Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1952 - Böcker - Massive tak, av A Engwall - Photogrammetrie, av Lars Åhstrand - Das Betonieren bei Frost, av Stig Magnusson - Kunstlicht und Photographie, av Gunnar Svenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■914
TEKNISK TIDSKRIFT
tak visas på tydliga skisser och några icke fullt så tydliga
fotografier. Sammanlagt har undersökts 22 tak, och de i
många fall skrämmande resultaten av fuktkvoter o.d. har
samlats i en tabell.
Förf. sammanfattar erfarenheterna i slutkapitlet, som
utmynnar i 14 punkter, innehållande anvisningar på hur
man bör konstruera och bygga ett massivtak. Ett
sammandrag på engelska avslutar det hela.
För alla dem som konstruerar och bygger massivtak
borde det vara angeläget att än en gång repetera hur man kan
göra och hur man inte bör göra. En hel del av detta står i
"Massive tak". A Engwall
Photogrammetrie, 2:a uppl., av Rickard
Fiinstier-walder. Walter de Gruyter, Berlin 1952. 377 s., 140 fig.,
2 pl., 17 t a b. 32 DM.
Namnet Finsterwalder är starkt knutet till den moderna
fotogrammetrins utveckling. För mer än ett halvsekel
sedan gav Seb. Finsterwalder i "Die geometrischen
Grundlage der Photogrammetrie" en sammanfattning av den
teoretiska grunden för fotogrammetrin ur projektiv synpunkt.
"Ober die Konstruktion von Höhenkarten aus
Ballonauf-nahmen" kom året därpå och följdes sedan av en rad
redogörelser för fotogrammetriska undersökningar.
Hans son Rickard Finsterwalder, professor vid Tekniska
Högskolan i München, utgav år 1939 den första upplagan
av "Photogrammetrie", en fotogrammetrisk lärobok
avsedd för högskolestadiet. Denna har nu utkommit i en
andra upplaga, som är så väsentligt utökad och
omarbetad, att den kan rekommenderas även till självstudium för
den som önskar skaffa sig en uppfattning om den moderna
bildmätningens metoder och möjligheter. Framställningen
är uppdelad i sju avsnitt.
Det första (helt nyskrivna) behandlar på nio sidor den
historiska utvecklingen från 1700-talets början till nu. I
nästa avdelning lämnas en ingående redogörelse för de
geometriska sambanden mellan verklighet och bild,
stereoseendet och dess utnyttjande samt grundläggande mätprinciper.
I kapitlet om den terrestra fotogrammetrin, som de
senaste åren fått vind i seglen bl.a. för en rad
specialundersökningar (Tekn. T. 1952 s. 269), fäster förf.
uppmärksamheten på aktuella arbetsuppgifter. Han nämner bl.a.
väg-och vattenbyggnadsproblem inom begränsade områden, där
storskaligt kartmaterial med höga noggrannhetskrav
erfordras.
Det största utrymmet ägnas dock givetvis åt bokens fjärde
avsnitt, flygfotogrammetrin, som för varje år får en allt
större betydelse för topografisk kartläggning och nu på
allvar börjat användas även för kataster- och
rationaliseringsarbeten. Här behandlas fotograferingens
genomförande, orienteringsförfaranden, felteori, rymdtriangulering,
ra-dialtriangulering och redogörelse lämnas för en mångfald
instrumenttyper.
Kapitlet om enbildsfotogrammetri är instruktivt men
innehåller ej just några nya synpunkter. Nästa avdelning, som
handlar om bildtolkning och är skriven av W Pillewizer,
utgör däremot ett värdefullt bidrag till en diskussion, som
hittills huvudsakligen förts inom militära kretsar och
endast föga behandlats i litteraturen. Här betraktas
problemet ur geografisk, geologisk och vegetationssynpunkt.
Boken slutar med en översikt över fotogrammetrins
betydelse och praktiska användning. Det förtjänar nämnas,
att förf. ägnar utrymme även åt icke tyska metoder och
instrument. Boken är för övrigt klart och redigt skriven
och lämnar en mängd litteraturanvisningar. Lars Åhstrand
Das Betonieren bei Frost, 5:e uppl., av Franz Böhm &
Walter Drechsiel. Wilhelm Ernst, Berlin 1951. 79 s., 93
fig., 6 tab. 7,50 DM.
