Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1952 - Förstärkningstak av betong i bergtunnel med liten bergtäckning, av Nils Bengtson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 1952 899
Fig. 4. Formar för valvelement vid god täckning; t.h. den
mot anfangen vända gaveln, t.v. ett hjässparti utan
utstickande skenor.
Fig. 5. Hjässparti av trave med valvelement; runt
utstickande skenor anbringas en svampgummiremsa, fasthållen av
passbitar av trä.
Fig. 3. Utformning av
betongtak. ,
san upp till 30 t, och de där utstickande skenstumparna
förbands genom insättning av passbitar, som säkrades med
svetsning. Domkraften kunde nu tas bort och hjässa samt
anfang gjutas.
Mellanrummet mellan valv och berg fylldes genast med
betong, varvid trästöttorna fick sitta kvar. I detta fall var
kortaste avståndet mellan uppsatta valv och sprängningen
ca 0,6 m. Av hänsyn till den nygjutna betongen föreskrev
SJ:s kontrollant 4 dagars hårdnande innan ny sprängning
fick ske. Härigenom kunde i detta fall endast ett valv per
vecka uppsättas.
Om bergtäckningen var mellan 2 och 5 m skedde
utspräng-ningen för tre valv i taget. Anfangssprängning och gjutning
kunde utföras helt oberoende av valvuppsättningen.
Valvelementen hade samma utseende, och förfarandet vid
uppsättningen var detsamma som i föregående fall. Enda
skillnaden var att ovanpå valven fylldes mellanrummet till
berget med 6—12 mm singel, vars hålrum sedan underifrån
injekterades med cementbruk. Tre bågar per vecka sattes upp.
med domkraften; stöd sattes in mot berget och domkraften
trycktes upp till önskad kraft. Sedan passbitar av räls insatts
i hjässan kunde domkraften tas bort och skarven där gjutas.
Dessa sista moment utfördes olika beroende på
bergtäckningens tjocklek och bergets kvalitet.
Om bergtäckningen var mindre än 2 m sprängdes av den
kvarstående bergpelaren mitt i tunneln endast 65 cm bort
åt gången, varefter ett valv sattes upp. För valvanfangen
kunde i allmänhet utsprängning och gjutning utföras för
två valvbågar i taget.
Valvelementen hade här två utstickande skenor i såväl
hjässa som anfang. Trycket från skenorna överfördes till
betongen via tolv 140 X 200 X 10 mm järnplåtar, av vilka
fyra göts fast i anfangen och åtta var häftsvetsade vid
skenan i dess i valven ingjutna ända. De i hjässan
utstickande armeringsjärnens längd var 35 cm, och bredden på
skarvgjutningen 5 cm större.
Stöden mot berget utgjordes av tolv 6" X 6" trästöttor per
båge. Sedan dessa tillpassats, pumpades domkraften i hjäs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
