Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1952 - Förstärkningstak av betong i bergtunnel med liten bergtäckning, av Nils Bengtson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■900 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Initialtryckning av valv med domkraft.
Tunnel med grustak
Det parti där bergtäckning saknades visade sig ha en
utsträckning av ca 6 X 8 m. Här utfördes först från de
mindre tunnlarna injektering av ovanför liggande gruslager
med cementbruk. När detta ej längre gick att pressa in,
övergick man till vattenglas-saltinjektion. Vid den följande
utsprängningen visade det sig att injektionen gjort önskad
verkan. Hårdheten på grusmaterialet var sådan, att det
måste hackas och spettas loss.
Valvuppsättningen kunde utföras på samma sätt som vid
mycket liten bergtäckning. Den fulla tunnelsektionen
fördes sålunda fram endast en valvbredd i taget, varefter en
valvbåge sattes upp. Det största avstånd i tunnelns
längdriktning, som det förstärkta gruset måste bära över, blev
då ca 1,2 m, vilket icke beredde några svårigheter.
Mellanrummet mellan valv och grustak fylldes liksom vid mycket
tunn bergtäckning med betong.
Tidåtgång och kostnader
Med tillverkningen av valvdelarna sysselsattes två man
per skift. Vid tvåskift kunde 16 valvelement, motsvarande
5,2 m tunnel, gjutas per vecka. Motsvarande uppsättning
klarades av tre man på dagtid. För bergsprängning, form-.
sättning och svetsning disponerades dessutom motsvarande
specialarbetare. Antalet gjutbäddar var sex, och då åtta
element göts i höjd rymde gjutbäddarna således
betongvalv för ca 40 m tunnel. Bäddarnas antal bestämdes så att
valven vid uppsättningen skulle ha en ålder av 14 dagar.
En kalkyl uppgjord med ledning av de första 30
valvbågarna visar följande kostnader per meter tunnel
(kostnadsnivå 1 juli 1951):
Betongåtgång Kostnad vid 270
valvbågar
och bergtäckning
m3 2—5 m kr. > 5 m kr.
Anfang (sprängning -f betong)____ 0,8* 396 335
Valvbågar
tillverkning ...................... 3,4 1 210 1 060
uppmontering och sammangjut-
0,2 560 454
Singelfyllning på valv och injek-
4,6* 466 466
9,0 2 632 2 315
* Beroende av utsprängningen.
Fig. 7. Valvbåge under uppsättning; t.h. kvarstående
mittparti i tunneln, t.v. kolvar för lyftning av betongelementen.
Om bergtäckningen var större än 5 m utfördes
betongtaket med tanke på en tänkbar framtida avsprängning av
ovanför liggande berg. Valvbågarna och även
anfangsplin-tarna kunde därför ges ett enklare utförande. Sålunda
slopades skenan i hjässan och alla plåtar för
tryckfördelning. Skenorna i anfangsänden bibehölls för att underlätta
montaget. Vid uppsättningen användes domkraften för
in-passning av två mindre rälsstöttor mellan betongytorna i
hjässan. Någon upptryckning av valven gjordes inte, och
således heller inga stöd mot berget. Mellan valv och berg
fylldes med makadam.
Makadamen transporterades till valven genom blåsning.
Från ett specialbyggt tryckkärl om ca 0.6 m3 rymd blåstes
6—12 mm stenmaterial i 2" rör upp på valven. För att
tömma kärlet erfordrades ca 2 min. Med 2—3 man var
maximala uppfordringskapaciteten 5 m3/h.
Fig. 6. Tralla med hydrauliska domkrafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
