Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1952 - Hydraulische Antriebe und Druckmittelsteuerungen an Werkzeugmaschinen, av H Lindberg - Øvelseoppgaver i vekselstrømslære, av K S Smedsfelt - Refa-Mappe Giesserei, av RL - Studies on radioactive bromine, av SHl - A note on the absolute manometer, av Sven Malmström - Elektriska småmaskiner, av WS - Bibliography: Truing of grinding wheels, from 1910 to June 1951, av O A - Tekniska Skrifter: Undersökning av lyftkranars dynamiska tillskottskrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■992
TEKNISK TIDSKRIFT
Alla kategorier hydraulikintresserade kan ha god nytta
av boken, även om man skulle ha önskat att det funnits
litteraturhänvisningar till hjälp för dem som vill tränga
djupare in i ämnet. H Lindberg
Øvelseoppgaver i vekselstrømslære, av Hans
Ridder-v’öld. Gyldendal, Oslo 1951. 51 s. 5,40 nkr.
Det lättaste och mest rationella sättet att lära sig
elektricitetslära är genom lösning av övningsexempel. Detta lilla
häfte kan sägas vara en kurs i elementär växelströmslära
närmast avsedd att användas vid gymnasier eller för
självstudium. Exemplen är av enklaste slag. Problemen har
indelats efter deras art i ett flertal kapitel. I början av varje
kapitel har givits en kort repetition av den del inom
växelströmsläran, om vilken problemen handlar. Då dessutom
en del typexempel finns lösta, kan häftet speciellt
rekommenderas för sådana som första gången gör bekantskap
med ämnet. Några förtydande kopplingscheman har inte
ritats för exemplen. Dessa är emellertid så klart
formulerade, att förtydningar är obehövliga. K S Smedsfelt
Refa-Mappe Giesserei. Unterlagen für Arbeits- und
Zeit-studien, utgiven av Refa-Fachausschuss Giesserei &
Ver-ein Deutscher Giessereifachleute. Carl Hanser, München
1952. 71 blad. 19,80 DM.
Refas första samlingsblad i gjuteriteknik utkom redan år
1928. Sedan dess har en betydande utveckling ägt rum
såväl inom själva gjuteritekniken som på
arbetsstudie-området. De samlingsblad som Refa nu börjat utge har
anpassats till de förändrade förhållanden som inträtt.
Den största delen av samlingsverket är avsett att ägnas åt
beräkning av arbetstider, men därutöver kommer man att
behandla även arbetsplanering, kostnadskalkylering och
kostnadsövervakning. Förutsättningarna i fråga om
tillverkningsmetod, hjälpmedel, råmaterial osv. är aldrig
desamma inom olika gjuterier, och därför har man
naturligtvis icke kunnat lämna allmängiltiga ackordstider för olika
gjuteriarbeten. Man har i stället fått tillgripa den metoden
att man lämnat uppgift om detaljtider vid varierande
värden på olika inverkande faktorer, och gett anvisningar om
hur man med ledning av dessa tider skall beräkna
erforderliga ackordstider. Bland de blad som utkommit finns
redan en hel del intressanta funktionskurvor över sådana
detaljtider. Det fullständiga samlingsverket kommer att
behandla maskinformning, handformning, kärntillverkning,
gjutning, uppslagning, rensning och avsyning.
Samlingsverket är uppgjort i lösbladssystem, varför det lätt
kan kompletteras med de nya blad som utges. Redan i slutet
av 1952 kommer enligt uppgift 20 nya blad att utsändas. RL
Studies ön radioactive bromine, av Eric Ber.ve. CTH
Handl. nr 124. Gumperts, Göteborg 1952. 46 s., 27 fig., 6 tab.
6 kr.
Det arbete om vilket förf. berättar har utförts som
förberedelse för användning av radioaktiv brom som
spårämne. Den radioaktiva bromisotop som har största
halveringstiden är brom 77, men den faller sönder
huvudsakligen genom elektroninfångning och är därför inte lämplig
som spårämne. Brom 82, vars halveringstid förf. bestämt
till 36 h, avger beta- och gammastrålning och är
användbar vid spårämnesundersökningar.
