Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1952 - Inverkan av syrgasens renhet på hastighet och gasförbrukning vid gasskärning, av Rudolf Gunnert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 1952
med cylindriskt hål för skärstrålen och en
ring-formad värmelåga. Munstycksmynningen fördes
med konstant 3 mm avstånd över plåtytan.
Eftersläpningen mättes på tre ställen utmed snittet,
och medeltalet av mätvärdena antecknaàes.
Det använda syret var framställt ur ltoft. Man
kan vänta, att dylikt syre innehåller som
föroreningar kväve, argon och vatten. För mätning
av det vid varje försök använda syrets renhet
användes en vanlig gasanalysapparat. Med
beteckningen renhetsgrad menar man vanligen
mängden kemiskt rent syre i förhållande till mängden
torr gas. Sålunda betyder t.ex. 99,5 % rent syre
en föroreningshalt av 0,5 % samt därtill en viss
mängd fuktighet. Fukthalten bestämdes genom
att låta gasen passera en torkare som vägdes före
och efter gasens passage.
Det vanliga kommersiella syret har en renhet
på ca 99,5 % med tämligen liten variation. För
undersökningarna gällde det att få syre med ett
flertal olika renhetsgrader. Man kan gå fram på
två vägar, nämligen att använda olika
syrgas-behållare med syre av olika renhetsgrader eller
att injicera en viss gas, t.ex. kväve, i syret till
skärstrålen. Till att börja med tillämpades det
första alternativet med syre av renhetsgrader
mellan 97,6 och 99,8 %.
Förstudie
Många forskare har ägnat sig åt undersökning
av relationen mellan syrets renhet och
skärhastigheten, men de framkomna resultaten varierar
mycket. Anledningen till de stora skillnaderna
ligger med säkerhet inte i någon underlåtenhet
hos laboratorn. I de flesta fall har man däremot
inte förstått betydelsen av skärräfflorna för
bedömning av snittets kvalitet. Man har bara
subjektivt bedömt snittets utseende i det ena och i
det andra fallet. Detta lämnar ju fältet öppet för
stora felbedömningar. Skärräfflornas
eftersläpning utgör däremot en säker grund för fullt
objektiv bedömning av mätresultaten.
Sambandet mellan skärhastighet och
eftersläpning för plåttjocklekar mellan 5 och 50 mm vid
skärning med syre med samma renhetsgrad
anges på diagrammet fig. 7 med logaritmiska
skalor. Såsom framgår av figuren, förlöper linjerna
mycket lagbundet — nästan parallellt med
varandra. Med horisontella linjer anges de
eftersläpningar, som kan anses som normala enligt det
föregående.
För att studera föroreningarnas inverkan
utfördes prov med endast en av de i fig. 7 visade
plåttjocklekarna, nämligen 20 mm plåt. Denna plåt
valdes såsom ganska representativ för många
skärningar, exempelvis för varvsändamål.
Fuktighetens betydelse
Vid framställning av syre genom elektrolys
följer en del vatten med syret. Ur luften framställt
Fig. 7.
Eftersläpning vid
olika
plåttjocklekar och
skärhastigheter.
syre tycker man däremot borde vara fullständigt
torrt. Emellertid förvaras ju syret i en gasklocka,
innan det komprimeras. En gasklocka tätas med
vattenlås och från detta upptas i syret något
vattenånga. Denna fuktighet borttas emellertid
alltefter apparaturens kvalitet mer eller mindre
effektivt i de mellan gasklockan och
kompressorerna befintliga torkarna.
Om det finns vatten i bottnen av en
gasbehållare, kommer gasen att bli mättad med fuktighet
och vattenångans tryck konstant vid konstant
temperatur. Gasens fukthalt kommer då att bli ’
låg vid höga gastryck och hög vid låga.
En fylld behållare lämnar sålunda — även om
gasen i behållaren är mättad — till att börja
med gas med mycket liten fukthalt. Då
behållaren tömts till 30—40 at, börjar emellertid
fukthalten stiga snabbt för att vid 5—10 at bli många
gånger den ursprungliga. Man kan följaktligen
misstänka, att då man har litet gas kvar i en
behållare, blir den erhållna skärgasens fukthalt så
stor, att den menligt inverkar på skärresultatet.
För undersökning av fuktighetens inflytande på
skärhastigheten skars snitt med en viss
skär-hastighet, 400 mm/min, vid olika tryck i
behållaren. Först provades en behållare av
standardtyp, innehållande mycket torrt syre. Syrets
renhet var 99,7 %. Sedan hälldes 2,5 1 vatten i en
tom behållare, som därpå fylldes med syre. Detta
syre var sålunda mättat med vattenånga, och
fukthalten i den utströmmande gasen ökade med
sjunkande behållartryck. Syrets renhet (utan
Fig. 8. Eftersläpning vid olika fukthalter i gasen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
