Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1952 - Andras erfarenheter - Bearbetning av grafitimpregnerad eller fiberarmerad plast, av SHl - Hundraårig vattenturbin, av Gunnar Englesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
880
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
serligen alla bearbetas med vanliga verktyg för trä- och
metallbearbetning, men i regel måste dessa ha större
släpp-ningsvinkel och mindre spånvinkel än verktyg för
metallbearbetning. Spånvinkeln görs ibland negativ.
Svarvning av grafitimpregnerade, asbest- och
glasfiber-armerade plaster bör ske med relativt liten skärhastighet
och så stor matningshastighet som arbetsstyckets stabilitet
medger. Vid detta förfarande snarare bryts än skärs
fibrerna. Skärhastigheten väljs liten för att minska
värmeutvecklingen och svarvstålets förslitning. Av de tre
materialtyperna fordrar glasfiberarmerad plast lägsta
skärhastigheten. Användning av kylvätska är önskvärd men
inte nödvändig, om skärhastigheten sänks till ca 60 m/min.
För grafitimpregnerad plast bör man använda nästan lika
låg skärhastighet som för glasfiberarmerad. Vanligen
används verktyg med hårdmetallskär. Det har visat sig att
förslitningen sker ytterst snabbt, om man använder för
hög skärhastighet.
Sågning sker bäst med verktyg med tänder av diamant.
Man skall kyla med riklig mängd vatten. Måste bandsåg
användas bör man mata mycket lätt och ofta skärpa
bladet; helst skall denna bearbetningsmetod undvikas därför
att sågbladet inte kan kylas effektivt. Diamantskivor med
V18" tjocklek kan utnyttjas för kapning av upp till 50 mm
tjocka armerade plastplattor. De är bättre än stålblad för
alla glasarmerade och de flesta asbestarmerade material.
Rikligt med vatten skall spolas på skiva och arbetsstycke
för att undvika överhettning av materialet och beläggning
av skivan.
Klippning och stansning kan ske på samma sätt som vid
pappers- eller vävlaminerad plast, men bara tunna plattor
kan stansas. Hårda armerade plaster kan klippas efter
upphettning till 90—120°C beroende på materialtyp och
godstjocklek. Upphettningen kan ske med varm plåt, het olja,
i ugn eller genom infrarödstrålning. Den bör ske jämnt,
och materialet skall tas ur den varma zonen så snart det
nått önskad temperatur.
Borrning utförs bäst med hårdmetallborr. Denna bör
slipas excentriskt, varigenom hålets diameter blir något
större än borrens och friktionen minskas. Hålet ges sedan
önskad diameter och ytkvalitet med en borrstång med
hårdmetallskär. Arbetsstycket måste stödjas väl på
undersidan för undvikande av grader. Om möjligt bör man
använda en jigg, så konstruerad att arbetsstycket ligger i
press mellan borrmallen och bottenplattan. Borren skall
tillåtas tränga in i den senare vid borrningen. Genom en
sådan anordning undviks uppkomsten av grader på
arbetsstyckets båda sidor.
Vid borrning av djupa hål bör borren lyftas flera gånger,
särskilt om borrdiametern är liten. Annars drar den sig
lätt. Borrning vinkelrätt mot lamineringsplanen kan ske
med på vanligt sätt slipad borr. För att hindra
uppspjälk-ning av materialet vid borrning parallellt med
lamineringsplanen används större spetsvinkel, samtidigt som
arbetsstycket pressas samman från sidorna under bearbetningen.
Det är i detta fall mycket viktigt att genom ofta upprepad
återföring av borren underlätta spånavgången.
Driftning kan utföras med hydrauliska motor- eller
hand-drivna, vertikala eller horisontella maskiner. Driftar av
standardtyp med ca 4° släppningsvinkel och liten positiv
spånvinkel används. Man kan framställa kvadratiska,
hexagonala, andra polygonala eller oregelbundet formade
hål. Vid bearbetning vinkelrätt mot lamineringsplanen
måste man använda underlag av mjukt stål eller mässing
för att förhindra att hålets kanter skadas. Vid bearbetning
parallellt med lamineringsplanen skall arbetsstycket, som
vid borrning, hållas i press under bearbetning.
Tanddelningen skall vara så avpassad att minst två
tänder är i kontakt med arbetsstycket utom vid operationens
början och slut. Beroende på material och bearbetningstyp
kan skärdjup på 0,025—1,125 mm/tand tas vid en delning
på 6—18 mm.
Gängning kan utföras i svarv med gängstål eller för hand
med snitt och tapp. Förfaringssättet är detsamma som för
mässing. De bästa gängorna fås om litet olja tillförs. Vid
gängning i svarv skall man välja litet skärdjup och hög
skärhastighet. Gängade hål med stor diameter parallella
med lamineringsplanen bör undvikas, då materialet lätt
sprängs. Vid bottenhål skall gängningen avbrytas ett stycke
från bottnen motsvarande minst två gängor.
Fräsning skall ske under riklig tillförsel av kylvätska.
Man använder medfräsning i stället för motfräsning för
att minska friktionen och få en gynnsammare
spånbort-gång. Oftast begagnas verktyg med noll graders
spånvinkel. Arbetsstycket måste stödjas väl för att det inte
skall spricka under bearbetningen. Spår med rektangulär
sektion får inte utföras med skarpa hörn (L G Rowlanb
i Materials & Methods nov. 1951). SHl
Hundraårig vattenturbin. År 1852 levererade Nydqvist
& Holm en Fourneyron-turbin till Gulleröd kvarn nära
Trollhättan. Turbinen var i drift ända fram till våren 1952,
då den togs upp och ersattes med en ny. Alltså en livslängd
av 100 år! Som det nu är 125 år sedan överhuvudtaget den
första turbinen tillverkades, torde denna effektiva livslängd
inte kunna överträffas av många turbiner i världen.
Den första brukbara turbin, i vilken vattnets rörelseenergi
utnyttjas, uppfanns först 1827 av fransmannen
Four-neyron. Denna turbin var en centrifugal fullturbin; vattnet
tillfördes i axelns riktning och strömmade sedan inifrån
och utåt i ett med vatten helt fyllt löphjul. Vattnets
strömningsriktning genom turbinen var sålunda motsatt den,
som förekommer vid moderna turbiner av Francis- och
Kaplan-typ.
Den nu ur tjänst tagna turbinen var konstruerad för en
Fig. 1.
Sektionsritning
av
Four-neyron-turbin för
Gulleröd; A
löphjul, B
ledhjulslock
med skövlar>
C
ledhjuls-band, D [-pockenholz-lagring.-]
{+pockenholz-
lagring.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