Brom 82 erhölls genom neutronbestrålning av
ammonium-bromid i Harwell-reaktorn. Härvid övergår brom 81 genom
(n, y) -reaktion till brom 82. Denna isotop har förf. anrikat
med en ny typ av anjonbvtare. Han har också undersökt
analytisk bestämning av brom 82 och dess
strålningsegenskaper. SHI
A note ön the absolute manometer, av R W Asmussen
& B Buchman-Olsien. Träns. Danish Acad. techn. Sci. 1948
nr 5. Gad, Köpenhamn 1948. 8 s., 7 fig. 3 dkr.
Förf. redogör för erfarenheter med Werners modifikation
av Knudsen-vakuummetern. Sven Malmström
Elektriska småmaskiner, SEN 62 — 1952. Sveriges
Standardiseringskommission, Stockholm 1952. 17 s. 3 kr.
Dessa av SEK utarbetade normer för roterande elektriska
maskiner (motorer, generatorer och omformare) med en
uteffekt av högst 750 W kompletterar de allmänna
maskinnormerna SEN 22. De innehåller dels ett allmänt
kapitel med allmänna bestämmelser för alla slag av
småmaskiner, dels detaljerade bestämmelser för särskilda
maskinslag.
I det allmänna kapitlet ingår bestämmelser om
beteckningar och definitioner, vartill även hör föreskrifter om
märkning. Kvalitetsfordringarna och
provningsföreskrifterna är uppdelade i fyra delar: balansering och mekanisk
hållfasthet; elektrisk hållfasthet; uppvärmning;
verkningsgrad och startmoment. WS
Bibliography: Truing of grinding wheels, from 1910
to June 1951, 3:e uppl. Industrial Diamond Information
Bureau, London 1952. 39 s.
Bibliografier över böcker och tidskriftsartiklar av tekniskt
intresse är alltid välkomna. I detta fall är det ett alldeles
speciellt område av sliptekniken som behandlas, nämligen
profilering och skärpning av slipskivor. Även artiklar,
behandlande slipproblem i allmänhet, har dock medtagits.
Den kronologiska uppställningen i kombination med
särskild markering av artiklar rörande slipskivors profilering
med diamantverktyg och enligt andra metoder samt ett
författarregister medger en bekväm hantering av häftet,
som kostnadsfritt kan erhållas från utgivaren. O A
Tekniska Skrifter
Undersökning av lyftkranars dynamiska
tillskottskrafter, av Stig Johnsson. Tekniska Skrifter nr 151.
Stockholm 1952. 20 s., 13 fig. 5 kr.
Dynamiska tillskottskrafter hos lyftkranar uppkommer på
grund av hastighetsförändringar i vertikalled hos
krok-lasten eller till följd av slag och stötar (vid rälsskarvar
etc.), då kranen förflyttas längs sin bana. Hänsyn till dessa
krafter kan tas vid dimensioneringen, om två dynamiska
tillskott ip och £ införes.
Hänsyn till kroklastens vertikala hastighetsändringar tas
genom att de från nämnda last härrörande statiska
påkänningarna multipliceras med en faktor (1 + y), där xp
kallas hisstillskott. Hänsyn till stötar som uppkommer då
kranen förflyttas längs sin bana tas genom att de från
kroklasten och kranens egenvikt (inkl. tralla) härrörande
statiska påkänningarna multipliceras med en faktor
(1 +«), där s kallas åktillskott.
Först beräknas en formel för det maximala hisstillskott
ifmax, som uppkommer, då lasten med högsta
lyfthastighet ryckes upp från underlaget. Mätningar visar godtagbar
överensstämmelse med beräknade värden. I praktiken
förekommer emellertid detta y>max mera sällan, och därför
införes en reduktionsfaktor, bestämd genom statistisk
utvärdering av mätningar i normal drift.
Därefter härledes ett uttryck för åktillskottet, då kranen
passerar en skarv i skenan med jämförelsevis hög
åkhastig-het. Även här är överensstämmelsen mellan härledda och
uppmätta värden relativt god.
Sannolikheten för att de framräknade värdena på v och
£ uppträder samtidigt är liten, och detta belastningsfall
benämnes därför exceptionellt. Det reducerande inflytandet
på de dynamiska tillskotten, som en samtidig åkning och
hissning (normalt belastningsfall) har, undersökes därför
approximativt.
Slutligen behandlas de härledda formlernas praktiska
användning.
Svenska Teknologföreningens ledamöter äger erhålla Tekniska Skrifter
gratis under utgivningsåret och därpå följande kvartal mot skriftlig
rekvisition i varje särskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