Genom lämpliga åtgärder kan betongarbeten mycket väl
utföras under den kalla årstiden. Om sådana arbeten skall
utföras då frostfara finnes, är inte bara en fråga, som
berör byggherre och entreprenör. Även staten har intresse
härav, särskilt då vad byggnadsarbetarnas jämna
sysselsättning beträffar.
Förf. behandlar först problemet betonggjutning vintertid
teoretiskt och visar temperaturens inverkan på betong av
olika kvalitet och med olika slag av cement allt eftersom
tiden efter tillredningen framskrider samt drar några
slutsatser beträffande det praktiska genomförandet. Med
denna inledning som grund fortsätter sedan förf. med en
redogörelse för förebyggande åtgärder för att förhindra
värmeförlust hos betongens olika delmaterial. De går också
in på de problem, som kan uppstå vid längre transporter.
Vidare behandlas värmeförluster i samband med
blandningen och transporten till gjutplatsen, förlusternas storlek
vid gjutning av olika slag av konstruktioner samt
nedbringandet av dessa förluster. En kort beskrivning ägnas åt
borttagandet av is och snö i formarna, vilket ibland kan
vara besvärligt.
1 nästa avsnitt behandlas detaljerna för genomförandet
av olika skyddsåtgärder. Först ges en utförlig beskrivning
av olika slag av värmekällor, deras verkningssätt och
för-och nackdelar. Sedan går förf. in på uppvärmningen av
betongens delmaterial, vilka åtgärder, som bör vidtagas på
själva platsen för gjutningen vid olika slag av
konstruktioner, uppvärmning av större eller mindre delar av
byggnadsstommen och elektrobetong.
De sista avsnitten berör särskilda organisatoriska
åtgärder på arbetsplatsen, vilka fordringar man ställer på
betongblandningen (inblandning av hartsprodukter och
frostskyddsmedel), samt merkostnaderna vid vinterbygge. På
den sistnämnda svårbestämbara punkten ger förf. en del
synpunkter, som förefaller värdefulla.
Innehållet i boken är klart och redigt disponerat. Ett
flertal sifferexempel, som är lätta att följa, ger läsaren en
uppfattning om värmeförlusternas storlek och de
förebyggande åtgärdernas betydelse. Såväl provisoriska
anordningar för små arbetsplatser som mera permanenta sådana
för större anläggningar behandlas både ekonomiskt och
tekniskt.
Boken är uppställd så att den mycket väl kan användas
som uppslagsbok. Den är speciellt lämpad för arbetsledare
och kontrollanter, till vilka skriften varmt kan
rekommenderas. Stig Magnusson
Kunstlicht und Photographie, av G D rieck & L H
vieirrleck. Philips’ Technische Bibliothek, Eindhoven 1952.
364 s., 55 pl., 180 fig., 10 tab. 37 kr.
Boken, som är utgiven av holländska Philips i Eindhoven,
handlar om användningen av artificiella ljuskällor inom
den fotografiska tekniken. Förf. har åstadkommit ett
samlingsverk av högsta klass, där alla de problem behandlas
som kan uppstå då man sysslar med hithörande spörsmål.
Framställningen hålles på ett vetenskapligt högt plan utan
att för den skull för gemene man vara tråkig eller obegrip-
Hg-
Bokens första delar handlar om vad som menas med ljus
saint om dess inverkan på det fotografiska materialet,
vidare om olika ljuskällor såsom glödlampor,
gasurladd-ningsrör, blixtljus m.m. Överallt ges genom lättförståeliga
illustrationer och praktiska exempel anvisningar och råd
för praktiskt arbete. I det följande avsnittet redogöres för
lampor avsedda för olika reproduktionsförfaranden samt
för mörkrumsbelysning. Andra kapitel upptas av
kortfattade uppgifter om mikrofotografering, fotografering med
infraröttkänsligt negativmaterial, medicinsk fotografering
m.m. Stort utrymme är reserverat för färgfotografering vid
konstljus. Boken avslutas med talrika litteraturanvisningar,
tabeller samt utförliga sak- och personregister.
Verkets typografi och i synnerhet det använda
illustrationsmaterialet är utmärkt. Glädjande är, att så många
bilder av svenska fotografer ansetts värdiga att bli
reproducerade i ett bokverk av denna klass. Bokens omslag
prydes exempelvis av ett fotografi taget av Arne Wahlberg,
Stockholm. Gunnar Svenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
