen oberoende av fukthalten. Försöken ger alltså
till resultat att fukthalten icke inverkar på
skärningen.
Detta verkar kanske något överraskande,
emedan fuktigheten i gasen ju måste verka
avkylande på stålytan. Man får emellertid ta i
betraktande, att vid temperaturer över 500°C kommer en
livlig reaktion till stånd mellan järn och
vattenånga, varvid järnet förbrännes och värme
frigöres. Vidare förbrännes det härvid bildade vätet
vid den höga skärtemperaturen. Man har
följande reaktioner
Fe -f H20 = FeO + H2 + 6,9 kcal/mol
H2 -f i/2 02 = H20 + 57,6 kcal/mol
Fig. 10. Syreförbrukningens beroende av föroreningshalten
vid normaleftersläpningen 3,8 mm.
Totalt erhålles sålunda 64,5 kcal/mol eller 1 150
kcal/kg järn. Detta ligger inte så långt under den
värmemängd, som erhålles vid järnets
förbränning med syre, 1 600 kcal/kg. I betraktande av
att det dock är en mycket liten fukthalt i syret,
inverkar säkerligen inte denna skillnad i
värmemängd nämnvärt, såsom också proven enligt
fig. 8 visar.
Vid de följande försöken tas därför inte hänsyn
till fuktigheten i syret. Denna torde dock i de
olika försöken ha varierat mycket litet.
Föroreningarnas inflytande
Mätningen har skett så, att en behållare med
en viss föroreningsgrad, t.ex. 0,3 %, varit
inkopplad och snitt skurits vid 300, 350, 400 och
450 mm/min, varpå eftersläpningarna uppmätts,
fig. 9. Sedan har nämnda syrebehållare utbytts
mot en annan med annan renhet etc.
Normaleftersläpningen, nämligen 3,8 mm för denna
plåttjocklek (20 mm) är angiven med prickstreckad
linje. Ur skärningspunkterna mellan denna linje
och övriga linjer är värden uträknade för den
heldragna linjen i fig. 10, som i logaritmiskt
koordinatsystem anger skärsyremängd vid olika
föroreningshalter, då snittet uppvisar
normaleftersläpningen 3,8 mm.
Av diagrammet framgår, att 1 % ökning av
föroreningarna i syret ökar förbrukningen av
skärsyre per längdenhet med en tredjedel.
Skärhastigheten ökas snabbt vid minskad halt
föroreningar, fig. 11, och man frapperas av kurvans
starka krökning nära abskissaxeln, dvs. då syrets
renhet närmar sig 100 %. Det skulle vara av
stort intresse att använda syre med nära 100 %
renhet och här bestämma skärhastigheten, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
