Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Laisvall-gruvan, av Folke Wallman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
957
Ovanjordsbehandling
Den grovkrossade och uppfordrade malmen
krossas först i en Svedala käftkross (fig. 7) ned
till ca 75 mm, därefter går godset till en 4’
kon-kross, som krossar ned det till ca 40 mm. Dessa
krossar körs som mellankrossar och malmen från
dessa går ut på fyra siktar, på vilka gods större
än 15 X 60 mm avskiljs och leds till en 5%’
kon-kross, som är i sluten krets med siktarna.
Kul-kvarnsgodset har alltså en kornstorlek av mindre
än 15 X 60 mm. Uppstår fel på någon av
kon-krossarna kan förbikoppling göras och verket
köras med reducerad matning.
Från krossverket leds malmen till
kulkvarns-fickorna, som tillsammans rymmer ca 2 000 t.
Med transportband leds malmen sedan ned till
kvarnarna, som nu är tre. Första kvarnen, med
malrummet 2 040 X 2 700 mm, är en
Nyham-mar-kvarn, som byggts om från utösningskvarn
till stångkvarn. Den tjänstgör som primärkvarn
och inal ned malmen så, att endast 1 % är större
än 1 mm. Den levererar en synnerligen jämn
produkt med huvuddelen av godset mindre än 0,385
mm. Kapaciteten vid dessa värden är 35 t/h.
Chargen utgörs av 3" stänger och har en vikt av
14 t.
Den andra kvarnen är en utösningskvarn av
Humboldts tillverkning med
inalrumsdimensio-nen 2 400 X 3 000 mm. Den arbetar som
sekundärkvarn till stångkvarnen och har en chargevikt
av 20 t. Kulorna är 50 mm, och målning sker till
45 % mindre än 0,06 mm. Den tredje kvarnen
är en Marcy 78 med malrummet 2 150 X 2 460
mm. Chargevikten är här 16 t och den fylls med
100 mm kulor. Den arbetar parallellt med de
båda andra kvarnarna.
Kvarnsystemet har med siktning av ingående
godset genom 15 X 60 mm siktar en högsta
kapacitet av 50 t/h. För närvarande varierar
avverkningen mellan 40 och 48 t/h.
Från kvarnarna går malmen via skålar till
flota-tionsavdelningen, som utgörs av mekaniska
apparater av Bolidens egen typ. Två storlekar finns,
av vilka den större med 2,4 m2 yta används som
råapparat och den mindre med ytan 1,2 m2 som
repeterare. Den genom flotationen erhållna sligen
håller ca 80 % bly och 200 g/t silver; utbytet är
94 %. Föroreningarna i sligen utgörs till största
delen av kvarts.
Den från flotationen kommande sligen får först
passera ett trumfilter med klappverk och går
sedan ned i en torktrumma som värms med elenergi
eller olja. Sligen torkas till ca 6 % vatteninnehåll
och går sedan på ett transportband ut till
slig-hallen. Från denna skrapas den ut på lastbilar
lastande 10 t och körs till Slagnäs, varifrån den
transporteras i malmvagnar till smältverket i
Rönnskär.
Avfallet från flotationen leds under självtryck i
en 5" rörledning till en avfallsdamm liggande ca
700 m från verket invid sjön. Dammen är en
enkel jorddamm som successivt förstärkes genom
uppbyggnad av avfall genom droppning.
Produktion, personal och samhälle
Produktionen i Laisvall 250 000 t/år malm
motsvarar en produktion av 14 500 t blyslig. Med
nuvarande anordningar anses det möjligt att kom-
Fig. 7. Schema för malmens
behandling ovan jord.
Avfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
